Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Realiserbara och ändamålsenliga tidtabeller - RELÄET
No full textProjektet avser utveckla principer och metoder för att analysera och förbättra tågtidtabellens robusthet på ett ändamålsenligt sätt för att på så sätt skapa goda förutsättningar för att drift av tågtrafik och banunderhåll ska kunna genomföras som planerat.Projektet fokuserar på metoder och beräkningsstöd för specifikt korttidsplaneringen. Flertalet tidigare forskningsprojekt har huvudsakligen fokus på långtidsplaneringen och kvalitet på den fastställda tidtabellen, medan forskningen i RELÄET fokuserar på beräkningsstöd för korttidsplaneringen och den effekt som tillägget av nya tåglägen kan ha på robustheten och trafikledningen. Det finns ett stort behov av beräkningsstöd i denna planeringsfas eftersom tidspressen i denna delprocess är större än i långtidsplaneringen. Dessutom så görs korttidsplaneringen nationellt och av medarbetare som därför inte alltid har den detaljkunskap om alla de bandelar som ärendena berör, vilket motiverar möjligheterna till beräkningsstöd för att fånga de lokala, relevanta detaljer och begränsningar som gäller.RELÄET- REaLiserbara och ÄndamålsEnliga Tidtabelle
Slutrapport Slide In-teknik för kontinuerlig överföring av energi till elektriska fordon, Fas2
No full textDetta är en teknisk rapport som sammanfattar innehåll och resultat från projektet ”Slide In-teknik för kontinuerlig överföring av energi till elektriska fordon, Fas2” (hädanefter kallat Slide-in Fas2). Projektet är ett utvecklingsprojekt med samarbetande globala företag och svenska universitet, för att ytteligare utvärdera möjligheter och teknisk innehåll, samt mognadsgrad, för elvägsteknologier från Bombardier och Alstom. Syftet med att utveckla elektriska vägar för transport industrin är att ta fram ett alternativ, obereonde av fossila bränslen, för fjärr transporter av gods över långa distanser, som ett komplement till den järnvägs infrastruktur som redan finns tillgänglig.Det övergripande målet och syftet med Fas 2 av Slide-in projektet är att öka kunskaper och erfarenheter gällande kontinuerligt överförd elektrisk energi från väg till fordon, särskilt vad det gäller energi effektivitet, installations kostnader, underhålls kostnader och säkerhetSlide In on road chargin
Smart planering för byggande: digital detaljplaneprocess med 3D-visualisering och analys i realtid
No full textSmart Built Environment är ett långsiktigt innovationsprogram vars huvudfokus är digitalisering av stadsbyggnadsprocessen. Uppdraget "Digitala detaljplaner med byggrätter i 3D" är det andra i en serie av fem uppdrag inom projektet "Informationsförsörjning för planering, fastighetsbildning och bygglov", som är en del i Smart Built Environment. Projektet startade våren 2017 och fokuserar på standardiserade digitala myndighetsprocesser. Syftet med projektet ”Informationsförsörjning för planering, fastighetsbildning och bygglov” är att effektivisera stadsbyggnadsprocessen genom smidigare informationsflöden av geografiskt material. Vi har i vårt delprojekt valt att ta ett helhetsgrepp om detaljplaneprocessen utifrån PBLs intentioner och regeringens önskan om ”En smartare, effektivare och öppnare planerings- och byggprocess”. Syftet med delprojektet är att visa på hur detaljplaneprocessen kan effektiviseras genom att: •Studera hur en tredimensionell detaljplan kan underlätta prövningen och skiss-utformningen i detaljplaneprocessen •Visa hur geografisk information kan återanvändas för visualisering och analyser i realtid •Studera hur BIM kan integreras med geodata •Testa och utveckla idématerial kring en 3D-detaljplanekonstruktion •Inventera standarder och ge förslag på fortsatt standardiseringsarbete •Ta fram leveransspecifikationer Digitaliseringen underlättar att gemensamt utveckla idématerial och återanvända geografisk information för visualisering och analyser, Dessa resulterar i en tredimensionell detaljplan som sedan underlättar prövningen, konceptualiseringen och detaljerade analyser i bygglovsskedet. Informationsflödet behöver vara modellbaserat och integrera geodata med BIM. I framtiden bör planprocessen bygga på öppna standarder och filformat. Intressenter för resultatet av detta delprojekt är alla som deltar i och/eller berörs av detaljplaneprocessen som kommunala handläggare, sökande, fastighetsägare, byggherrar, medborgare, politiker, myndigheter och organisationer. Resultatet av uppdraget kan på sikt förkorta stadsbyggnadsprocessen men framför allt förbättra analys, arbetsflöde, gemensam målbild och kvaliteten på beslutsprocessen och detaljplanen samt efterkommande bygglovsbedömning. En förbättrad visualisering förenklar dialogen mellan byggaktörer och kommunen samt medborgarna och politiken. Uppdraget har en utredande karaktär och har bedrivits med ett utforskande arbetssätt. Ett antal frågeställningar och idéer har analyserats och testats. Arbetsgruppen har analyserat och beskrivit en möjlighet till modellbaserat informations- och analysflöde i en objektsorienterad 3D-detaljplaneprocess. Detaljplanen ska kunna användas vidare vid analys, fastighetsbildning och i bygglovsprocessen. Arbetsgruppen har även tagit fram förslag till fortsatt arbete.Smart byggande - Informationsförsörjning för planering, fastighetsbildning och bygglo
Aktualisering av Nätra-underlaget, etapp 2, del 2: Möjliga datakällor
No full textI Del 2 ändrade vi inriktning på projektet då vi kommit till slutsatsen att det med dagensförutsättningar inte är möjligt att aktualisera NÄTRA-underlaget med enenkätundersökning. Dessutom är enkätundersökningar problematiska att använda fördenna typ av undersökning, framför allt på grund av problem med svarsbenägenhet.Vi kom till slutsatsen att det finns ett behov att ta ett steg tillbaka och undersöka vilkametoder som är mest lovande att använda för framställning och utveckling avkunskapsunderlag om regionala näringslivstransporter. Det finns en rad möjliga metodermed olika för- och nackdelar – där vissa är mer lovande på kort sikt och andra ärintressanta på längre sikt. Tillsammans med Trafikverket kom vi fram till att vi tror att detär viktigt att först genomföra en bred inventering av möjliga datakällor för att sen kunnautvärdera vilka metoder som är mest lovande för att förbättra kunskapsunderlaget omregionala näringslivstransporter.Vi genomförde därför en bred kartläggning av trafikflödes- och passagemätningar,statistiska undersökningar och registerdata, företagssystem, samt tidigare relevantastudier och kartläggningar. Inventeringen visade på olika för- och nackdelar med olikadatakällor och insamlingsmetoder. Vi studerade även de modellansatser som finns för attfånga regionala näringslivstransporter kopplat till det databehov som finns i dessamodeller. Efter att ha utvärderat dessa landade vi i att det som var intressant attundersöka närmare inom ramen för projektet var registerdata, modellutveckling samt enbeskrivning av vissa branscher, vilket vi fördjupade oss i.Fördjupningen kring registerdata visade att det finns möjligheter till framtagning avunderlag kring exempelvis fördelning av passager vid trängselskatteportaler med olikafordonstyper. Genom att koppla registerdata till trängselskattedata, är det möjligt attkoppla på branschtillhörighet och göra antaganden om vilka fordon som tillhör lättyrkestrafik exempelvis genom ägartyp, bilmärke, etc. Även vissa uppskattningar om andelutländska fordon vid passager är möjliga att göra. Användning av registerdata är relativtsett resurs- och tidseffektivt då registerdata redan är sammanställd. Utveckling av enlämplig metod för att säkerställa kvalitet och att rätt data tas fram krävs. Initialt krävs attett registeruttag skapas, vilket kan vara problematiskt beroende på vilken organisationsom söker åtkomst till data och hur kontakten med utlämnarorganisationen ser ut. Oftastär det lättast att få åtkomst till sekretesskyddade data för forskare på högskolor ochuniversitet.Fördjupningen kring modellutveckling visade att det finns olika sätt som modeller kringregionala näringslivstransporter kan utvecklas. En variant är att med metaanalys av tillgänglig data från olika källor, sammanställa det och sedan använda olika statistiskametoder för att skatta parametrar i modeller som kan användas för att görascenarioanalyser och prognoser. En annan variant är att med hjälp av mer aktuella indata(alstringstal och körsträckefördelning samt observerade trafikflöden) med bättre kvalitet,förbättra den modellering av lätt yrkestrafik som tagits fram vid konstruktionen av lättyrkestrafik till Sampers regionala modeller (Edwards et al., 201b7). Ytterligare en variantär att estimera multinomiala logitmodeller av motsvarande typ som man gjort i Calgary iKanada baserat på exempelvis insamlade data från GPS-mottagare, för att sedankombinera det med samsdata på områdesnivå och annan data av intresse. Det bör ocksåvara möjligt att estimera nya OD-matriser för näringslivets transporter med hjälp avträngselskattedata i kombination med annan registerdata.I fördjupningen kring branscher diskuterades branschindelningar generellt – och lättyrkestrafik och byggbranschen beskrevs mer specifikt. Fokus i beskrivningen var påmöjligheten till insamling av information och hur branscherna i stort ser ut.Olika datakällor är intressanta på olika tidshorisont och för olika syften. På kortare siktmenar vi att det viktigaste är att undersöka användbarheten på relativt sett lättillgängligaoch kvalitetssäkrade data såsom registerdata.Vilken data som framför allt är intressant att använda beror på vilken modell somanvänds. Vi menar därför att det är viktigt att fortsätta modellutvecklingen och att följautvecklingen inom området. Detta är ett mer långsiktigt arbete.Det är också viktigt att parallellt fortsätta att undersöka datakällor som på längre sikt kanbli intressanta att använda för detta ändamål. Exempelvis företagssystem är en intressantdatakälla där det finns information som kan vara intressant underlag om regionalanäringslivstransporter. I nuläget är det flera frågor som är oklara, t.ex. kopplat till hurdataunderlaget skulle kunna tillgängliggöras. Dessutom kräver det troligtvisutvecklingsarbete för att tillgängliggöra ett sådant underlag.Aktualisering av NÄTRA-underlaget. Etapp 2
Aktörssamverkan för trafiksäkerhetsinitiativ i lokalsamhället - sexton framgångsfaktorer
No full textSkyltfonde
Akustiska utrymningslarm och ljudfyrar för vägtunnlar
No full textTidigare forskning har visat att akustiska utrymningslarm är viktiga vid brand i vägtunnlar eftersom de hjälper trafikanterna att tidigt upptäcka att något har inträffat och att snabbt tolka situationen. Även ljudfyrar fyller en viktig funktion eftersom dehjälper utrymmande trafikanter att hitta till utrymningsvägarna även om tunneln är fylld med rök. En utmaning är dock den svåra akustiska miljön, dvs ekon och bakgrundsljud från t ex brandgasfläktar, vilket gör signaler och meddelanden från akustiska utrymningssystem svåra att höra och uppfatta. Dessutom kan det vara svårt för ljud att tränga in i dagens välisolerade fordon, där de dessutom måste konkurrera med andra ljud. I syftet att undersöka möjligheterna att införa av en ny typ av meddelanden och signaler till akustiska utrymningssystem i vägtunnlar, dvs ljud anpassat till den akustiska miljön, inventerades tidigare forskning inom området. Målet med inventeringen var att sammanställa kunskapsläget och att göra en bedömning av möjligheterna att använda ljud anpassat till den akustiska miljön. Inventeringen av tidigare forskning visar att både utrymningssignaler och utrymningsmedelanden kan användas i vägtunnlar, men att meddelanden ofta fungerar bättre eftersom de kan förmedla detaljerad information. Idag finns system, så kallade line-array-högtalare, som förbättrar hörbarhet genom att högtalare spelar upp ljud som är tidsmässigt förskjutet mellan högtalare i tunnelns längdriktning. En nackdel är dock att systemet är relativt dyrt och att stora hinder i tunneln, t ex lastbilar och bussar, kan skapa problem med eko. En kostnadseffektiv lösning för vägtunnlar kan vara talade utrymningsmeddelanden anpassade till den akustiska miljön. Anpassningen innebär att de ljud som bidrar med mest ljudenergi utan att bidra med information, vilket kommer att accentueras av ekot, minskas eller tas bort. Det återstående ljudet, vilket också innehåller mer av talets information, kommer då att förstärkas. Eventuellt måste även vägtunnlar utrustas med lokal ljuddämpning på utvalda ställen. Dessutom måste hänsyn tas till bakgrundsljud från t ex brandgasfläktar Baserat på studien anses ljud anpassade till den akustiska miljön i vägtunnlar ha stor potential. Dock krävs omfattande forskning innan angreppssättet kan användas i vägtunnlar. Exempelvis måste det undersökas hur mycket kvaliteten hos ett talat utrymningsmeddelande kan försämras innan det blir svårt att uppfatta och akustiska mätningar måste genomföras i olika typer av tunnelmiljöer, t ex mätningar av bakgrundsbuller och efterklangtider (eko) i vägtunnlar, samt mätningar av ljuddämpning av kaross och vindrutor i fordon. Även om dagens ljudfyrar fungerar relativt bra, bör framtida forskning fokusera på hur högtalare som använder en bärvåg (ultraljud) för att rikta ljudet i tunneln kan förbättra effektiviteten.Akustiska utrymningslarm och ljudfyrar för vägtunnla
Effektivare procedur för beräkning av ruttval i nät med icke additiva länkkostnader : Resultat från analys och tester med Sampers Väst-modell (VASS)
No full textI transportprognosmodellen Sampers ingår fem regionala delmodeller som är kopplade till trafiknätverk i programvaran Emme, där restider och reskostnader beräknas. Trängselskattesystemet i Göteborg medför, till följd av den så kallade flerpassageregeln,att en annan procedur för nätutläggning av vägtrafik måste användas i Sampers regionala Västmodell jämfört med övriga regionala modeller. Den specifika proceduren bygger på att en iterativ process införts där en uppdelning i trafikanter som betalar respektive inte betalar trängselskatt görs inom beräkningsstegen för nätutläggning. Den iterativa processen med uppdelning mellan betalande- respektive icke trängselskattebetalande trafikanter förlänger exekveringstiden kraftigt. Syftet med detta projekt har varit att effektivera beräkningen i Västmodellen, så att beräkningstiden förkortas utan att kostnads-/nyttoberäkningens stabilitet i Samkalk försämras. I projektet har alternativa metoder för att hantera flerpassageregeln vid nätutläggning analyserats. På kort sikt bedöms dock trimning av nuvarande metod, baserad på minskning av antalet iterationer mellan ruttval och beräkning av andel fordon som betalar trängselskatt, som det enda realistiska alternativet. En ny version av Emme-makro för nätutläggning, som förkortar exekveringstiden för en Sampersanalys med 30–40 %, har tagits fram där antalet iterationer mellan ruttval och andel trängselskattebetalande varieras i de olika Sampers-stegen. Vid beräkning av efterfrågematriser och vid nätutläggning för flödesanalys fungerarframtaget makro lika bra som originalmakro (Minutregeln_0304_wa_03.mac) och det nya makrot skulle därmed kunna erbjudas som ett alternativ för analyser som endast är inriktade på efterfråge- och trafikflödesanalyser. Vid Samkalk-beräkningar finns dock, utifrån de tester som hittills genomförts, osäkerheter kring makrots påverkan på resultat som gör att testad version inte kan implementeras i basprognosens riggning. Nytt makro har testats på investeringsobjekt Marieholmsförbindelsen. Skillnaden gentemot Samkalk-beräkning med originalmakro är liten för objektets samlade nytta (ca 1 %). Däremot finns enskilda poster med stor avvikelse. Störst avvikelse återfinns bland länkberäknade effekter men även bland matrisberäknade effekter finns mer än marginella avvikelser där restidsnyttan för bil avviker mest (ca 5 %). Utöver föreslagen version av nytt makro har även ett fåtal tester gjorts med andra varianter av antalet iterationer mellan betalande/ icke betalande och ruttval gentemot uppsättningen i originalmakro. De få tester som gjorts indikerar att det skulle kunna finnas såväl systematiska avvikelser till följd av ändringar i makro som slumpmässiga variationer som påverkar Samkalk-resultatens stabilitet. Effekter på restidsnyttan visar tydligast att det skulle kunna finnas systematiska avvikelser till följd av makrot. I detta fall minskar avvikelsen gentemot originalmakro ju fler iterationer mellan betalande/ icke betalande och ruttvalet som läggs in i ny makroversion. För länkberäknade effekter är avvikelserna procentuell sett större och visar en mer slumpmässig karaktär. Avvikelserna för länkberäknade effekter gör att fler tester med andra versioner av makro behöver genomföras i syfte att ringa in orsak och storleksordning för avvikelserna. Efter detta kan en diskussion om avvägning mellan stabilitet i beräkningsresultat och exekveringstid föras.VASS – Effektivering av ruttvalsberäkningen och CBA i Västmodelle
Efficiency and innovation in infrastructure projects : Four types of collaborative procurement strategies in Sweden and the Netherlands
No full textThe purpose of this project is to investigate and compare how different types of collaborative procurement strategies may enhance project actors’ collaboration and their possibilities and incentives for improved efficiency and innovation in infrastructure projects. Furthermore, challenges and perceived barriers to implement these strategies are identified and discussed. Four types of collaborative procurement strategies have been investigated, described and compared: 1) collaborative Design-Build contracts, 2) early contractor involvement (ECI) based on consultancy contracts during design stage, and 3) long-term integrated contracts based either on Design-Build-Maintain (DBM) contracts or 4) Design-Build-Finance-Maintain (DBFM) contracts. The paper draws on empirical data collected through interviews in 10 infrastructure projects in Sweden and the Netherlands. Our findings indicate that the collaborative procurement strategies influence four dimensions of collaboration (i.e., Scope, Depth, Duration, and Intensity), which in turn influence efficiency and innovation related aspects. Because implementation of these types of collaborative procurement strategies involves organizational change for all key actors, it is critical to adopt a long-term learning perspective when developing and implementing them. This study identified vital potential improvements of efficiency and innovation as a result of the chosen procurement strategies. However, due to the challenges of reaping all the potential benefits of collaboration, all actors need to continuously improve their processes, routines and capabilities for managing collaborative projects.Effektivitet och innovation i samarbetsavta
Separering av gående och cyklande
No full textRapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. Resultaten i denna studie visar att kantsten är en effektivare separeringsform än plattor/asfalt, dock måste såväl gångbana som cykelbana vara tillräckligt bred för att nå goda resultat och skapa en väl fungerande trafikmiljö för de båda trafikantgrupperna. Fältstudierna visar också på en större andel cyklande göra anpassningar än vad trafikmiljön ger möjlighet till, vilket beror på att många gång- och cykelbanor är för smala i förhållande till flöden och hastigheter. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur olika typer av separering av gående och cyklande i kombination med olika bredder vid olika trafikflöden verkar fungera och hur de påverkar gåendes och cyklandes beteenden. Ökad kunskap kan i sin tur bidra till framtagande av bättre riktlinjer för utformning av gång- och cykelbanor. Vägars och gators utformning (Trafikverket 2015) tar inte ställning till behovet av separering mellan gående och cyklande. I råddelen står det att separering av gående från cyklar exempelvis kan ske genom att gång- och cykelytorna skiljs åt genom vägmarkering med heldragen linje, kantstöd eller åtskilda banor med skiljeremsa. I GCM-handboken rekommenderas separering av gående och cyklande generellt i stadsmiljö (Sveriges kommuner och landsting samt Trafikverket 2010). Det anges dock inte mer utförligt vid vilka situationer som de olika separeringsformerna bör tillämpas varken i Vägars och gators utformning eller i GCM-handboken
Test Vägningsfilter
No full textFöljande rapport är ett försök att titta på möjligheten att ersätta avståndsfaktor och undergrund med en frekvensparameter i Svensk Standard SS 460 4866. Projektet har initierats av Förstudiegruppen vibrationsstandarder och finansierats av Trafikverket (ID 6532) och har utförts och sammanställts av en grupp inom standardiseringskommittén. Guppen har bestått av Joakim Bergström (AVA monitoring), Alf Ekblad (Trafikverket), Mathias Jern (Nitro Consult) och Christer Svensson (Sigicom).Framtagande av frekvensfilter. SS 464866, sprängningsinducerande vibrationer