Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
The economic costs for using Sweden’s infrastructure : SAMKOST 3
No full textMed start 2013 har VTI i tre regeringsuppdrag haft till uppgift att förbättra kunskapen om trafikens samhällsekonomiska kostnader. SAMKOST 3 har omfattat alla trafikslag, men fokus har legat på sjö- och luftfart. Huvudsyftet för analysen är att förbättra kunskapen om trafikens externa kostnader dvs. kostnader för olyckor, trängsel, buller, luftföroreningar och klimatpåverkan. Denna slutrapport sammanfattar resultaten av de delrapporter som tagits fram för att tillgodose syftet. En viktig del av analysen har handlat om en fördjupad diskussion kring den roll som koldioxidskatten på drivmedel har för att begränsa utsläppen från användning av fossila bränslen.Starting in 2013, VTI has been tasked with three government missions to improve knowledge about the traffic's socioeconomic costs. SAMKOST 3 has covered all modes of transport, but focus has been on maritime transport and aviation. The main purpose of the analysis is to improve the knowledge about the external costs of the traffic i.e. costs of accidents, congestion, noise, air pollution and climate impact. This final report summarizes the results of the sub-reports that have been prepared to meet the purpose. An important part of the analysis has been an in-depth discussion of the role of Sweden’s carbon dioxide tax on fuels to limit emissions.SAMKOST 3 - Uppdrag att ta fram kunskapsunderlag om trafikens samhällsekonomiska kostnade
Bilbältesanvändning i Sverige 2017
No full textBilbältesanvändningen i personbilar i ett antal syd- och mellansvenska städer har mätts sedan 1983. Markör tog 2016 över produktionen av undersökningen från VTI. De observationer som studien grundar sig på genomförs under perioden augusti–september. Vid 2017 års studie har sammanlagt 26 366 personbilar, 582 taxibilar samt 9 982 övriga bilar observerarats. Det har skett en stadig ökning av bältesanvändningen i personbilar sedan mätningens start. Användningen bland förare, framsätespassagerare har under hela mätserien legat på en högre nivå än för baksätespassagerare, framför allt för vuxna baksätes-passagerare. Resultat från 2017 års studie visar på en marginell minskning av bilbältesanvändningen, men användningen är fortfarande hög; 98,1 procent ( jämfört med 98,5 procent år 2016). Även framsätespassagerarna har en hög bältesandel som ökade till 97,6 procent ( jämfört med 97,1 procent år 2016)
Visualisering av 3D-data : Sammanslagning av GPR, flygburen och mobil laserskannin
No full textSammanslagning av GPR, flygburen och mobil laserskanning, Del av FoU-projektet ”Infrastruktur i 3D” i samarbete mellan Innovation Norge, Trafikverket och TerraTec, Rapport 8B Part of the R&D project “Infrastructure in 3D” in cooperation between Innovation Norge, Trafikverket and TerraTec, Report 8B3D-data ovan och under mark för väg- och järnvägsanläggninga
Value of data : Analysis of data value from various surveying method
No full textAnalysis of data from various surveying methods. Part of R&D project ”Infrastructure in 3D” in cooperation between Innovation Norge, Trafikverket and TerraTec Part of the R&D project “Infrastructure in 3D” in cooperation between Innovation Norge, Trafikverket and TerraTec, Report 10A3D-data ovan och under mark för väg- och järnvägsanläggninga
RSI fas II – Road Status Information. Dynamisk väglagsinformation
No full textDemonstration av ny teknik gällande dynamisk väglagsinformation är det övergripande målet med RSI-projektet som bedrivits sedan vintern 2012/13 i Trafikverkets regi. Föreliggande rapport utgör en redovisning av framkomna delresultat från FAS II i demonstrationsprojektet. De två faserna i RSI har haft som huvudsyften att: •FAS I – etablera RSI som demonstrationsplattform •FAS II – demonstration av hur RSI kan användas i operativ drift för effektivisering av vinterdrift och som uppföljningsverktyg. Fas II innehåller också en validering av beräknade väglag och friktionsestimat.Road Status Information Fas 2 (RSI II
Disaggregering av prognos för godstransporter 2040 till Bansek, EVA, Sampers/Samkalk och TEN tec : Trafikverkets Basprognos 2018
No full textDenna rapport är en beskrivning av hur utdata från Samgodsprognosen använts för att ta fram ett disaggregerat underlag för järnväg, väg och sjöfart till kalkylverktygen Bansek (järnväg), EVA och Sampers/Samkalk (väg), samt även till EU-kommissionens databas TEN tec (sjöfart)
Riksintresse för kommunikationer : Sundsvall Timrå flygplats
No full textTrafikverket har preciserat riksintresseanspråk med tillhörande områden för Sundsvall Timrå flygplats. Preciseringen har initierats av flygplatsledningen med anledning av hindersituation runt flygplatsen, främst kopplat till vindkraft, samt med anledning av planerad järnvägsutbyggnad och logistikcenter
Järnvägens kapacitet 2017
No full textInom ramen för årsredovisning sker årlig uppföljning av Trafikverkets leveranskvalitéer. En utav dessa kvalitéer är kapacitet, det vill säga potentialen för att hantera efterfrågade volymer av gods och resenärer. Denna rapport beskriver kapacitet på järnväg
Förstudie utvärdering av utrustning för heltäckande packningskontroll och homogenitet vid utförandet av asfaltsbeläggningar
No full textDagens metoder för kvalitetskontroll av beläggningar som bygger på provning av borrkärnor har ett par problem, dels så är det ett mycket litet stickprov av beläggningen, och så lämnar det hål i beläggningen som behöver lagas. Utifrån detta behov av bättre packning- och homogenitetskontroll har Trafikverket under 2016 och 2017 drivit ett utvecklingsprojekt kring möjligheten att använda georadar i detta syfte. Ett georadarsystem av typ PavescanRDM införskaffades av Trafikverket, och har under 2017 använts i mätningar på ett antal olika beläggningar.Förstudie utvärdering av utrustning för heltäckande packningskontroll och homogenite
Framtida bullerkrav på godståg : Beräkningar av bullereffekter och samhällsnyttor
No full textRegelverken i Europa om buller från godståg håller på att förändras. I denna rapport analyseras hur det påverkar bullerstörningarna i Sverige. Ett framtidsscenario där alla godståg antas uppfylla de bullerkrav som i dag ställs på nya fordon skulle innebära att bullerstörningarna minskar avsevärt. Den samhällsekonomiska nyttan av scenariot beräknas vara cirka 325 miljoner kr per år, och störningskostnaderna beräknas minska med cirka 40 procent. Antalet personer som utsätts för mer än 55 dBA ekvivalent ljudnivå skulle minska med cirka 30 procent. Effekten varierar i olika delar av landet beroende på bebyggelsestruktur, antal bullerutsatta, järnvägstrafikens sammansättning och tågens hastigheter. Bäst effekt ger åtgärden i exempelvis Örebro, Hallsberg, Karlstad och Lund. Där halveras eller mer än halveras antalet personer som utsätts för mer än 55 dBA. I kommuner med låg andel godstrafik är effekten mindre