Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Väg E18, Karlstad : Fördjupad riskbedömning och förslag till åtgärder
No full textRiskanalysen beskriver grundvattenförekomsten längs väg E18, genom Karlstad väster om Klarälven, och bedömer de risker som vägtrafiken innebär för förorening av grundvattnet. Analysen utmynnar i att det föreligger en förhöjd risk för förorening. Då riskbilden för grundvattenförekomsten påverkas av en rad andra potentiella föroreningskällor sätts målrisknivå 2. Rapporten föreslår därför, i linje med gällande handbok, att inga förebyggande åtgärder vidtas
Funktionellt prioriterat vägnät
No full textDen här rapporten beskriver vad funktionellt prioriterat vägnät (förkortat FPV) är, vad det omfattar och hur det kan användas i olika planeringssituationer. Den beskriver också en del av de överväganden som gjorts under framtagandet
Skicka bygglovsärende som påverkar Trafikverkets anläggningar i Stockholms och Gotlands län till oss
No full textI broschyren beskrivs varför Trafikverket vill har bygglovsärenden som påverkar våra anläggningar på remiss, och hur man går till väga för att kontakta Trafikverket i dessa ärenden.Utgåva 4, mars 201
Trafikverkets dataprodukter : väg och järnväg
No full textPresentation av Trafikverkets produkter inom Vägdata, Vägtrafikdata och Järnvägsdata
Nationellt cykelbokslut 2017
No full textI det här bokslutet kan du, utifrån statistik och undersökningar, följa utvecklingen inom en rad områden som är kopplade till cykling. I bokslutet följs ett antal indikatorer som påverkar cyklandet. Cykelbokslutet är framtaget av Nationella cykelrådet. Nationella cykelrådet är ett samverkansforum för en ökad och säker cykling i Sverige, där Trafikverket står för ordförandeskapet
Lastplatser Region Mitt : behovsutredning av lastplatser
No full textFöreliggande rapport presenterar resultatet av en kvantitativ studie där lastplatser kategori A, B och C, som ägs av Trafikverket i Region Mitt, har utretts. Respektive lastplats presenteras var för sig. Underlagsmaterialet i utredningen har bestått av dels material tillhandahållen av Trafikverket, dels genomförda intervjuer med kommunen lastplatsen ligger i, de största företagen i respektive kommun, tågoperatörer, de största speditörerna i närområdet, skogsbolag, företag som arbetar med grus- och stentäkter etc
Cyklistkomfortgränser: forskningsöversikt och experimentell ram (CKG)
No full textRapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. Projektet omfattade tre delar: litteraturgenomgång, dataanalys och publicering av resultat. Även om litteraturen om förarkomfortgränser är väletablerad, visade vår litteraturgenomgång att publikationer om cyklistkomfortgränser är extremt begränsade. Dessutom upptäckte vi att inte ens grundmodeller om hur cyklister bromsar och styr hade utvecklats och publicerats. Dessa modeller är viktiga för att 1) bygga säkra infrastrukturer, 2) konstruera ”snälla” autonoma fordon, 3) utveckla effektiva intelligenta system och aktiva säkerhetssystem och 4) utvärdera dessa system. Modeller om cyklistkomfortgränser beskriver på ett kinematiksätt hur cyklister kan bromsa och styra för att undvika hinder på vägen utan att känna sig obekväma. Genom att ta i beräkning cyklistkomfortgränser i infrastrukturs- och systemutveckling kan vi säkerställa att vi inte kräver att cyklister manövrerar sina cyklar på ett sätt som kan kännas obehagligt eller osäkert. Även om detta projekt inte planerade för någon datainsamling samlade vi, tillsammans med doktorand på Delft University of Technology, in data från 20 cyklister i ett fältexperiment. Detta för att modellera cyklistkomfortgränser när cyklisterna bromsade och styrde för att undvika ett hinder på vägen. Modellerna blev grunden till en vetenskaplig artikel som överbryggar klyftan mellan litteraturen om förarkomfortgränser och grundmodeller för cyklistkomfortgränser
Integrerade mobilitetstjänster
No full textChalmers, i samverkan med RISE Viktoria, har inom ramen för K2 omvärldsbevakat området integrerade mobilitetstjänster utifrån ett brett kollektivtrafikrelaterat perspektiv. Målet är ökad förståelse för hur området utvecklas.Integrerade mobilitetstjänster – systematisk omvärldsbevaknin
Robusta miljödata i Klimatkalkyl
No full textTrafikverket är pionjär med att ställa krav på att byggnadsverks klimatprestanda ska beräknas i den faktiska byggprocessen av ett anläggningsprojekt. Detta görs med verktyget Klimatkalkyl som också innehåller generiska klimatprestanda för de byggprodukter som används i anläggningsprojekt. Ett sätt att förbättra byggnadsverkets miljöpåverkan är att byta dessa generella klimatdata mot leverantörs-specifika data som redovisas i en miljödeklaration (EPD). I Trafikverkets riktlinjer för Klimatkalkyl krävs att sådana leverantörsspecifika klimatdata ska följa standarden EN 15804. Denna standard ger anvisningar hur en livscykelanalys ska göras och rapporteras för alla slags byggprodukter och är kopplat till byggproduktförordningen. I rapporten ges en beskrivning av vilka befintliga och relevanta miljörelaterade standarder som fanns tillgängliga 2017 och som Trafikverket bör förhålla sig till i arbetet med klimatkalkyler och vilka skillnader, oklarheter och därmed metodrisker som finns i och mellan dessa standarder. Vidare ges förslag på hur sådana metodrisker och skillnader kan hanteras för att öka transparensen och över tid uppnå mer robusta klimatprestanda om dessa förslag följs. Dessa metodval gäller inte bara för leverantörsspecifika klimatdata utan gäller även för generiska data. I rapporten ges ett kompletterande förslag på hur val av generiska klimatprestanda kan göras för de klimatdata som används i Trafikverkets verktyg Klimatkalkyl.Robusta metoder för miljödata i klimatkalkyle
Slutrapport - FOI-projekt för att stärka Trafikverket i att få en bättre struktur på Tjänsteutvecklingsinitiativen utifrån kund- och samhällsnytta via en samlad Tjänsteportföljplan
No full textTjänsteportföljplanen bör ses som ett växelspel mellan tjänsteportföljens övergripande nivå och de enskilda tjänsterna, mellan helhetsbilden för Trafikverkets värdeskapande relaterat till, bland annat, Trafikverkets uppdrag, och den mer detaljerade bilden hos de enskilda tjänsterna. En förutsättning för att skapa en samlad plan är att tjänsteportföljledaren, -ägarna och -förvaltarna förser varandra med tillräckligt genomarbetade tjänsteförvaltningsdokument avseende respektive tjänster. Trafikverket har tillsammans med Centrum för tjänsteforskning, CTF, Karlstads universitet, arbetat fram en första skarp version av en Tjänsteportföljplan. Utvecklingarbetet, som tagit sin utgångspunkt i den pilotversion som tidigare tagits fram, har genomförts som workshoppar med berörda medarbetare inom Trafikverket och Mikael Johnson, CTF/Karlstads universitet. Det är under workshopparna som olika modeller och metoder provats.FOI-projekt för att stärkaTrafikverket i att få en bättre struktur på Tjänsteutvecklingsinitiativen utifrån kund- och samhällsnytta via en samlad Tjänsteportföljpla