Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Lion Fire: Extinguishment and mitigation of fires in Li-ion batteries at sea
No full textThe shipping industry is facing increasing pressure to cut emissions. Diesel-electric hybrid or fully electrical propulsion systems can offer significant savings in fuel consumption and reduce emissions. However, the use of energy storage battery systems on board vessels is introducing new fire hazards and advice on suitable fire extinguishing systems and agents is desired. In a series of tests, both total compartment application water spray and water mist systems and direct injection (using several different agents) into the module were evaluated in fire tests conducted to compare different fire extinguishing approaches for a fire in a battery cell. A test compartment was constructed to simulate a battery room and a commercially available lithium-ion (Li-ion) battery cell was positioned inside a cubic box that mimicked a battery module. By heating the battery cell, combustible gases were generated, and these gases were ignited by a pilot flame inside the simulated battery module. The tests indicated that fire extinguishment of a battery cell fire inside a battery module is unlikely when using total compartment water spray or water mist fire protection systems. The water droplets are simply not able to penetrate the battery module and reach to the seat of the fire. Direct injection of the fire extinguishing agent inside the battery module is necessary. The tests also showed that agents such as water and low-expansion foam, with a high heat capacity, provide rapid cooling and fire extinguishment. The reduced water surface tension associated with low-expansion foam may improve the possibilities for water penetration whilst agents with a high viscosity may not be able to spread to the seat of the fire. Agents with less heat capacity, such as high-expansion foam and nitrogen gas, provide less cooling but fire extinguishment can still be achieved if designed correctly.The Lion Fire @ Sea project was funded by the Swedish Maritime Administration (Sjöfartsverket) and RISE Research Institutes of Sweden.Släckning och begränsning av bränder i Li-jon batterier till sjös
System för personlig meritering och certifiering för ingenjörer inom den svenska byggsektorn
No full textSammanfattning Incitament till systematisk personlig kompetensutveckling för ingenjörer inom byggbranschen saknas. Detta leder till att vi har svårt att upprätthålla tillräckligt hög kompetens och utvecklingstakt i branschen. Frågan är om ett system för meritering kan underlätta och ge större incitament för kontinuerlig kompetensutveckling än vad som finns idag. I ansökningstexten till detta projekt nämns bland annat att: Det är dock väsentligt att ett sådant system är utformat på ett sätt som gör att branschens aktörer finner det relevant och behövligt, samt att det verkligen stärker ingenjörens roll och bidrar till att kompetens bibehålls och utvecklas. I projektet ingår också att beakta ekonomiska och legala aspekter. Arbetet rör först och främst konstruktörer även om slutsatserna kan tillämpas på stora delar av ingenjörskollektivet. Det förefaller finnas brist på kompetenta ingenjörer för centrala positioner i stora projekt med förmåga att upprätthålla kontroll och kommunikation med projektets ingående parter, som byggherre, installationsföretag etc. Ett flertal intervjupersoner hävdar att många stora bygg- och anläggningsprojekt är fragmentiserade med bristande intern kommunikation och att de lider av höga merkostnader. Intervjuade personer inom Trafikverket, med inblick i den egna verksamheten, menar att det kan finnas höga merkostnader även inom de egna projekten. Trafikverket är dock en mycket kompetent byggherre. Det är troligt att mindre byggherrar med lägre kompetens kan ha en värre situation avseende denna typ av kostnader. Många merkostnader skulle kunna begränsas eller undvikas om kompetensnivån höjs inom ingenjörssektorn. Ett meriteringssystem med vidareutbildning, mentorskap mellan seniorer och juniorer, fokuserat på bland annat personlig utveckling skulle kunna höja kompetensnivån bland ingenjörer. Ett meriteringssystem skulle göra konstruktörsyrket mer attraktivt, om det blir tydligt att en oerfaren konstruktör har en karriärväg mot högre expertkompetens. Förbättrade meriter kan valideras genom ett certifieringssystem, som bör fokusera på ingenjörskunskaper såsom konceptuell förståelse och bedömning av bärförmåga och konstruktioners verkningssätt. Systemet ska ha en kontroll- och reklamationsfunktion, som hanterar eventuella kvalitetsproblem hos den certifierade personen. Ett certifieringssystem dokumenterar kompetensnivån för en certifierad och kan därigenom göra det lättare för byggherrar att säkerställa kvalitet i sina beställda projekt. Beträffande värdet av certifiering påvisas i en brittisk rapport att certifiering för testlaboratorier är lönsamt för ingående parter, alltså både för de certifierade och för beställarna. Rapportens slutsats är att det är samhällsekonomiskt lönsamt med certifiering, då den bygger upp förtroende samt minskar risker. Regeringen skulle kunna ge en eller flera myndigheter, exempelvis Transportstyrelsen och/eller Boverket ansvar för personlig kompetensutveckling inom väg och vattenbyggnadssektorn. Denna myndighet skulle alltså få ett liknande ansvar som Socialstyrelsens, som under ett flertal år har medverkat till att utveckla medicinsektorn, med en höjd personlig expertis som resultat. Socialstyrelsens verktyg har här varit personcertifiering (läkarlegitimation). Dessutom ges vidareutbildning, samt handledar- och mentorskap inom medicinsektorn. Trafikverket skulle eventuellt kunna undersöka möjligheten att upphandla certifiering för nyckelkompetenser samt definiera dessa kompetenser i sina egna projekt. Ett liknande förfarande finns hos Stockholms Exploateringskontor när det gäller upphandling av nyckelkompetenser. Om Trafikverket skulle avisera att det skulle ställa särskilda krav på certifiering vid cirka 20 upphandlingar år 2021, så skulle det ge konsultbolagen tid att etablera ett antal certifierade ingenjörer. Dessa projekt kan då jämföras med projekt utan certifiering. Det är förmodligen kostsamt att bygga upp ett svenskt system för personlig certifiering liknande medicinsektorns legitimationssystem. Författarnas förslag är därför att branschen kan börja använda internationella certifieringssystem, exempelvis ”Institution of Civil Engineers” (ICE) och ”Institution of Structural Engineers” (IStructE). ICE är ett bredare system för väg och vattenbyggnadsingenjörer i allmänhet och IStructE certifierar konstruktörer. ICE och IStructE fokuserar på ingenjörs- och marknadskompetens, personlig utveckling och har en kontroll- och reklamationsfunktion samt olika grader avseende medlemmarnas kompetens. De svenska konsult- och entreprenadföretagen har i denna rapports intervjuundersökning visat stort intresse för att låta meritera och certifiera sina konstruktörer, särskilt om stora beställare kommer att efterfråga meriterade konstruktörer. Om internationella certifieringssystem (ICE och IStructE) används, kommer förmodligen svenska konsult- och entreprenörföretag att stärkas på en internationell marknad. Under en övergångstid behövs ett register över befintliga svenska kompetenta ingenjörer så att dessa inte stängs ute från marknaden. Det kommer att ta tid att införa utökad meritering, mentorskap och certifiering. Det är fråga om en kulturförändring i ingenjörssektorn och det behövs då en uthållighet hos branschen, framför allt hos byggherrar. Systemet kommer inledningsvis att medföra ökade kostnader, medan besparingar och vinster kommer i ett senare skede.QC 20181102Meriteringssystem för systematisk kompetensutveckling av yrkesverksamma ingenjöre
Process Improvement Archaeology : What led us here and what’s next?
No full textWhile in every organization corporate culture and history change over time, intentional efforts to identifyperformance problems are of particular interest when trying to understand the current state of an organization.The results of past improvement initiatives can shed light on the evolution of an organization, and represent,with the advantage of perfect hindsight, a learning opportunity for future process improvements. Weencountered the opportunity to test this premise in an applied research collaboration with the SwedishTransport Administration (STA), the government agency responsible for the planning, implementation andmaintenance of long-term rail, road, shipping and aviation infrastructure in Sweden.Utveckling och effektivisering av regelverk, regelverkskrav och projektkrav, genom förbättrad specifikation, analys och kommunikation (ERSAK
E-tjänster vid Trafikverket - e-tjänsternas olika gestaltningar och dess konsekvenser för hur arbetet med e-tjänster kan samordnas och styras - Kort version
No full textI enlighet med Sveriges Digitala Agenda åligger det Trafikverket att utveckla ocherbjuda e-tjänster inom en rad olika områden. Syftet med föreliggande projekt harvarit att undersöka hur Trafikverket arbetar med e-tjänsteutveckling, med fokus påhur e-tjänster kan gestaltas inom verksamheten och hur olika gestaltningar fårkonsekvenser för hur arbetet med e-tjänster kan samordnas och styras (och viceversa).Projektet har löpt över två år, med avslut i april 2018. Projektet har följtTrafikverkets arbete med e-tjänster under en spännande fas, då arbetet både medtjänster generellt och med e-tjänster specifikt har genomgått en omfattandeförändring under aktuell tidsperiod. Ökat fokus på digitalisering i den nationelladiskursen, Trafikverkets strategi för digitalisering, beslutet att kommunikationenmed medborgare ska ske ”digitalt först” och medlemskap i eSam är exempel påbeslut och händelser som påverkar förutsättningarna för det interna arbetet med etjänster.Dessa pågående förändringar har i sin tur även påverkat föreliggandeforskningsprojekt, vars syftesformulering och fokus har omformats något underarbetets gång för att bättra matcha mot de kunskapsbehov som finns iverksamheten.Studien hämtar kunskap och erfarenheter från forskning inom informatik, eförvaltning,samt forskning om organisering. Studiens empiriska bas bygger påkvalitativa forskningsintervjuer genomförda med anställda inom Trafikverket, engenomgång av ett antal strategidokument som rör digitalisering och tjänster, samtkontinuerliga samtal och avstämningar med vår motpart vid Trafikverket.Materialet har kontinuerligt bearbetats, analyserats och presenterats i en radvetenskapliga publikationer.Resultaten visar att arbetet med e-tjänster förstås och bedrivs på olika sätt ide olika verksamhetsområdena och att det efterfrågas en tydligare styrning avdigitaliseringsfrågor generellt, och e-tjänstearbetet specifikt. Exempelvis visarstudien att begreppet ’e-tjänst’ används för att beskriva system och processer avolika slag och komplexitet, samt att olika gestaltningar ställer olika krav påverksamheten vad gäller finansiering, organisering, behov av samverkan, etc. Vidareillustreras att utveckling och finansiellt ansvar för respektive e-tjänst sker lokaltvilket försvårar överblick på en mer strategisk nivå och vi ser ett tydligt glappmellan olika nivåer i Trafikverket, samt mellan policy och praktik. Detta fårkonsekvenser för hur arbetet styrs, där brist på övergripande styrning av etjänsternakompenseras av lokal samordning – flera samordningslogiker måstedärmed samverka.Studien resulterar i ett antal rekommendationer till Trafikverket ochillustrerar ett behov av ytterligare kunskapsutveckling rörande digitaliseringensgenomförande och konsekvenser för verksamheten. Rapporten avslutas medförslag på fortsatta studier och samverkan.Behovsdriven utveckling och leverans av e-tjänster i värdeskapande samverkan med intressente
GreenPilot, lotsbåt med minimal miljöpåverkan
No full textThe GreenPilot project was carried out to demonstrate the emissions reductions and environmental performance improvements that could be achieved by converting a small vessel to run on methanol fuel. Reducing emissions is a priority for all vessel sizes, as emissions regulations are becoming stricter and concern about greenhouse gases and global warming continues to grow. Within Sweden, the government has announced its ambition to convert all state-owned vessels to fossil-free operation and is investigating 2030 and 2045 as possible deadlines. Methanol produced from renewable feedstock is a possible solution for some of the vessels. By physically converting a Swedish pilot boat to run on methanol, the project demonstrated he feasibility of methanol as a fuel solution for small vessels. Work included converting and testing three different engines to run on methanol, two of which were installed and operated on the converted pilot boat. Emissions measurements showed good reductions as compared to conventional fuel oil. Fossil-free methanol produced from pulp mill black liquor in a Swedish pilot plant was used in some of the laboratory and on board tests. The project also investigated other solutions for reducing environmental impacts of the pilot boats, including the use of solar cells, batteries, and fuel cells.GreenPilot-projektet genomfördes för att demonstrera utsläppsminskningar ochmiljöprestanda förbättringar som kan uppnås genom att konvertera en litenkärl att köra på metanolbränsle. Att minska utsläppen är en prioritet för alla fartygsstorlekar, somUtsläppsreglerna blir hårdare och oroa sig för växthusgaser och globalauppvärmning fortsätter att växa. Inom Sverige har regeringen meddelat sin ambition attkonvertera alla statligt ägda fartyg till fossilfri drift och undersöker 2030 och 2045 sommöjliga tidsfrister. Metanol framställd av förnybart råmaterial är en möjlig lösning förnågra av fartygen.Genom att fysiskt konvertera en svensk pilotbåt för att köra på metanol visade projektethan genomförbarhet av metanol som en bränsle lösning för små fartyg. Arbetet inkluderade konvertering ochtesta tre olika motorer för att köra på metanol, varav två installerades och drivsGreenPilot, lotsbåt med minimal miljöpåverka
Olyckor och risker som följd av ökad gång- och cykeltrafik - analys av säsongsvariationerna
No full textRapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. Det finns en målkonflikt mellan att öka gång och cykel och att samtidigt minska antalet skadade, två viktiga mål i transportpolitiken. Syftet för denna studie har varit att analysera som vad händer med antalet skadade om gång- och cykeltrafiken ökar? Säsongsvariationerna har använts för att analysera den målkonflikten. Att antalet olyckor ökar när trafiken ökar är ganska självklart. Så även här, men under sommarhalvåret när cykeltrafiken ökar, visar det sig att antalet skadade cyklister ökar mer än proportionellt mot trafikökningen. Det innebär att antalet skadade per miljon cykelresor är högre under sommarhalvåret än under vintern, då olycksrisken, mätt på detta sätt, alltså är lägre. Detta trots halka och mörker vintertid, två faktorer som rimligen borde öka riskerna. Renodlas dessutom trafikmängdsfaktorn genom att ta bort olyckor där halka oavsett årstid förekommit, blir resultaten ännu tydligare och pekar på att ökningen är klart mer än proportionell, särskilt när det gäller singelolycksskadade. Resultatet beror sannolikt på en kraftig självselektion bland cyklisterna. Under sommarhalvåret är cykeltrafiken dubbelt eller tredubbelt större än på vintern då de osäkrare cyklisterna slutar och byter till kollektivtrafik eller bil. Men de mer erfarna cyklisterna fortsätter. Det är året-runt-cyklister som lärt sig behärska cykeln bättre i skiftande trafikförhållanden, även vintertid. Det handlar alltså om två olika cyklistpopulationer, en liten, relativt homogen på vintern, och en betydligt större heterogen under sommarhalvåret. De skiljer sig inte bara i skicklighet utan förmodligen också i ålder, och därmed i skadekänslighet. För fotgängare kan inga statistiskt signifikanta samband konstateras i denna studie. Det beror på för liten säsongsvariation i fotgängartrafikens storlek. Går resultaten att generalisera till generella ökningar? Rimligen både ja och nej. Resultaten bör vara generaliserbara till snabba ökningar av cykeltrafiken storlek där ökningen består av ”nya” cyklister som kommer från bil eller kollektivtrafik. För sådana ökningar kan man räkna med att antalet skadade alltså ökar minst direkt proportionellt mot ökningen, eller mera, allt annat lika. Vid långsammare förändringar spelar också andra processer roll, exempelvis infrastruktur-förändringar och anpassningar trafikanter sinsemellan. Det handlar förstås fortfarande om en ökning av antalet skadade, men mindre än trafikökningen relativt sett. Trafikpolitisk relevans Resultaten illustrerar den trafikpolitiska målkonflikten mellan att öka cyklandet och att göra det säkrare. Det är framför allt de nya oerfarna cyklisterna som behöver en säkrare infrastruktur. Utan en kraftigt förbättrad cykelinfrastruktur kommer skadorna att öka. Det kommer de att göra även i en bättre infrastruktur, men kan då kanske hållas på en hanterligare nivå. Studiens upplägg och omfattning Studien omfattar drygt 67 000 skadade cyklister och gångtrafikanter och 3,4 miljarder gång- och cykelresor. Data har hämtats från STRADA respektive RVU Sverige för de fyra åren 2011 - 2014
Planera för framtidens goda stad
No full textIVA har under två år tittat på samhällsbyggandets betydelse för att möta framtidens utmaningar inom projektet Framtidens goda stad. Slutsatser och rekommendationer redovisas i slutrapporten Planera för framtidens goda stad. Ytterligare rapporter och information om projektet ”Framtidens goda stad” finns här: https://www.iva.se/projekt/framtidens-goda-stad/IVA - Framtidens goda sta
Slutrapport Driftsäkerhetsmodell för tillståndet i spåranläggningen
No full textProjektet har syftat till att följa upp drift-, underhålls- och reinvesteringsåtgärder och värdera dess effekter på bl.a. punktlighet och res-/transporttid för järnväg. Målet med projektet har varit att inleda arbetet med att skapa en statistisk modell, en så kallad driftsäkerhetsmodell, som ger effektsamband för tillståndet i järnvägsinfrastrukturen. Det viktigaste måttet på tillståndet i studien är felintensiteten för spår, men även spårvidd, skevning och så kallade Q-tal. Därutöver har hastighetsnedsättningar som en följd av tillståndsförsämring i spåranläggningen studerats. Högst prioritet i projektet har varit att ta fram en driftsäkerhets¬modell som tillsammans med fel- och förseningsmodellen kan ge effektsamband för drift- och underhållsåtgärder, som exempelvis spårbyte och spårriktningsåtgärder, på förseningar i tågtrafiken.Driftsäkerhetsmodell för tillståndet i spåranläggninge