Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Åtgärdsvalsstudie plankorsning och genomfart Morgongåva i Uppsala län
No full textGenom Morgongåva löper väg 72 och järnvägen Dalabanan parallellt med varandra och utgör en barriär för att passera mellan den norra och södra delen av tätorten. Det har under en längre tid funnits trafiksäkerhetsproblem i anslutning till vägkorsningen Ramsjövägen-Idrottsvägen/väg 72 och kopplingen till den angränsande plankorsningen med järnvägen. Bomfällningen vid plankorsningen leder till köbildning på väg 72, vilket i sin tur skapar incidenter i trafiken och problem med obehöriga i spårområdet över järnvägen. Många invånare i Morgongåva passerar plankorsningen för att ta sig mellan bostäderna på norra sidan och skolan på södra sidan samt för att nå de närliggande sidoplattformarna på Morgongåva station för tågpendling. Problemen har ökat sedan pendeltågstrafiken startade i slutet av 2012. Syftet med studien är att skapa en samsyn om brister, behov och mål för vägkorsningen Ramsjövägen/Idrottsvägen/väg 72 samt den angränsande plankorsningen mellan Dalabanan och Ramsjövägen. Syftet är också att ta fram förslag på åtgärder som löser de identifierade brister och behov
Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2017. : Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020.
No full textVarje år gör Trafikverket, i samarbete med VTI och Transportstyrelsen, en rapport som redovisar och analyserar trafiksäkerhetsutvecklingen. Denna rapport är den tionde av de årliga uppföljningarna av utvecklingen mot trafiksäkerhetsmålen för vägtrafiken år 2020. Liksom tidigare år analyseras utfallet för antalet omkomna och skadade samt för ett antal utpekade indikatorer. Rapporten utgör underlag för 2018 års resultatkonferens i Stockholm den 25 april
REPORT 6C, Development in TerraPos for positioning of Mobile Mapping Systems : Part of R&D project “Infrastructure in 3D” in cooperation between Innovation Norway, Trafikverket and TerraTec
No full textOmslaget felaktigt märkt med REPORT 6A. Korrekt är 6C.3D-data ovan och under mark för väg- och järnvägsanläggninga
Gemensam inriktning för säker trafik med cykel och moped 2018
No full textDokumentet Gemensam inriktning för säker trafik med cykel och moped 2018 är resultatet av en samverkan mellan olika myndigheter och aktörer. Syftet är att på ett systematiskt sätt försöka förstå och hantera utmaningen att öka säkerheten för både cyklister och mopedister. Flera av de frågeställningar som behandlas i inriktningen är komplexa. Det är därför viktigt med fortsatta analyser för att ständigt utveckla kunskapen inom området. Inriktningen är ett underlag för verksamhetsplaneringen inom statliga myndigheter, kommuner och andra aktörer
Nya konstruktionsregler på Bergslagsbanan, Borlänge – Frövi
No full textAnalys av punktlighetsproblemen på Bergslagsbanan och introduktion av nya konstruktionsregler för ökad robusthet.Syftet med det här uppdraget är att analysera Bergslagsbanan mellan Borlänge och Frövi, ta reda på vad problemen beror på samt ta fram nya regler och strategier för kapacitets-tilldelning, det vill säga konstruktion av tågplan. Målet är en beskrivning av egenskaper i infrastrukturen som man måste ta hänsyn till vid konstruktion av tågplan, samt nya konstruktionsregler för ökad robusthet
Pilotprojekt Vilt
No full textPilotprojekt vilt har genomförts för att testa nya metoder och åtgärder för att minska viltolyckor. Projektet har finansierats av Trafikverket och drivits i två län; Värmland och Östergötland under 2015-2017. Utredning och åtgärdsförslag har skett i nära samarbete med Nationella Viltolycksrådet (NVR). Arbetet innefattar också samråd med övriga aktörer som länsstyrelse samt kommun och lokala eftersöksjägare. Syftet med föreliggande rapport är att rapportera av de arbeten som genomförts samt att ge en sammanhållen beskrivning av de åtgärdsförslag som presenterats på utvalda sträckor i Värmland och Östergötland
Granne med järnvägen
No full textInformation till dig som äger eller hyr en fastighet eller mark vid Trafikverkets järnvägsanläggningar. De flesta vet att det är förbjudet att vistas i spårområdet utom på platser där det klart framgår att allmänheten har tillträde. Mindre känt är att järnvägen även kan påverka dig som bor som granne med spåren. Bor du eller har en fastighet nära järnvägen? Om du behöver utföra fasadarbeten, avverkning eller andra arbeten nära spåren eller kontaktledningarna är det av säkerhetsskäl viktigt att du kontaktar Trafikverket innan du börjar.Utgåva 2, februari 201
Höghastighetsbanor : effekter av hastighet 250 km/h jämfört med 320 km/h
No full textTrafikverket utreder en utbyggnad av nya höghastighetsjärnvägar mellan Stockholm och Malmö samt Stockholm och Göteborg. Sverigeförhandlingens förslag från 1 februari 2016 omfattar ca 75 mil ny järnväg med stationer för av- och påstigning i 13 orter: Vagnhärad, Nyköping/Skavsta, Norrköping, Linköping, Tranås, Jönköping, Borås, Landvetter flygplats, Mölnlycke, Värnamo, Hässleholm och Lund. Trafikverket har tidigare presenterat kostnader och trafikering för ett ballastfritt spårsystem med dimensionerande hastighet 320 km/h. Som ett komplement till detta beslutsunderlag har Trafikverket även gjort motsvarande analyser för ett ballasterat spårsystem för en maxhastighet om 250 km/h
D3.1/5/6: Definition and Validation of a Smart Infrastructure Access Policy utilising Performance-Based Standards
No full textThe FALCON project (“Freight and Logistics in a Multimodal Context”) is a collaborative effort funded by the Conference of European Directors of Roads (CEDR), and has set out to address ambitious carbon emission reduction targets set by the European Commission. A primary goal of the project is to define a potential Performance-Based Standards (PBS) framework for cross-border road freight transport in Europe. Such a framework would accommodate high capacity vehicles, which have been shown to have a large beneficial impact on road freight transport efficiency and emissions. This report details the work of FALCON tasks 3.1, 3.5 and 3.6, in which a proposed PBS framework is formulated through a simulation-based analysis of on-road vehicle behaviour and impact on the infrastructure.CEDR-Utlysning Transporter och logistik i multimodal synvinke
Eldrivna enpersonsfordon - en kunskapsöversikt om deras plats i trafiken
No full textRapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde. Eldrivna enpersonsfordon (EPF) är ett samlingsnamn för en grupp av fordon som på senare år har börjat synas mer i trafiken. Bland denna fordonstyp räknas Segways, el-scootrar, Hooverboards och flera andra. I Sverige klassas dessa fordon som cykel och är därför tillåtna på allmänna vägar så länge de når en max-hastighet på 20 km/h och har en kontinuerlig märkeffekt på max 250 W. Dessa fordon representerar fortfarande en liten grupp i den allmänna trafiken men exempel från Singapore och delstaten Kalifornien i USA visar att utvecklingen kan gå snabbt framåt och att vissa produkter, som exempelvis el-scootrar med relativt låg tröskel för inlärning, har potential att bli ett substitut för andra färdsätt. Detta skapar nya utmaningar i stadstrafiken, inte minst när det kommer till trafiksäkerhet. Den STRADA-analys som genomförts i denna studie visar att majoriteten av trafikolyckorna mellan 2012 och 2017 med självbalanserande enpersonsfordon skedde på fritiden. Den mest förekommande olyckstypen av singelolyckor med skador på handled och armbåge. Olyckor med tvåhjuliga balansbrädor som Hooverboards och liknande var mest vanliga bland barn mellan 6 och 12 år och uppträdde från 2016, efter produktens införande på marknaden, medan olyckor med tvåhjuliga balansbrädor med styrstång (som Segways) kan kopplas till äldre personer och är mer utspridda under 2012-2017. Det rapporterade antalet olyckor under den analyserade perioden är låg, det kan dock antas att olyckor med EPF är underrapporterade. En klassning av EPF som egen fordonsgrupp skulle underlätta rapporteringen av olyckor och bidra till en ökad kontroll av produkterna då fordonen i så fall skulle behöva typgodkännas. Tydliga och enkla regler skulle samtidigt förenkla kontrollen av fordonen i trafiken och därmed kunna bidra till en ökad handlingskraft bland ansvariga/beröra myndigheter. Ett användningsområde som blir belyst i denna studie är användandet av EPF som mobilitetshjälpmedel för personer med funktionsvariationer. Här visar både exempel från andra länder och erfarenheter bland intervjupersonerna att EPF är ett alternativ till ”traditionella” färdmedel som exempelvis eldrivna rullstolar eller trehjulingar. Det finns idag lite forskning kring EPF och de flesta publikationer som hittats för denna studie är relaterade till Segways. Inga publikationer hittades som utgår från en svensk kontext. Med tanke på den snabba tekniska utvecklingen och kontinuerlig introduktion av nya fordon behövs ökad kunskap om dessa fordons potential och egenskaper och marknadsutvecklingen, inte minst utifrån ett trafiksäkerhetsperspektiv