Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Redovisning av regeringsuppdrag N2018/04431/SUBT
Regeringen beslutade den 16 augusti 2018 att uppdra åt Trafikverket att utvärdera Trafikverkets beredskap och förebyggande åtgärder rörande statlig transportinfrastruktur vid omfattande skogsbränder eller extrema vädersituationer. Redovisningen sker i form av en rapport som bland annat innehåller en handlingsplan
Utvärdering snöröjning vintern 2017-2018 : Regeringsuppdrag N2018/02938/TIF
Trafikverket har fått i uppdrag av regeringen att utvärdera snöröjningen vintern 2017/2018 på de statliga vägarna och järnvägarna. Utvärderingen ska redovisa vad som har fungerat bra och identifiera brister. Utifrån det ska Trafikverket redogöra för en handlingsplan med åtgärdsförslag på de identifierade bristerna samt ge förslag på åtgärder som effektiviserar verksamheten. Under uppdragets genomförande ska Trafikverket samråda med relevanta aktörer. Uppdraget genomfördes mellan 18 maj och 28 juni 2018
Sociala relationer och digitala verktyg : trafikinformation i samverkan
Samverkan bygger på att flera intressenters aktiviteter bygger på och är beroende av varandra. Men i samvkeran finns ständigt en risk för ojämlika relationer. I interorganisatoriska relationer där mål och resultat är oklara eller mångbottnade blir det informella - social kontroll och förtroende - särksilt viktigt att uppmärksamma. Trafikinformation är en komplex verksamhet som omfattar en mångfald av samverknade intressenter. Syftet med rapporten är att diskutera hur trafikinformation bedirvs i samverkan mellan Trafikverket och olika aktörer, samverkan som omfattar såväl sociala relationer som digitala verktyg. I rapporten diskuteras hur Trafikverket kan öka förtroendet i relation till sina samverkande parter genom att identifiera och tydliggöra resenären.Styrning i rollen som samhällsutvecklar
Språkspel i otakt — en studie av samverkan i Trafikverket
Styrning i rollen som samhällsutvecklar
Effektsamband Konsumerad Kapacitet och Tidtabellstid
Projektet har siktat på att estimera nya effektsamband mellan tidstillägg i tidtabellerna och konsumerad kapacitet med hjälp av data i tidtabellsdatabasen LUPP. Förhoppningen var att en statistisk ansats som bygger på de verkliga utfallen från tidtabellsprocessen skulle ge mer korrekta och mer tillförlitliga resultat.Samband tågtidtabell och konsumerad kapacitet – nya effektsamban
Gamification som verktyg för organisatoriskt lärande, verksamhetsutveckling och samverkan - FÖRSTUDIE
Syftet med denna förstudie1 är att beskriva förutsättningar, villkor och relevanta nytto-områden för gamification i Trafikverket och transportsystemet. Resultat av förstudien ska kunna ligga till grund för fördjupade FOI-insatser avseende gamification som möjligt verktyg för lärande och samverkan hos individer och grupper, samt för organisationens förmåga att utföra sitt uppdrag. Forskningen kring organisatoriska effekter av gamification är ett område som behöver utvecklas. I denna rapport beskrivs några av de initiativ som tagits inom Trafikverket i syfte att utveckla verksamheten med hjälp av gamification, bland annat inom områdena asset management, åtgärdsvalsstudier och upphandling. Gamification inom offentlig sektor är en tämligen ny företeelse och möjligheten att följa och ta del av kommande utvärderingar av utvecklingsarbetet inom Trafikverket torde vara av stort intresse för många aktörer utanför myndigheten.Gamification som verktyg för verksamhetsutveckling, organisatoriskt lärande och samverkan – en förstudi
Integrerade mobilitetstjänster – systematisk omvärldsbevakning : Integrerade mobilitetstjänster och dess utveckling på landsbygd
Chalmers, i samverkan med RISE Viktoria, har inom ramen för K2 omvärldsbevakat området integrerade mobilitetstjänster utifrån ett brett kollektivtrafikrelaterat perspektiv. Målet är ökad förståelse för hur området utvecklas.Integrerade mobilitetstjänster – systematisk omvärldsbevaknin
Klart bakåt - idéer på koncept för att skydda cyklister mot skador
Rapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. Denna rapport bygger på en hypotes om att intresset för att cykla säkrare ökar samtidigt som riskerna för cyklister i trafiken har ökat. Idesign har med industridesignkompetens tagit fram koncept på en produkt som förenklar möjligheten för cyklister att ha uppsikt bakåt i trafiken med syftet att förbättra säkerheten. Vi har gjort detta arbete i samarbete med Andreas Lif som gjort sitt examensarbete hos Idesign som en del i detta projekt. Andreas har gjort en djuplodande research och ett designkoncept som bygger på att trafiken bakom cyklisten visas på dennes mobiltelefon som är fixerad på styret. Detta dokument ska kunna användas som ett diskussionsunderlag för att bedöma nyttan, användarintresse eller eventuella tillverkares intresse att utveckla produkter utifrån. Man kan också se över behov av regelverk för att höja säkerheten för cyklister. Till exempel har våra undersökningar visat att hörseln ett av de viktigaste instrumenten för säker cykling. Musik i hörlurar samtidigt som man cyklar i tät trafik försämrar uppmärksamheten och ökar risken för trafikolyckor markant. SE BAKÅT SOM CYKLIST Cykelpendling ökar i storstadsmiljöer, farterna ökar, trängsel och med det säkerhetsriskerna. Att skaffa sig uppsikt bakåt som cyklist i tät trafik kan skapa farliga situationer i samband med att man vrider huvudet eftersom det blir på bekostnad av att ha uppsikt framåt. Det är ingen tillfällighet att det finns behov av backspegel på andra fordon, men just cykel och 30-moppe är undantaget. Vi förstår anledningen i att cykling ska spegla enkelhet, i fordon och utrustning inte minst. Backspegel tillhör en historia som anknyter till de riktigt unga cyklisternas önskan om att likna MC o moppe. Precis som stingpinne, är den ursprungliga backspegeln för stor och klumpig för att accepteras av dagens cyklister. Trots det finns behovet där; det kan vara en avgörande säkerhetsfaktor att kunna se bakåt när man cyklar. Om cyklister upplever ökad säkerhet med den här typen av utrustning kan det bidra till ökat intresse för en potentiell grupp som inte riktigt vågar använda cykeln idag. En spegel eller ny teknik skulle kunna bidra till det. Ett vanligt svar bland cyklister är att man vill ha en så ren och enkel lösning som möjligt. Den vanligaste preferensen är att lita på hörseln vad som händer bakom. Vi har därför även tittat på en möjlighet att minska fartljud från hjälmens band som kan störa perceptionen. RESULTAT Genom en användarcentrerad research- och designmetod har vi kunnat förstå mer om cyklisters behov när det kommer till att kunna se bakåt i trafiken. Fördelar och nackdelar kring befintliga backspeglar och vad som önskas av användaren för att sådan typ av utrustning ska bli använd har undersökts och sammanställts. Insikterna vi kommit fram till har översatts till en kravspecifikation som varit till hjälp då olika designkoncept tagits fram och utvärderats.Skyltfonde
Marknadsanalys och affärsmodell gällande lönsamhet av biobränsle för flygplatsfordon och luftfarkoster, med inriktning på icke-statliga, regionala flygplatser i Norrland Trafikverket
Copenhagen Economics har fått i uppdrag av Trafikverket att utföra en marknadsanalys inklusive nulägesbeskrivning av, och utveckla en handlingsplan för, introduktion av biobränsle på regionala/lokala flygplatser i norra Sverige.Studien ingår i projektet SPARA 2020, som bland annat går ut på att genom innovativ teknik göra flygplatser i glesbygd kostnadseffektiva och miljövänliga för att minska sin klimatpåverkan. Detta delprojekt ska undersöka möjligheterna att införa bio(jet)bränslesom drivmedel i markfordon och i flygplan. Syftet med studien är att med hjälp av en analys av marknaden för biobränslen för flygplan och markfordonsflotta, utveckla en handlingsplan för introduktion av biobränsle på regionala/lokala flygplatser i norra Sverige. Rapporten ska fungera som en katalysator för att driva på utvecklingen mot ett grönare flyg.SPARA Smart Peripheral And Remote Airports 2
Nya stresstest i samband med växelvärmeunderhållet
Vid förändringar av arbetssätt eller teknik i järnvägsanläggningen kan det vara en utmaning att mäta vilka effekter som erhålls. Detta beror på att järnvägsanläggningen är komplex och påverkas av en mängd faktorer som väder, klimat, trafik och markförhållanden. Samtidigt består järnvägsanläggningen av en kombination av ny och gammal teknik med olika tidpunkter och genomförande för byggnation, installation, drift och underhåll. Allt detta ger upphov till variation som måste kunna hanteras på ett systematiskt sätt.En grund i förvaltningen av järnvägsanläggningen är underhållsprogrammet som anger hur anläggningens ska underhållas. Delar av underhållsprogrammet återfinns i regelverket för säkerhets- respektive underhållsbesiktning. I dokumentet för säkerhetsbesiktning används hastighet och tonnage som två faktorer för att upprätta besiktningsklasser som anger hur ofta olika delar av anläggningen ska underhållas och besiktas. Det står även att besiktningsklasserna kan justeras utifrån lokala förutsättningar, i likhet med de som anges i föregående stycke. Hur denna anpassning ska göras framgår dock inte.För att förbättra underhållet och ta tillvara de möjligheter som ny teknik erbjuder behöver underhållsprogrammet bli mer dynamiskt. Utöver detta krävs ett systematiskt arbetssätt för att kunna utvärdera effekten av förändringar i underhållsprogrammet. Syftet med denna rapport är att exemplifiera tillämpningen av ett systematiskt arbetssätt för att utvärdera effekten av förändringar i underhållsprogrammet.Grunden för planering, genomförande och analys av försökstillämpningen är ett strukturerat arbetssätt med stöttande mallar för statistisk försöksplanering. Tillämpningen är förenklad, men dock ett exempel på hur ett systematiskt test/försök kan utföras i Trafikverkets kärnverksamhet inom järnväg. Detta bidrar således även till Trafikverkets förmåga inom ramen för Verklighetslabb digital järnväg (TRV 2017/67785). I försökstillämpningen har ytterligare stresstester utförts på växelvärme tillhörande Malmbanan för att undersöka om det går att provocera fram defekta enheter som eventuellt redan är på väg att gå sönder och därmed undvika att de går sönder under vintern. Stresstestet har samordnats med befintlig växelvärmeunderhåll inför vinterhalvåret.Det nya stresstestet består av två delar. I den första delen stressades anläggningen på likande sätt som tidigare, dvs slå av och på anläggningen med full effekt. Resultatet från denna del validerar tidigare resultat, vilket påvisade att det inte går att provocera fram några defekta enheter på detta sätt. I den andra delen testades att stressa anläggning genom att simulera verklig drift, vilket gjordes genom att pulsa anläggning 480 gånger under 24 timmar. Resultatet av den andra delen påvisade att det inte gick att stressa fram några defekter. Orsaken till detta kan dels bero på att det inte fanns några defekter att stressa fram eller för att det inte går att stressa fram denna typ av defekter. Därför skulle det vara av intresse att följa upp driftplatsen som testades under hela vintern och kontrollera om några defekter uppstår.Metod för verifiering av effektsamband genom statistisk försöksplanerin