Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Förlåtande asfalt för cykel- och gångbanor
No full textFör att nå klimat- framkomlighets- och hälsomål behöver det urbana transportarbetet omfördelas. Därför är cykel- och gångtrafik prioriterade transportslag i de flesta av landets kommuner. Cyklisters och fotgängares singelolyckor är dock ett stort och ökande trafiksäkerhetsproblem. Enligt nollvisionens filosofi ska det vara lätt att göra rätt i trafiken och misstag ska inte leda till allvarliga personskador. Det innebär att vägar, gator och fordon ska anpassas och utformas efter människans förutsättningar och begränsningar. På liknande sätt som exv. vägräcken, viltstängsel och 2+1-vägar minskat antal döda och skadade på motortrafiksidan, behöver fler infrastrukturanpassningar för oskyddade trafikanter utvecklas och implementeras. En sådan åtgärd är att göra trafikmiljön mer förlåtande, exv. genom stötupptagande vägbeläggningar med gummigranulat. Att inkorporera gummigranulat i asfaltsblandningar innebär ett flertal tekniska utmaningar, där de största inkluderar förbehandling, bearbetning, läggning, arbetsmiljö, beständighet och miljö. Projektet har adresserat dessa utmaningar genom utveckling av nya typer av förbehandlingar, ny metodik för bearbetning som möjliggör konventionell läggning, sänkning av tillverkningstemperatur för bättre arbetsmiljö samt utveckling av mätmetodik för asfaltsemissioner. Projektet har utvecklat ett material med avsevärt ökad stötupptagning som kan göras kommersiellt tillgängligt. Projektet bedöms således ha utvecklat material och koncept från TRL 4 till TRL 8 enligt EUs definition av TRL-skalan. Som nästa steg bör konceptet provas i stadsmiljö i samverkan mellan kommun, Trafikverket och forskare. I framtiden vid lyckad implementering bör materialet vara preferensbeläggning för cykel- och gångbanor.Förlåtande asfalt för cykel- gångbano
SensIT – Sensor driven cloud-based strategy for infrastructure management
No full textThe purpose of this pre-study was to review existing knowledge and define a researchroadmap. The pre-study investigates the feasibility of combining Sensors, MachineLearning, Cloud Services and Building Information Modelling to create an integratedsystem that enables an upgrade of the current infrastructure network through a newgeneration of smart structures. The study focuses on the aspects that are required inorder to ensure that such a system could be successfully implemented in practice.Via workshops and established collaboration, national and international, the projectteam has generated knowledge and gathered experts from several disciplines, such asdata scientists, sensors experts and civil engineers.The main result of the work is a research roadmap that works as a guideline forTrafikverket in their task to develop and create a new infrastructure managementstrategy based on emerging technologies and innovative processes.Internet Of Things sammanlänkar sensorteknik och byggnadsverk via bygginformationsmodeller - Proof of concep
Smart planering för byggnade: ändamålsenlig BIM för bygglov och digitalt granskningsstöd
No full textSamhällsbyggnadsprocessen behöver utvecklas och bli smartare, öppnare och mer effektiv för ett ökat bostadsbyggande. En digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen kan ge ett effektivare samarbete mellan kommun, fastighetsägare, byggherrar, medborgare, näringsliv och myndigheter. Syftet med detta delprojekt – ”Ändamålsenlig BIM för bygglov och digitalt granskningsstöd” i fortsättningen kallat ”BIM för bygglov” – är att få ett effektivare utbyte i samhällsbyggnadsprocessen och att kunna utnyttja 3D-modeller i Geodata-format och BIM-format vid bygglovsprövning. Om det går att få till ett standardiserat datautbyte så går det att utöka dagens e-tjänster för att söka bygglov, med hjälp att få till rätt handlingar som 3D-modeller. Vi i arbetsgruppen har haft mycket givande diskussioner mellan byggnadsinspektör, arkitekt, byggentreprenör och GIS-ingenjörer. Vi har använt ett kontorshus som testfall. Vi har testat att: •få med rätt information från en BIM-modell för att göra bygglovsprövning •använda IFC-formatet för överföring •via FME göra överföringar mellan BIM och Geodata, från IFC-format till City-GML Det gick bra att få med rätt information i en BIM-modell för bygglovprövning och att föra över det till kommunen med IFC-formatet och titta på det i en viewer som kan visa IFC-filer. Vi har också använt CoClass för att göra ett förslag till hur bygglovsmodellen (BIM/GIS) ska kodas i BIM. Det gick däremot inte bra att överföra BIM-informationen till Geodata med FME. Utveckling av sådana rutiner pågår bland annat i ”Smart build environment-Testbäddsprojektet Smarta plan-, bygg-, förvaltnings- och nyttjandeprocesser över hela livscykeln”. Rutinerna var inte så klara som vi hoppats. Vi har haft ett mycket bra utbyte med Får jag lov-projektet. De tittar bland annat på att göra en tjänst på nätet som gör det lättare för sökanden att lämna rätt information vid bygglovsansökan. Det är i den delen som det går att tjäna tid vid bygglovsansökan. Från att sökanden har lämnat fullständiga handlingar så får bygglovhandläggningen ta högst 10 veckor, och det går åtminstone i Falun oftast mycket fortare. Får jag lov-projektet tittar också på att automatisera bygglovsprocessen. Detta är möjligt för tekniska och rumsliga prövningar, men inte för gestaltning och för att se om byggnaden passar i omgivningen. Förutsättningen för att kunna göra delar av bygglovsprövningen automatisk är att: •Det finns standardiserade digitala modeller för byggnader och geodata •Standardiserade byggregler •Planlagstiftning som tvingar alla att använda samma planbestämmelser I arbetsgruppen ”BIM för bygglov” har vi tittat på den första av dessa punkter och att det går att överföra data mellan BIM och geodata. Det är en viktig förutsättning för att standardisera och förenkla bygglovsprocessen. Vår slutsats är att det behövs specifika beskrivningar för hur IFC och City-GML ska användas eftersom standarderna är ganska öppna. Viktigt också att de två övriga punkterna ovan införs.Smart byggande - Informationsförsörjning för planering, fastighetsbildning och bygglo
Uncertainty and variation in LCA - Implementation of probabilistic methods to assess environmental impacts of infrastructures : Slutrapport ProLCA
No full textFor most applications trying to interpret the real world uncertainties will be an important factor to consider, which is also true for Life-Cycle Assessment used for estimating total environmental impact during the life-cycle of products, services, buildings, structures, roads etc. The construction and usage of infrastructure are major causes of emissions and energy use, thus making it even more important for society to aim at reducing this impact. One way of reducing environmental impact is by using LCA to show improvements for specific items and/or benefits of using a specific solution over another.To be able to use LCA, or any other calculated estimation, for comparisons it is of great importance to incorporate effects of uncertainties and to understand where such uncertainties have their sources. Otherwise, any attempt on comparing two solutions will be flawed and there is a risk for bias towards a specific solution.The aim of the work presented in this report have been to describe and discuss the types of uncertainties present in a LCA, and to discuss their importance, source and influence. An extensive review of the current state of the art of both uncertainties in general and specifically for LCA have been performed to find the most common ways of including uncertainties in LCA, with focus on the possibilities and limitations of different types of methods.It was found that many previous attempts on including uncertainties in LCA exists, and they showed that it is now possible to using probabilistic methods such as Monte Carlo simulations to incorporate uncertainties in LCA-tools, since the computational capacity have increased. The common problem for all previous studies and the study presented here is the availability of validated input data including uncertainty estimations. Initiatives exist for data quality control; however, they do not fully consider the effect of uncertainties, and typically have been limited to the consideration of variations in emission factors only. Other factors such as system boundaries and choices made by the user have a much larger influence on the result than a small variation in the emission factor itself.To evaluate this, the basis for a methodology considering uncertainties in LCA and possibilities for controlling these uncertainties is presented. The methodology is based on general definitions of uncertainties to be able to understand the source and characteristics of each affecting parameter and for making informed decisions on how to reduce the uncertainty depending on the purpose of the LCA. This kind of methodology will especially be valuable for raising awareness of uncertainties in LCA for different stages of the building process. The possibility of including uncertainties in a LCA-tool for infrastructures in also presented, showing possibilities for studying the sensitivity of the input parameters and the propagation of uncertainties. A case study is used to demonstrate these possibilities, showing the importance of considering uncertainties in all input parameters. It is shown that the influence of other factors apart from the emission factors can be large, such as material amounts and expected service life, and that they have to be considered if reasonable results are sought. It should be noted, however, that the case study presented in this report serves illustrative purposes and includes significant simplifications.Användning av probabilistiska metoder för utvärdering av miljöpåverkan hos byggnadsver
Utveckling av emulsioner med rejuvennatorer för remixing etapp 2
No full textRejuvenatorer används med syfte att förbättra åldrade bindemedels mekaniska egenskaper som annars kan vara för sprött för att återanvändas i större mängder. I SBUF projektet 12866 ”Utveckling av SBS-emulsioner med rejuvenatorer, Etapp 1” utvärderades rejuvenatorer med avseende på dess funktion, ekonomi och möjlighet att användas i emulsioner (Gudmarsson 2015). Produkter med stor potential att förbättra både egenskaperna i asfaltmassorna och ekonomin identifierades. Målet med Etapp 2 av detta projekt är att utveckla emulsioner baserade enbart på rejuvenatorer som kan användas vid remixing eller vid tillverkning av asfaltmassa i asfaltverk. Denna rejuvenator-emulsion skall vara kompatibel med andra bitumenemulsioner och genom att kunna blandas med olika typer av bitumenemulsioner skapas ett praktiskt enkelt förfarande för att uppnå önskad rejuvenatorhalt. En rejuvenator-emulsion bör även ha potential att reducera tillverkningstemperaturen (LTA) och samtidigt 41058 en högre återvinningshalt vid tillverkning av asfalt i varmverk. Genomförandet av detta projekt har bestått av tre huvudmoment där första steget var att utveckla emulsioner iinnehållande rejuvenatorer. Moment två bestod i att prova granulat med och utan emulsion i laboratoriemiljö för att utvärdera emulsionens effekt på granulatet. I det tredje momentet utfördes ett fullskaleförsök där en del av en befintlig beläggning remixades med en högre halt (ca 1 kg/m²) emulsion innehållande rejuvenator samtidigt som bindemedelshalten av den nytillsatta asfaltmassan reducerades. Övrig beläggning remixades enligt konventionellt (svenskt) förfarande där emulsionsmängden oftast begränsas till mindre än 0.3 kg/m². Resultaten av emulsionsutvecklingen visade att stabila emulsioner av rejuvenatorer kan tillverkas. Laboratorieprovningarna av granulatet med olika emulsionshalter visade att tillsättning av en högre emulsionshalt än 0.3 % krävs för att uppnå en betydande förbättrande effekt av en tillsatt emulsion. Granulat med 1.5 % tillsatt emulsion visade däremot på betydande förbättrade egenskaper som utifrån de genomförda provningarna ligger i nivå med en nytillverkad asfaltmassa. Den befintliga beläggningen som remixades uppvisade stora variationer i hålrumshalt och bindemedelshalt vilket försvårade en jämförande studie mellan de två remixing-förfarandena. En bättre vattenkänslighet via remixing med högre emulsionshalter kunde dock påvisas i fullskaleförsöken.Utveckling av emulsioner med rejuvenatorer för remixing – Etapp
Cost analysis of tendered contracts : two studies of infrastructure Investment and renewal projects
No full textI Trafikverkets uppdrag ingår att löpande förbättra verksamhetens produktivitet. Rapportens huvudsyfte är att lägga grund för att följa upp och vidareutveckla den verksamhet som genomförs. För detta ändamål redovisas resultaten av två studier. Den ena jämför kostnader i kontrakt med fakturerad slutkostnad medan den andra analyserar kostnaderna för upphandlade underhållsbeläggningar. Avslutningsvis identifieras ett antal minimikrav som måste ställas på den information som krävs för att genomföra systematiska uppföljningar.The Swedish Transport Agency’s mission includes continuously improving the productivity of operations. The main purpose of the report is to lay the groundwork for following up and further developing the activities carried out. For this purpose, the results of two studies are reported. The one compares costs in contract with invoiced final cost while the other analyses the cost of contracted maintenance costs. Finally, several minimum requirements are identified that must be placed on the information required to carry out systematic follow-up.Produktivitetsanalys - metodutvecklin
Stabilitet på cykel med och utan ABS : en pilotstudie
No full textProjektet, som är en pilotstudie, syftade till att undersöka effekten av låsningsfria bromsar, ABS, på cykel. Fråga som projektet syftade till att besvara: Kan cyklars stabilitet under inbromsning förbättras av låsningsfri broms (ABS) på framhjulet? Frågan söks besvaras genom utformning och genomförande av bromsprov av cykel med och utan ABS. Cykelolyckor är bland de vanligaste orsakerna till trafikskador i Sverige, ofta med svåra skador och medicinsk invaliditet som följd. Närmare hälften av alla svårare trafikskador har uppstått på grund av cykelolyckor. ABS-bromsar har visats reducera risken för skada för motorcyklister genom ökad stabilitet och därmed minskad risk för omkullkörning i samband med bromsning. Däremot finns begränsad kunskap om effekten för cyklister. Två Crescentcyklar med sluten ram (herrcykel) testades: en konventionell, bakhjulsdriven modell med v-broms (fäljbroms) på framhjulet och en framhjulsdriven modell med el-assistans och navbroms i framhjulet. Med den konventionella cykeln utfördes två typer av tester, med och utan ABS-bromsar. ABS-bromsen var av modellen SABS V1. På el-cykeln med navbroms justerades bromsverkan så att framhjulet ej låstes, jämfört med full bromsverkan. En Hybrid II krockdocka, 50-percentil man, användes som cyklist i proven. Proven utfördes vid hastigheterna 17 och 20 km/h. Cyklarna bromsades maximalt på framhjulet. Friktionen var ungefär 0,7–0,8. Resultaten visade att ABS på cykelns framhjul gör att framhjulet inte låses vid full inbromsning och bakhjulet behåller kontakten med underlaget. Vid prov med v-broms eller navbroms med full broms-verkan blev bromssträckan cirka 2 meter, men framhjulet låstes vid full broms och bakhjulet lyfte från underlaget. Det innebar att cykeln då endast balanserade på framhjulet. Prov med ABS-broms på v-bromsen och justerad bromsverkan på navbromsen resulterade däremot i inbromsning utan låsning av framhjulet. Bromssträckan var i dessa prov cirka 4 meter. Resultaten var liknande för de båda cyklarna.Slutrapport till Skyltfonden</p
Samarbeten för förbättrad trafikinformation : En pilotstudie av samarbetsmöjligheter inom Waze Connected Citizens Program
No full textDenna rapport undersöker explorativt möjligheter, konsekvenser och utmaningar relaterade till fördjupade datasamarbeten mellan offentliga aktörer och privata tjänsteföretag. I projektet undersöks specifikt samarbetsprogrammet Waze CCP och på vilket sätt ett fördjupat samarbete med Waze skulle kunna tillföra nyttor för främst Trafikverket. Rapporten beskriver både innehållet i tjänsten Waze och hur samarbetet mellan Waze och offentliga aktörer ser ut på olika platser i världen. Förutsättningar och konsekvenser för olika tillämpningsområden har studerats närmare ur en svensk kontext och lett fram till ett antal användningsfall där en stor nytta med ett fördjupat samarbete identifierats. Datasamarbeten mellan offentliga aktörer och privata (ofta globala) tjänsteföretag utmanar traditionella arbetssätt och kräver nya former av relationer. Samtidigt innebär framväxten av digitala ekosystem, digitalisering och tillgången till helt nya typer av data stora möjligheter till utveckling av den offentliga verksamheten. De användningsfall som särskilt lyfts fram i rapporten och där fortsatt arbete rekommenderas är: Snabb och heltäckande överblick för trafikledare Sömlös navigering i tunnlar utan GPS-täckning Riktad trafikinformation genom analys av resmönster Förbättrad trafikinformation genom Waze-appenEn pilotstudie av samarbetsprogrammet Waze Connected Citizens ProgramWaze pilot – samarbete för bättre trafikinformatio
Frost Resistance of Concrete – Experience from Long-Term Field Exposure
No full textThis report presents the results from a research project financed by Trafikverket, the Swedish Transport Administration, co-financed by Cementa AB. The purpose of this project is to investigate concrete specimens exposed to a de-icing salt highway environment at Highway 40 close to Borås after about 20 years. The project work was divided into two parts: Part One for frost resistance of concrete and Part Two for chloride ingress and reinforcement corrosion. In Part One, more than 100 types of concrete mixes with different binder types/combinations, water-binder ratios (w/b) and air contents exposed at three field test sites were examined for external and internal frost damage by measurements of the changes in volume of, and in ultrasonic transmission time through, the specimens. Furthermore, some laboratory tests were carried out to supply necessary data for modelling and identify the possible mechanisms causing frost damage. The results show clearly that the highway environment is the most aggressive with regard to external frost damage. Further, the results from this study show that the existence of entrained air and the water-binder ratio are the main parameters influencing the resistance of concrete to external salt-frost damage. Furthermore, the concrete mixes with CEM I, CEM I + 5 % silica, CEM II/A-LL, CEM II/A-S and CEM I + 30 % slag as binder with entrained air and a water/binder ratio of 0.4 or below, has good resistance to internal and external frost damage. Results show that concrete containing large amounts of slag as part of the binder (CEM III/B) have the severest scaling, irrespective of its content of entrained air. Comparing results from laboratory testing of salt-frost resistance in accordance with SS 13 72 44 (the ‘Slab test’ in CEN/TS 12390-9) with results after nineteen years’ exposure at the highway exposure site shows that the laboratory standard classifies most concrete qualities correctly. However, there is an indication that the laboratory test method may overestimate the scaling resistance of concrete containing a medium to high content of slag as part of the binder. This indicates a need to consider a revision of the slab test procedure so that aging processes is better taken into consideration. A somewhat longer preconditioning time with at least partially an increased carbon dioxide content would for example lead to that the effect of carbonation is better reflected.Frostskador och kloridinträngning i betong efter fältexponering i tösaltad vägmiljö under lång tid. Fältprovning efter 20 år vid RV4
Förslag på nytt förarutbildningssystem för personbil, behörighet B
No full textTrafikverket Förarprov och Transportstyrelsen har gemensamt arbetat med en översyn avförarutbildningssystemet för behörighet B sedan februari 2018. Sist det gjordes en störreöversyn av förarutbildningssystemet var 1999 (STEFUS) [1]. Mycket har hänt sedan dessinom såväl forskning som fordonsutveckling, och därför är det motiverat att se översystemet på nytt och betänka erfarenheter från förarutbildningssystem i andra länder