Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Färdplan – digitaliserat vägtransportsystem, version 2024
No full textDet pågår en omfattande global digitalisering av transportsystemet, och denna färdplan är ett steg i det långsiktiga arbetet med att utnyttja digitaliseringens möjligheter inom vägtransportsystemet. Trafikverket strävar efter att ta en aktiv roll som en kunskapsbyggande myndighet och bidra till att realisera de fördelar som digitaliseringen av vägtransportsystemet kan medföra. Färdplanen bygger på transportpolitikens övergripande mål samt nationell och internationell utveckling. Målet är att, utifrån Trafikverkets uppdrag, beskriva vad som behövs för att snabbare dra nytta av digitaliseringens möjligheter inom vägtransportsystemet. Denna version av färdplanen är en uppdatering från 2022 och innehåller flera förtydliganden. Bland annat har konkreta utvecklingsbehov identifierats, och 30 problemställningar där digitala tjänster eller nya analysmodeller kan vara lösningen har beskrivits
Beräkningsmanual Nord2000 : för bullerberäkningar i väg- och järnvägsplaner
No full textSyftet med denna beräkningsmanual är att underlätta övergången från de nordiska beräkningsmodellerna (Nord96-Spår respektive Nord96-Väg) till Nord2000 vid beräkning av trafikbuller i väg- och järnvägsplaner. Manualen syftar även till att ge förutsättningar för att bullerutredningar inom olika projekt ska utföras på ett likvärdigt sätt. Målgruppen för beräkningsmanualen är akustikkonsulter som utför bullerberäkningar i Trafikverkets väg- och järnvägsprojekt
Dilemma zones and active safe mobility : Approporate speed legislation and actors' views on the process of speed limitation in small rural villages
No full textIdag upplever boende i byar på landsbygden hinder för säker aktiv mobilitet. Projektet syftar till att kartlägga beslutsprocessen för hastighetsreglering för olika delar av vägnätet på gles- och landsbygd, för att belysa möjligheterna att i processen beakta och främja säker aktiv mobilitet i byarna. Studien har genomförts med användning av rättsvetenskaplig metod, intervjuer, platsbesök, dialoger och litteraturstudier. Undersökningen har visat att det finns en generell bild bland både medborgare och aktörer om att det befintliga regelverket kring frågan om hur hastighetsgränser får och bör bestämmas utanför tättbebyggt område är komplicerat. Helhetsansvar, samordning och riktlinjer samt en önskan om att det skulle vara bra om det fanns en tydligare formell dialog efterfrågas av aktörer i beslutsprocessen. Tre huvudsakliga problem har identifierats avseende beaktande av aktiv mobilitet i frågor om hastighetsbegränsning i dilemmazoner. För det första finns ett ytterst begränsat utrymme att beakta aktiv mobilitet som skäl för hastighetssänkning i aktuella zoner. Det andra problemet tar sikte på att otillräckliga resurser utgör skäl för uteblivna åtgärder och förändring. För det tredje synes det yttersta ansvaret utifrån Nollvisionen falla mellan de olika systemutformarna.Today, residents in villages and rural areas experience difficulties to achieve safe active mobility. This project aims to map the decision-making process for speed legislation different parts of the road network in sparsely populated and rural areas, to highlight the possibilities to consider and promote safe active mobility in the villages. The study has been conducted using legal methods, interviews, site visits, dialogues, and literature reviews. The investigation has shown that there is a general perception among both citizens and stakeholders that the existing legislations regarding how speed limits are determined outside densely populated areas are complex. Overall responsibility, coordination, guidelines, and a desire for a formal dialogue are requested by actors in the decision-making process. Three main problems have been identified regarding the consideration of active mobility and implementation of appropriate speed limits in dilemma zones. Firstly, there is very limited room to consider active mobility as a reason for speed reduction in these zones. Secondly, insufficient resources are cited as reasons for lack of action and change. Thirdly, the ultimate responsibility according to the Vision Zero concept seems to fall in between different system designers.Dilemmazoner eller livskraftiga byar (TBO) på landsbygd som stöder aktiv säker mobilitet/ Dilemma zones or livable villages (TBOs) in rural areas that support active safe mobilit
Slutrapport Sverigeleden
No full textSlutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverket Skyltfonden. Ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder inom rapportens ämnesområde. I detta projekt har vi genomfört en digital inventering av cykelleden, för att kunna identifiera sträckor med hög hastighet och/eller hög andel biltrafik. Dokumentationen av trafiksäkerhet har genomförts enligt Trafikverkets kvalitetsbedömning (publikation: 2021:175). Vi har delat in Sverigeleden i tre regioner (Norra, Mellersta, Södra) och skapat en schematisk översikt som visar fördelning av hastighet/ÅDT. Det ger en visuell bild som snabbt visar trafiksituationen på en övergripande nivå. Se punkt 6. Resultatredovisning.) Generellt sett kan vi se att norra Sverigeleden har en stor andel «röda» sträckor. I norra Sverige finns inte lika många alternativa vägar att välja mellan som i södra Sverige. Det bör dock sägas att även om hastigheten längs vägen är hög kan andelen biltrafik vara mycket låg. Faktorer som raka vägavsnitt med fri sikt och möjlighet att cykla på bred vägren påverkar också trafiksäkerheten. Andelen tung trafik med stora lastbilar likaså. Vi har lagt in några exempelbilder i slutet av rapporten med hänvisning till olika etapper, som bland annat visar exempel på vägsträckor med bred vägren. Genom att publicera digitala kartor (gpx-filer) på webbplatsen swedenbybike.com har vi kunnat synliggöra resultatet för den som planerar sin cykelresa i Sverige. Uppdaterad information om cykelleden ger god möjlighet till planering och gör det enklare att undvika trafikfarliga sträckor
Halkegenskaper för nya beläggningsmaterial
No full textRapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Trafikverkets skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde. Projekt TRV 2022/114177 mätte isgreppindex för vinterskor enligt tribometermetod framtagen i samverkan med Trafikverket, SIS och SIS/TK 397/AG 2 Greppvänliga konsumentskor. Denna metod har i aktuellt projekt anpassats för att mäta grepp på asfalt med och utan biobaserade komponenter. Även ytstruktur, vätningsegenskaper, vätskepåverkan, utseende och sammansättning har undersökts. Studien har visat att det dessa mätningar för våta ytor förekommer en viss skillnad i grepp mellan prover med och utan biobaserad komponent. Motsvarande skillnad uppmättes ej för istäckta ytor. För dessa prover och mätningar har en något lägre ytråhaet uppmätts för prover med biobaserad komponent, vilket kan vara en orsak till uppmätta greppskillnader. Detta kan exempelvis för prover från pilot bero på att dessa ofta har en något förhöjd total bindemedelshalt. För prover från lab förekommer ingen sådan skillnad, men för dessa skiljer sig kompakteringsförfarande och högre grad av experimentella blandningar förekommer på biosidan, vilket också kan bidra till skillnader i ytråhet. Det finns också indikationer på att biobaserad komponent kan minska greppet för vätska i kontakt, vilket kan tyda på att en viss materialöverföring kan ske. Beträffande kemisk komposition uppvisar prover med biobaserad komponent för dessa mätningar en högre andel syre och mindre andel kol än prover utan biobaserad komponent, vilket är i linje med komponenternas i litteraturen dokumenterade sammansättning. Dessa skillnader har inte uppmätts påverka provernas vätningsegenskaper då kontaktvinkel med vatten saknar signifikanta skillnader. Eftersom studien visar vissa skillnader i grepp för prover med och utan biobaserad komponent bör denna parameter kontrolleras och optimeras i samband med formulering av nya produkter.
ATK Annual Report 2023 Traffic safety cameras
No full textAutomatic traffic safety control (ATK) is an automatic speed monitoring system with cameras where speed is measured using radar technology.Traffic safety cameras are used on road stretches and places where the risk of accidents is high and where, before the cameras were set up, speed was high. The ATK system is managed jointly by the Swedish Transport Administration and the Swedish Police. In Sweden, it is always the driver of the vehicle who is prosecuted for speeding violations. The overall goal is to lower average speeds on our most accident-prone roads and, thereby, reduce the number of fatalities and serious injuries. The Swedish Transport Administration, the Swedish Police and the Swedish Prosecution Authority have a joint body for the traffic safety camera system. This is the ATK Council. The council’s function is to manage the ATK system as effi-ciently as possible and to advise each authority concerned.Issues dealt with in the ATK Council are those relating to the ATK system in areas where it is important for the authorities concerned to act jointly.
Säker plats i tunnlar : utvärdering av skyddssystem
No full text den aktuella rapporten har risken för brandgasspridning till det som utgör säker plats vid utrymning av spårtunnlar studerats. I rapporten har den säkra platsen antagits utgöras av en servicetunnel sammankopplad med spårtunneln genom en tvärtunnel. Rapporten har föreslagit acceptanskriterier för utvärdering av brandgasspridningen till den säkra platsen som också har tillämpats vid utvärdering av olika skyddssystem. För att utvärderingen har Fire Dynamics Simulator (FDS) använts och 20 olika scenarier har studerats. Saker som studerats och varierats i beräkningarna är bland annat längden på tvärtunneln, brandeffekten, skydd med fläktar, skydd genom längsgående ventilationsflöde i servicetunneln, brandgasventilering i tvärtunneln, med mera. Med grund i de utförda beräkningarna kan det antas att brandgasspridning som innebär kritisk påverkan på utrymmande i den säkra platsen är relativt osannolik vid en brand i spårtunneln. För de flesta brandscenarier behövs inga skyddsåtgärder för att säkerställa acceptabla förhållanden i den säkra platsen. Detta trots ett antal konservativa antaganden kopplade till de utförda beräkningarna. Beräkningarna visar även att det går att säkerställa att ingen brandgasspridning sker med relativt enkla skyddssystem. Fläktar som säkerställer positiva flöden i medel mot tvärtunneln från servicetunnel hindrar brandgasspridning till servicetunneln helt. Även ett längsgående flöde i servicetunneln innebär att inga, eller endast försumbara mängder, brandgaser sprids. En ytterligare lösning som hindrar brandgasspridning är att ha en frånluftsfläkt i tvärtunneln. En sådan fläkt kan ges ett relativt litet flöde och ändå säkerställa att brandgaser inte sprids vidare från tvärtunneln. Att minska längden på brandslussen mellan spårtunnel och säker plats påverkar inte brandgasspridningen nämnvärt i det scenariot där detta studerades. Brandgasspridning sker visserligen något tidigare men i övrigt är det inte större mängd brandgas eller högre flöden över dörrarna. Skyddseffekten av längre brandsluss är alltså marginell och innebär snarare att utrymmande utsätts för högre koncentrationer brandgaser, eftersom tvärtunneln rökfylls tidigare i förloppet än brandgasspridning till servicetunneln sker.Säker plats i tunnlar - Utvärdering av skyddssyste
ÅVS vandringshinder i Bäveån : åtgärdsbehov och åtgärdsförslag
No full textTrafikverket har inventerat avrinningsområdet för Bäveån på vandringshinder för fisk och bottenlevande organismer. Av 128 identifierade korsningspunkter bedöms 53 som vandringshinder med ett måttligt, stort eller mycket stort åtgärdsbehov. De åtgärder som föreslås är oftast omläggning eller en ökad dimension på trumman.
ÅVS väg 55 Kvarnbolund-Bärbyleden-E4an bristande framkomlighet
No full textÅVS väg 55 Kvarnbolund-Bärbyleden-E4an bristande framkomlighet är en åtgärdsvalsstudie för väg 55 från Kvarnbolund till och med trafikplats med E4. Syftet med utredningen är att föreslå åtgärder som ökar framkomligheten och trafiksäkerheten med fyrstegsprincipen som grund. Utredningen föreslår flertalet åtgärdspaket på kort sikt, där paketen är indelade i olika geografiska områden
