Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Slutrapport Produktstrukturer och materialpaket, tekniskt godkänt material
No full textSyftet med projektet är att tillföra Trafikverket ny kunskap gällande produktstrukturer och att föra in och tillämpa den i verksamheten. Därmed skulle projektet bidra till att såväl uppnå effektivisering inom hela materialförsörjningskedjan (från projektering till avveckling av artikel) som att uppfylla Trafikverkets strävan att öka produktiviteten i anläggningsbranschen avseende industriellt byggande och modularisering.Projektmålen är att:-skapa produktstrukturer avseende nya spårväxelgenerationen -utforma och driftsätta anpassad systemlösning-implementera det nya strukturerade arbetssättet inom järnvägens BEST-områden.Helt i enlighet med målsättningen är produktstrukturer skapade för spårväxel 60E. Valt arbetssätt är att arbeta med mindre beståndsdelar och visa vilka av dessa som är kompatibla med varandra i stället för kompletta strukturer för många varianter. Systemlösning i M3 följer standardlösningen för produktstrukturer och är anpassad för att 41058 framtida konfigurering.Vid implementering av det nya strukturerade arbetssättet har projektet har fått lägga betydligt mer fokus på arbete med ”ordning och reda” än vad som initialt förutsågs. Ordning på grunddata är viktiga förutsättningar för att överhuvudtaget kunna arbeta med strukturer.Resursbrist inom organisationen har också påverkat projektets arbetssätt och 41058nde av kunskapsöverföring. Bristen avser främst kompetens vars arbetsuppgift är att stödja olika intressenter i arbetet med framtagande och förvaltning av strukturer.Den enskilt största händelsen som inträffat under projektet och som påverkat den initialt tänkta leveransen är ändrade förutsättningarna för Materialkatalogen, Trafikverkets web-shop för tekniskt godkänt material. Inga nya lösningar kunde implementeras i katalogen på grund av utvecklingsstopp. I förlängningen har det varit enbart positivt för projektet då en ny utformning av Materialkatalogen skapar betydligt större möjligheter för en bredare användning av produktstrukturer vilket projektet verkat och tagit höjd för. Projektet har satt förutsättningen för införande av nytt arbetssätt men snöbollen har knappt kommit i rullning!Ett riktigt genombrott för produktstrukturer är att krav ställs i inköpsmallar och att nya Materialkatalogen kommer att baseras på produktstukturer, vilket möjliggör ett stegvis och flexibelt införande i takt med att fler strukturer skapas!Trafikverkets anläggningar består av artiklar. I dagsläget finns ingen informationsansvarig/masterdata ansvarig utsedd som driver frågan om utvecklingsbehov och förvaltning. Trots att artikelvård och produktstrukturer är basen för ordning och reda i anläggningen! Ordning och reda som skapar grunden för effektiva processer. Viktigt är också att de medarbetare som är involverade i artikelvård och produktstrukturer får utrymme att arbeta enligt framtagen rollbeskrivning.Det behövs ytterligare implementeringsaktiviteter och resurser för kommande förvaltning. Projektet föreslår bland annat följande:-Insatser för att lyfta artikelvård på agendan och få Trafikverket att prioritera resurser -Tillsättande av informationsförvaltare/masterdata ansvarig samt central resurs för inläsning-Att de nya t-doken inarbetas i Trafikverkets arbetssätt via pågående processkartläggning-Regelverk för och Införandeplan av befintliga/framtagna strukturer i MK -Krav på funktion frivilliga/tvingande tillval i MK innan konfigurering produktionssätts-Fortsättningsprojekt avseende konfigureringMaterialpaket; standardisering och modulariserin
Åtgärder för att främja äldre gåendes mobilitet
No full textRapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. Denna studie ska öka förståelsen och kunskapen kring vilka utformningsbrister som är vanligt förekommande i tätortsmiljö, i vilket eller vilka skeden dessa uppstår och hur dessa påverkar framförallt äldre gåendes mobilitet. Studien utreder även vilka åtgärder som bör vidtas för att undvika att brister uppstår, samt hur man kan arbeta med fysiska åtgärder för att skapa en mer förlåtande trafikantmiljö. Studien har genomförts i fem steg: 1. Litteraturstudie 2. Bristanalys 3. Fördjupande intervjuer (fokus på hur planeringsprocessen kan förbättras) 4. Workshop (fokus på fysiska åtgärder) 5. Åtgärdskatalog Resultatet av studien visar på att ett antal olika faktorer i arbetsprocessen påverkar slutprodukten och att brister kopplat till dessa kan vara bidragande till att fel uppstår. Generellt kan det konstateras att: • Det framförallt är i övergången från teori till praktik som utformningsbristerna uppstår och att bristerna oftast redan finns i bygghandlingen. • Utformningsbristerna huvudsakligen är generella, dvs oberoende av platstyp. • Utformningsbristerna inte alltid synliggörs i olycksstatistiken. • Det finns flera anledningar till att utformningsbrister uppstår. • Förbättringspotentialen ligger i en kombination av bättre litteratur/underlag, bättre projektgenomföranden och att finna alternativa lösningar med nya och mer anpassade fysiska åtgärder. Det fortsatta arbetet med att förbättra mobiliteten för äldre gåendes mobilitet kan baseras på tre teman: • Förbättra projektgenomförandet så att det som byggs är välgenomtänkt och håller rätt kvalitet. • Utveckla fysiska åtgärder för att få en mer förlåtande detaljutformning, samt för att minska behovet av drift och underhåll. • Finna nya och bättre sätt för att implementera ny teknik i byggbranschen - exempelvis genom olika forum för att skapa kännedom om ny teknik och bidra till erfarenhetsutbyten med • omvärlden, samt genomföra pilotprojekt för att praktiskt testa ut ny tekni
Chloride Ingress and Reinforcement Corrosion - After 20 years’ field exposure in a highway environment
No full textThis report presents the results from a research project financed by Trafikverket, the Swedish Transport Administration, co-financed by Cementa AB. In this part of the project work about 35 chloride profiles and ten moisture profiles have been measured from various types of concrete specimens exposed to a de-icing salt highway environment for about 20 years. The non-destructive technique, RapiCor, for corrosion measurement was used to assess the conditions of steel embedded in concrete beams with different types of binder and water-binder ratios. The ClinConc model were used to predict chloride ingress in concrete. Some laboratory test methods and numerical simulations were carried out to study the behaviour of concrete after long-term exposure. The results show that chloride ingress profiles measured after 20 years’ exposure under the de-icing salt highway environment are in general lower than those measured after the similar exposure duration under the marine splash environment. Non-destructive corrosion measurement by RapiCor instrument is in general in reasonably good agreement with chloride ingress. The corrosion rust observed from the destructive examination verified again that the non-destructive technique RapiCor is a useful tool for detection of ongoing corrosion of steel in concrete. The ClinConc model in general gives reasonably good prediction of chloride ingress front in the bulk concrete but not in the near surface zone due to the drying-wetting cycles in the highway environment. After a certain modification with the consideration of redistribution of bound chloride in the near surface zone, the model can reasonably well describe the chloride ingress profiles measured from the exposure site.Frostskador och kloridinträngning i betong efter fältexponering i tösaltad vägmiljö under lång tid. Fältprovning efter 20 år vid RV4
Ny provningsmetodik för bestämning av bindemedlets korrosionsskyddande förmåga i betong
No full textDenna rapport omfattar slutrapporteringen av forskningsprojektet - Ny provningsmetodik för bedömning av bindemedlets korrosionsskyddande förmåga i betong – Underlag till LCA och livslängdsbedömning. I rapporten redovisas resultat från elektrokemiska undersökningar utförda på laboratorium och korrosionsprovningar i fält. Undersökningarna har genomförts av Swerea KIMAB, RISE CBI Betonginstitutet (väst och öst) samt Chalmers. Projektets mål har varit att genom en nationell samling av expertis ta fram en ny provningsmetodik som på ett enkelt och tillämpbart sätt ska utvärdera olika bindemedels korrosionsskyddande förmåga i betong. I denna undersökning har framför allt tiden till initiering av korrosion (gropfrätning) från det att kloriderna har nått stålytan och tills gropfrätning har initieras på stålytan undersökts. Tre olika accelererade elektrokemiska mätmetoder har använts och jämförts: Potentiostatisk mätmetod Potentiodynamisk mätmetod Galvanostatisk mätmetod Den framtagna provningsmetodiken med framställning av provkroppar har visat sig fungera väl. För att minska spridningen är det emellertid viktigt att använda en homogen och rengjord stålyta utan glödskal. Glödskalet avlägsnas lämpligast genom slipning eftersom betning kan bygga upp ett passivskikt på stålytan. För att undvika att betongrester fastnar på stålytan ska släta provstänger användas. Sammanfattningsvis kan sägas att resultaten från laboratorie- och fältmätningarna samt analyser av bindemedlens korrosionskänslighet genom TG- och XRD-analyser visade att denna kombination av mätningar ger ett bra verktyg att bedöma den korrosionsskyddande förmågan hos olika bindemedel. En sammanställning av rangordningen för bindemedlens korrosionsskyddande förmåga redovisas i tabellen nedan. Den korrosionsskyddande förmågan hos de undersökta bindemedlen rangordnas från en sammanvägning av de olika provningsmetoderna: bra < 1,5 och 1,5 ≥mindre bra ≤2,5 och dåligt > 2,5. Som rangordningen visar i tabellen så har bindemedel med slagg och portlandcement med hög C 3A en bra korrosionsskyddande förmåga. Detta beror till största delen på kapaciteten att bilda Friedels salt från monosulfat under härdningsprocessen. Bindemedel som har en låg korrosionsskyddande förmåga har ett lågt C3A-innehåll och en inblandning av flygaska och/eller silika. Det medför dessutom en utspädningseffekt på förmågan att bilda Friedels salt.Denna rapport omfattar slutrapporteringen av forskningsprojektet - Ny provningsmetodik för bedömning av bindemedlets korrosionsskyddande förmåga i betong – Underlag till LCA och livslängdsbedömning. Projektet har till största del finansierats av Trafikverkets branschprogram för forskning och innovation avseende byggnadsverk för transportsektorn (BBT) och Svenska Byggbranschens utvecklingsfond (SBUF). Övriga finansiärer har varit Stiftelsen för Cement och Betonginstitutets A-forskning och Swerea KIMAB. Projektet påbörjades i juni 2014 och avslutas i september 2018.Ny provningsmetodik för bedömning av bindemedlets korrosionsskyddande förmåga i betong – Underlag till LCA och livslängdsbedömning, projektnummer:1240
Tillträdesskydd i järnvägssystemet : Handlingsplan
No full textDen kraftigt ökande trafiken på järnvägen samt det ökade antalet rapporterade incidenter av säkerhetsrelaterad karaktär kräver dels en tydligare fokusering och kartläggning av de prioriteringar som Trafikverket behöver göra, dels att möjliga utvecklade arbetssätt, åtgärdsområden och ansvarsfördelningar identifieras och tas fram. Åtgärder som föreslås i denna handlingsplan bedöms på sikt förbättra utfallet i det effektområde i TTT som hanterar förseningar som följd av obehöriga i spårområdet
Inventering och miljöövervakning av dagaktiva fjärilar (Lepidoptera)åren 2015 – 2017 i sydvästra Sverige utmed tre artrika vägkanter och en återställningsyta
No full textUppföljande inventeringar av fjärilsfaunan visar på ett utmärkt sätt utvecklingen av naturvärdena, speciellt i ängsartade miljöer där förekomsten av fjärilar (antal arter och individer) avspeglar artrikedom och framförallt blomning av olika örter. Detta gäller också naturvärdena längs så kallade ”artrika vägkanter”. Genom att systematiskt följa antal och utbredning av dagfjärilar går det att utröna vilka faktorer som hotar och gynnar fjärilar, och vad som påverkar de miljöer som fjärilar är knutna till. Men fjärilsfaunan kan variera, exempelvis beroende på skiftningar i väderlek från ett år till ett annat. Långa serier av uppföljningar är därför viktiga. De i denna rapport presenterade inventeringarna har utförts på uppdrag av Trafikverket under somrarna 2015, 2016 och 2017 med syftet att dokumentera och övervaka dagfjärilsfaunan
Inverkan av tunnel på gångtider, Underlag för gångtidssimuleringar
No full textVid körning genom tunnel ökar tågets luftmotstånd. Om tillgänglig effekt är tillräcklig för att kompensera det ökade motståndet sker endast en ökad effektförbrukning men ingen skillnad i gångtid jämfört med om det inte vore en tunnel. Om däremot tillgänglig effekt inte kan kompensera det ökade luftmotståndet, t.ex. om det är uppförsbacke, kommer gångtiden för att passera tunneln vara längre än att passera motsvarande sträcka utan tunnel. Här har skillnaden i gångtid med tunnel jämfört med utan tunnel undersökts för dubbelspårstunnlar med längder 10 000 m, 4 000 m och 1 000 m, samt lutningar 10 ‰, 20 ‰ och 30 ‰. Tåget är ett 200 m långt ICE 3 med 8000 kW installerad effekt. För längre tåg blir tidsskillnaden lägre eftersom ökningen av motståndet i tunneln blir relativt sett lägre
Comparison of digital terrain models from helicopter borne system
No full textComparison of digital terrain models from helicopter borne system (MIDAR-H) and mobile mapping (Optech Lynx). Part of R&D project “Infrastructure in 3D” in cooperation with Innovation Norway, Trafikverket and TerraTec, Report 5
Hulromsundersøkelser med georadar
No full textGeoradarsundersøkelser på rullebane. Del av FoU prosjekt “Infrastructure i 3D” i samarbeid mellom Innovasjon Norge, Trafikverket og TerraTec, Rapport 4B Part of the R&D project “Infrastructure in 3D” in cooperation between Innovation Norge, Trafikverket and TerraTec, Report 4B3D-data ovan och under mark för väg- och järnvägsanläggninga
Kartläggning av lastbilstransporter i brohamnar längs syd- och västkusten : resultat från intervjuer med 2 500 lastbilschaufförer
No full textÅr 2006 publicerade Vägverket rapporten ”Godstransporter genom Skåne och Blekinge” som innehöll en kartläggning av godstransporter i de två länen med fokus på den lastbilstrafik som är koppad till RoRo-trafiken i brohamnarna. Särskilt fokus lades på transittrafiken, det vill säga lastbilstransporter utan start- eller målpunkt i de aktuella länen. Innehållet i rapporten har under åren använts regelbundet och Trafikverket Region Syd bedömde att det fanns behov av att uppdatera materialet.Under 2016 och 2017 lät Trafikverket Region Syd och Trafikverket Region Väst därför genomföra enmotsvarande kartläggning av godstransporter som passerar genom RoRo-hamnarna i VästraGötaland, Halland, Skåne och Blekinge samt Öresundsbron