Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Trafikverkets arbete med buller i remissärenden
No full textRegion Stockholm befinner sig i en intensiv utvecklingsperiod som gör att planeringsförutsättningarna blir allt mer komplexa. Planeringen av transportsystemet sker inom ramen av flera lagar och i växelverkan mellan olika aktörer och finansierings- former. Trafikverkets utgångspunkt i ett samhällsbyggnadsperspektiv är att skapa förutsättningar för ett effektivt, konkurrenskraftigt och hållbart transportsystem, därför strävar Trafikverket efter att delta i de frågor som påverkar samhällsstrukturen och därmed transportsystemet
Styrning i rollen som samhällsutvecklare : slutrapport från en studie inom Trafikverket
No full textHur stödjer ett internt styrnings- och ledningssystem rollen som samhällsutvecklare? Det är den övergripande forskningsfrågan i vår treåriga studie av Trafikverkets verksamhetsstyrning. För att kunna förstå styrningen i relation till samhällsutvecklarrollen har vi i denna delstudie valt att fokusera på regeringens krav att FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling ska integreras i alla politikområden genom de ordinarie styrprocesserna. Till denna kvalitativa studie med en tolkande ansats har vi hämtat empiri i dokument, intervjuer och observationer vid workshops och seminarier. Studien har pågått samtidigt som myndigheten genomför genomgripande förändringar av sitt interna styrnings- och ledningssystem. Trafikverket inför en ny strategisk inriktning som kommer att påverka verksamhetens förmåga att genomföra sina uppdrag. Vision och verksamhetsidé ligger dock fast och visar att Trafikverket har valt att vidga perspektivet på sitt uppdrag – från samhällsbyggare till samhällsutvecklare: "Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt. Vi är samhällsutvecklare som varje dag utvecklar och förvaltar smart infrastruktur. Vi gör det i samverkan med andra aktörer för att underlätta livet i hela Sverige." En av våra slutsatser är att det är den strategiska styrningen som avgör hur väl samhällsutvecklarrollen kan tillämpas. Det handlar om att arbeta med ett tydligt utifrån-och-in-perspektiv med hjälp av omvärldsanalys och samverkan med olika aktörer på en så kallad adaptiv arena, där de interna förutsättningarna i olika organisationer möter gemensamma externa krav. Effekterna av både det egna arbetet och andra aktörers påverkan fångas då för att utvärdera om det som pågår kan leda till samhällsnytta. Samhällsutvecklarrollen underlättar när det gäller att skapa och upprätthålla goda relationer med andra aktörer. Sådana relationer är väsentliga för att kunna ta väl grundade beslut för samhällsutvecklingen på både kort och lång sikt. Samhällsutvecklarrollen gör det möjligt för verksamheten att förses den kompetens som krävs för att kunna vara både byggare och utvecklare av samhället. Men rollen innebär också att styra samverkan med andra organisationer som har kompletterande kompetenser. Samtidigt behöver alla egna tillgängliga resurser användas på ett kostnadseffektivt sätt. Ordning och reda i ekonomin kräver kontroll av kostnadseffektiva, rättssäkra och demokratiska metoder. Effektivitet – särskilt yttre effektivitet – uppnås genom att arbeta strategiskt för att gemensamt med andra skapa ett tillgängligt transportsystem. Genom att samtidigt styra utifrån-och-in och inifrån-och-ut finns både öppenheten för nytänkande och kontroll över att tilldelade medel används på ett tillitsfullt sätt. Vi kan också se att valet av det vidare perspektiv som samhällsutvecklarrollen innebär stödjer Trafikverkets förmåga att klara de komplexa uppdrag som regeringen ger dem. Samhällsutvecklarrollen öppnar en adaptiv arena för att hantera omvärldsförändringar på kort och lång sikt med rätt kompetens, nytänkande och innovation. Resultaten visar att det interna styrsystemet främst stödjer den operativa verksamheten medan strategiskt tänkande gynnar samhällsutvecklarrollen och bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Styrning i rollen som samhällsutvecklar
Simulatorbaserad medåkningsövning för trafikledarutbildningen : ett kostnadseffektivt och flexibelt utbildningsverktyg
No full textTrafikverket har startat aktiviteter för att göra om trafikledarutbildningen. Det handlar om översyn av grundutbildningen för fjärrtågklarerare. Både innehåll och struktur ska ses över och detta ska bedrivas i två projekt. 1. Vad ska en tågklarerare kunna efter utbildningen? (Trafikledningens del). 2. Hur ska man lära sig detta? (Trafikverksskolans del). De två projekten är kopplade till varandra. Tidplanen är 2 år och arbetet började med små steg i januari 2018. Ett problem som finns inom utbildningen för trafikledning är att det är svårt att få till lokåkning med lokförare för de blivande tågklarerarna. Det är svårt att få plats att åka med och det blir inte alltid så bra sett ur ett inlärningsperspektiv. Det här projektets idé är därför att ta fram en medåkningsövning med hjälp av tågsimulator. Målet med övningen är att: • • Öka förståelsen för förarens vy • • Visa specifika sällanhändelser Projektet syftar till att inventera FoI-frågor inom området tågsimulering och medåkning för tågklarerarutbildningen. Trafikverket ser Foi-behov inom området. Det här projektets idé är att ta fram en medåkningsövning med hjälp av tågsimulator för att undersöka effekten och flexibiliteten med ett nytt verktyg. En viktig nytta för Trafikverket med projektet är att ge tågklarerarna en ökad förståelse för förarens vy som ger förutsättningar för förbättrad kommunikation vilket kan leda till förbättringar både i trafikflöden och vid hantering av störningar. Studien syftar därför till att ta reda på hur medåkningsverktyget kan bidra till trafikverkets förväntade nytta med projektet att ge en ökad förståelse för förarens verklighet. För att kunna besvara det syftet är det viktigt att känna till varför en förståelse för lokförarens verklighet är viktig. Slutligen syftar studien till att utvärdera medåkningsövningen som utbildningsverktyg. 1. Varför är det viktigt för en tågklarerare att ha förståelse för lokförarens verklighet? 2. Hur bidrar medåkningsverktyget till en ökad förståelse för lokförarens verklighet? 3. Hur uppfattade informanterna nyttan av medåkningsövningen?Simulatorbaserad medåkningsövning för trafikledarutbildninge
Digital verktygslåda för god ljudmiljö i stationssamhällen
No full textDensification around railway stations and near infrastructure can lead to benefits from the climate and resource efficiency point of view. Living near infrastructure nodes can reduce car dependency and enable more sustainable travel. At the same time, noise from rail traffic causes annoyance and negative health effects for residents, and densification can therefore lead to an increase in the number of people exposed to noise, with increased social costs as a result. The purpose of the project is to facilitate the implementation of noise measures in the infrastructure at railway stations, thereby enabling climate smart and sustainable densification in public transport-related locations, as well as efficient use of resources at the source. The goal is to compile a digital toolbox with methodology and sample collection for demonstration of technical noise-reducing measures in railway infrastructure. The digital toolbox contains auralization of different track-close noise measures for different train types, which can be used as a complement to traditional noise predictions to create a more realistic experience of the sound environment. The auralizations are based on recordings of train passages in station-close locations, which have been corrected with calculated insertion losses for the various measures. In addition, the socio-economic costs of noise and the corresponding benefits for a noise measure are calculated using updated valuation models based on WHO's latest recommendations. The results are compared with the current official Swedish valuation model ASEK. The project uses co-creation to develop the tool where design and content are prioritized at a workshop together with the intended target group. The tool is openly available and an executable version for PC can be downloaded via https://sourceforge.net/projects/ljudmiljo-i-stationssamhallen/. The source code is openly accessible via https://github.com/larssonkrister/Stationsnara/.Förtätning runt stationer och nära infrastruktur kan leda till fördelar ur klimat- och resurseffektivitetsynpunkt. Att bo i närheten av infrastrukturnoder kan minska bilberoendet och möjliggöra mer hållbara resor. Samtidigt orsakar buller från järnvägstrafiken störningar och negativa hälsoeffekter för de boende och förtätningen kan därför leda till att antalet exponerade för buller ökar, med ökade samhällskostnader som följd. Projektets syfte är att underlätta implementeringen av bulleråtgärder i infrastrukturen vid järnvägsstationer och därigenom möjliggöra klimatsmart och hållbar förtätning i kollektivtrafiknära lägen, samt effektivt resursutnyttjande av åtgärder vid källan. Målet är att sammanställa en digital verktygslåda med metodik och exempelsamling för demonstration av tekniska bullerdämpande åtgärder i järnvägsinfrastruktur. Den digitala verktygslådan innehåller auralisering av olika spårnära bulleråtgärder för olika tågtyper, vilket kan användas som komplement till traditionella bullerberäkningar för att skapa en mer realistisk upplevelse av ljudmiljön. Auraliseringarna är baserade på inspelningar av tågpassager i stationsnära lägen, vilka har korrigerats med beräknade insättningsdämpningar för de olika åtgärderna. Dessutom beräknas de samhällsekonomiska kostnaderna för buller och motsvarande nyttor för en bulleråtgärd med hjälp av uppdaterade värderingsmodeller baserade på WHO:s senaste rekommendationer. Resultaten jämförs med den nu gällande officiella värderingsmodellen ASEK. Projektet använder sig av co-creation för att utveckla verktyget där utformning och innehåll prioriteras vid en workshop tillsammans med den tänkta målgruppen. Verktyget är öppet tillgängligt och en exekverbar version för PC kan laddas ner via https://sourceforge.net/projects/ljudmiljo-i-stationssamhallen/. Källkoden är öppet tillgänglig via https://github.com/larssonkrister/Stationsnara/.Mistra Urban Future
Att resa med barn med funktionsnedsättning : En enkätundersökning om föräldrars upplevelser
No full textFunktionshindrade barns mobilite
Two-Level Multi-Objective Genetic Algorithm for Risk-Based Life Cycle Cost Analysis
No full textArtificial intelligence (AI) is one of the fields in science and engineering and encompasses a wide variety of subfields, ranging from general areas (learning and perception) to specific topics, such as mathematical theorems. AI and, specifically, multi-objective genetic algorithms (MOGAs) for risk-based life cycle cost (LCC) analysis should be performed to estimate the optimal replacement time of tunnel fan systems, with a view towards reducing the ownership cost and the risk cost and increasing company profitability from an economic point of view. MOGA can create systems that are capable of solving problems that AI and LCC analyses cannot accomplish alone. The purpose of this thesis is to develop a two-level MOGA method for optimizing the replacement time of reparable system. MOGA should be useful for machinery in general and specifically for reparable system. This objective will be achieved by developing a system that includes a smart combination of techniques by integrating MOGA to yield the optimized replacement time. Another measure to achieve this purpose is implementing MOGA in clustering and imputing missing data to obtain cost data, which could help to provide proper data to forecast cost data for optimization and to identify the optimal replacement time. In the first stage, a two-level MOGA is proposed to optimize clustering to reduce and impute missing cost data. Level one uses a MOGA based on fuzzy c-means to cluster cost data objects based on three main indices. The first is cluster centre outliers; the second is the compactness and separation ( ) of the data points and cluster centres; the third is the intensity of data points belonging to the derived clusters. Level two uses MOGA to impute the missing cost data by using a valid data period from that are reduced data in size. In the second stage, a two-level MOGA is proposed to optimize time series forecasting. Level one implements MOGA based on either an autoregressive integrated moving average (ARIMA) model or a dynamic regression (DR) model. Level two utilizes a MOGA based on different forecasting error rates to identify proper forecasting. These models are applied to simulated data for evaluation since there is no control of the influenced parameters in all of the real cost data. In the final stage, a two-level MOGA is employed to optimize risk-based LCC analysis to find the optimal replacement time for reparable system. Level one uses a MOGA based on a risk model to provide a variation of risk percentages, while level two uses a MOGA based on an LCC model to estimate the optimal reparable system replacement time. The results of the first stage show the best cluster centre optimization for data clustering with low and high intensity. Three cluster centres were selected because these centres have a geometry that is suitable for the highest data reduction of 27%. The best optimized interval is used for imputing missing data. The results of the second stage show the drawbacks of time series forecasting using a MOGA based on the DR model. The MOGA based on the ARIMA model yields better forecasting results. The results of the final stage show the drawbacks of the MOGA based on a risk-based LCC model regarding its estimation. However, the risk-based LCC model offers the possibility of optimizing the replacement schedule. However, MOGA is highly promising for allowing optimization compared with other methods that were investigated in the present thesis.LCC-metodik med koppling till Maxim
Correlation of acoustic emission to cavitation erosion – initial model tests
No full textThe tests reported here covers acoustic emission measurements on a typical model scale set-up with a model propeller in behind condition on a hull model in the cavitation tunnel. An AE transducer was mounted in rear end of the propeller shaft on an existing Aframax model. Two propellers were tested at several operating conditions. P2754 showed weak indication of erosion at a few bladed tips in the erosion tests. P5091 did not show any sign of erosion.The number of AE peaks at each amplitude are approximately proportional to the amount of cavitation. Even atmospheric condition, there are some, but very few, peaks up to 3.9 V amplitude. Whether these are due to sporadic cavitation incidents or some disturbance in the measurement is not clear at this moment. At the cavitating conditions, peaks up to 4.0 V amplitude are detected. All these conditions are judged to be barely erosive with just a few pit marks on a couple of blades. The question is if there would be even higher amplitudes in a highly erosive case? It is obvious that thetests must include conditions that are significantly more erosive.LR and DSME have suggested a threshold amplitude of 3.6 V for erosion based on systematic Sonotrode tests with erosion paint samples. It seems such amplitude threshold must be combined with a minimum number of incidents to be classified as erosive, otherwise non-cavitating conditions would also be classified as erosive.Bestämning av risk för kavitationserosion på fartygspropellra
Att kartlägga och följa upp trafiksäkerhetsläget i en mindre kommun – slutrapport
No full textRapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. Denna studie ska öka förståelsen och kunskapen kring vilka metoder de mindre kommunerna använder idag för att kartlägga, åtgärda och följa upp trafiksäkerhetsläget i kommun. Studien utreder även fördelarna och nackdelarna med respektive metod. Kunskaperna från studien har omsatts till en handledning som de mindre kommunerna kan använda sig av i det vardagliga arbetet på kommunen. Syftet med handledningen är att ge kommunerna ett konkret verktyg att använda vid kartläggning och hantering av trafiksäkerhetsfrågor i kommunen, med möjlighet till att även bredda sig kunskapsmässigt. Studien har genomförts i fyra steg: 1. Litteraturstudie 2. Kartläggning av metoder (enkätundersökning) 3. Utvärdering av metoder 4. Framtagande av handledning Resultatet av studien visar på många aspekter som är gemensamma för hur de mindre kommunerna arbetar med att kartlägga, åtgärda och följa upp trafiksäkerhetsläget i kommunen. Generellt kan det konstateras att: Trafiksäkerhetsarbetet i de mindre kommunerna vanligtvis inte är strukturerat på så sätt att de utgår ifrån ett trafiksäkerhetsprogram/strategi eller att kommunernas insatser är kopplade till Trafikverkets insatsområden. Kommunerna visar dock ambitioner om att vilja ha ett mer strukturerat arbetssätt samtidigt som de saknar viss relevant kunskap. Kommunerna använder en bredd av olika metoder för att kartlägga trafiksäkerhetsläget i kommunen. Vanligtvis kartlägger dock kommunerna trafiksäkerhetsläget först när behov uppstår och arbetar sällan systematiskt med någon eller några av metoderna. De vanligaste metoderna för att inhämta information om trafiksäkerhetsläget är genom synpunkter från allmänheten och platsbesök. De trafikantgrupper som flest kommuner kartlägger trafiksäkerhetsläget för är bil och cykel, medan kollektivtrafik är den trafikantgrupp som kartläggs minst. Till skillnad mot kartläggningen av nuläget där merparten av kommunerna använder sig av mer traditionella metoder använder fler kommuner sig av egna verktyg vid val av åtgärder, huvudsakligen baserade på egna erfarenheter. Merparten av kommunerna följer upp de åtgärder de genomför, men detta görs huvudsakligen genom kommunens egna observationer och synpunkter som inkommer från allmänheten. Aktiv uppföljning i form av exempelvis före-/efterstudier är dock mer ovanligt. En bakomliggande anledning till detta är att resurserna saknas. Olika metoder har olika styrkor och svagheter och är därför lämpliga att användas i olika situationer. Det är därmed svårt att endast rekommendera ett fåtal metoder som är lämpliga för alla mindre kommuner. Det som de mindre kommunerna framför allt behöver är stöd i form av ett strukturerat arbetssätt och att få möjlighet till att bredda sig kunskapsmässigt. För att metoderna ska vara användbara i den mindre kommunens kontext krävs dock att metoderna är både resurssnåla och lätta att använda
Framtagande av temperaturlaster i broar med allmänt tillgängliga klimatdata
No full textFör att undersöka och utvärdera temperaturfördelningar och efterföljande lastfall i betongkonstruktioner kan exempelvis temperatursimuleringar användas. Sådana simuleringar har gjorts i flera tidigare studier med hjälp av väderdata som mätts upp i närheten av den konstruktion som studeras. Denna metod har dock begränsningar i och med att viktiga klimatparametrar som globalstrålning och långvågig strålning endast mäts kontinuerligt på ett fåtal platser i landet. Detta innebär att om inte nya lokala mätningar ska göras, begränsas temperatursimuleringar till de fåtal områden för vilka tillräcklig klimatdata finns tillgänglig. Det innebär i sin tur att klimatet i övriga delar av landet inte kan tas i beaktning vid tex utvärdering av värden på olika temperaturlastfall. En alternativ metod för att få indata till temperatursimuleringarna är att använda en modell för beräkning av globalstrålning, exempelvis STRÅNG, som tillhandahålls av SMHI, Naturvårdsverket och Strålsäkerhetsmyndigheten, och en modell för att beräkna långvågig strålning utifrån mer tillgängliga parametrar, som lufttemperatur och molnighet. Med en sådan metod kan temperatur simuleras på de flesta platser i Sverige utan att lokala mätningar behöver göras, dvs simuleringen kan göras med enbart allmänt tillgängliga data. Det finns emellertid en stor osäkerhet kring noggrannheten i både globalstrålningen från STRÅNG och den beräknade långvågiga strålningen. I denna förstudie utvärderas möjligheten att använda allmänt tillgängliga data i temperatursimuleringar. I studien har temperatur simulerats med allmänt tillgängliga data för tre olika referensobjekt i vilka temperatur har uppmätts i tidigare studier, och jämförelseser görs både med uppmätta resultat och med simuleringar med lokal data som gjorts inom ramen för de tidigare studierna. Resultaten visar att om de generella trenderna och max-och minvärden över tid är av intresse ger metoden med allmänt tillgängliga data adekvata resultat, men om temperaturen vid en specifik tidpunkt efterfrågas kan signifikanta skillnader förekomma. Undantaget är om indata tas från en plats med andra klimatförutsättningar, vilket är fallet i en av de tre jämförelserna, kan skillnader förekomma även i de generella trenderna och max-och minvärden. Resultaten öppnar för framtagning av exempelvis isotermkartor för temperaturgradienter och skillnader i temperatur mellan konstruktionsdelar, då lokala variationer i klimatet kan tas i beaktning på ett bättre sätt med metoden som använder sig av allmänt tillgänglig data.Framtagande av temperaturlaster i broar med allmänt tillgängliga klimatdata - förstudi
Hållbara stationsmiljöer - en studie kring ljudmiljö, resandekvalitet och kravuppfyllnad - Delstudie 2 - Intervjuer
No full textSyftet med delstudie 2 är att undersöka, med hjälp av fokusgruppsstudier, hur särskilt utsatta resenärsgrupper utifrån ljudmiljön (resenärer med syn- och hörselnedsättningar) värderar och uppfattar resandemiljön på två underjordiskaplattformar och tillhörande plattformsanslutningar.Hållbara stationsmiljöer - en studie kring ljudmiljö, resandekvalitet och kravuppfyllna