Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Machine Learning Augmentation of Discrete Choice Models : Unravelling Complex Port Choice Factors in Maritime Logistics
No full textConventional discrete choice models have long been utilized to analyze port choice behavior. This thesis applies a hybrid model in a port choice setting and compares it to the field-dominant multinomial logit model. The hybrid model combines the data-driven efficiency of a machine learning method with the interpretability of a simpler discrete choice model. This thesis introduces a novel method to identify and estimate key factors in port choice and evaluates its usefulness in this setting. The results indicate that the hybrid model approach fits the data better, has a higher predictive accuracy, and produces significantly different coefficient estimates for identified key variables.Portfölj: FoI inom sjöfartsområdetDiarienummer: TRV 2021/53424Konkurrensytor i hamnsystemet: Ökad attraktivitet genom effektivare noder för enhetslaste
Ett livscykelkostnadsperspektiv på samtidig infart som kapacitetshöjande åtgärd inom järnväg : En fallstudie på Malmbanan
No full textInom tillgångsförvaltning av järnvägsinfrastruktur finns ofta flera tekniska lösningar för att realisera en viss funktion. Examensarbetet visar på hur beslutsunderlag kan framställas genom att jämföra olika tekniska lösningar med varandra baserat på livscykelkostnadsanalys (LCC-analys). Beslutsunderlaget syftar till att skapa en bättre förståelse för hur en högre samhällsekonomisk effektivitet kan uppnås. Den kapacitetshöjande funktionen samtidig infart har studerats. Funktionen bidrar till snabbare och smidigare tågmöten . Arbetet avgränsades till enkelspårig järnväg och driftplatser med två spår. Examensarbetet avsedde att besvara: Hur kan alternativa tekniska lösningar för funktionen samtidig infart inom järnväg jämföras med varandra genom livscykelkostnadsanalys? I examensarbetet behandlades Malmbanan som är i stort behov av kapacitetshöjande åtgärder. Trafiken sker mestadels med tungt lastade långa tåg, vilket i kombination många spårväxlar är uttjänta gör att tågmöten tar tid. Ett referensfall med en driftplats baserad utifrån Malmbanans förutsättningar formulerades. Utifrån det presenterade referensfallet utformades fyra alternativa tekniska lösningar för hur funktionen samtidig infart kunde realiseras. Dessa alternativ jämfördes sinsemellan genom LCC-analys. LCC-analys visade sig vara en effektiv metod för att jämföra de olika tekniska lösningarna med varandra. Det eftersom ett kvantitativt beslutsunderlag som beaktade hela livscykeln kunde erhållas. Resultatet visade hur de olika alternativa tekniska lösningarna förhöll sig till varandra med hänsyn till dess LCC, samt i förlängningen vilket alternativ som ansågs ge högst samhällsekonomisk effektivitet med avseende på given situation. Slutligen bör även den metodikkunskap som arbetet lagt grund för beaktas i fortsatt tillämpning. Arbetssättet med LCC-analys anses vara en effektiv metod när olika alternativa investeringsåtgärder ska jämföras med varandra.Portfölj: PlaneraDiarienummer: TRV 2022/29194ASSET - Aktiv, Systematisk Styrning för Effektivare Tillgångsförvaltnin
Investigating Fatigue in Operational Nightshifts : A Study of Work–Sleep Organization in Air Traffic Control
No full textThe study investigated sleepiness and fatigue in a single split nightshift arrangement in air traffic control. The arrangement included two mirrored nightshift types, with sleep and operational phases alternating once mid-shift. Sleep duration, subjective sleepiness, and fatigue as well as sustained attention, which have not been thoroughly studied to date, were examined. The findings suggest different sleep strategies. Working during the second part of the night resulted in reduced sleep duration before the shift. Subjective fatigue exhibited varying patterns depending on the shift type and time, with elevated fatigue observed at the start and middle of the shift. However, subjective sleepiness and sustained attention were primarily influenced by the passage of time.COLA II – Alertness Monitoring in Operational Air Traffic Contro
Container Ports' role in the Swedish transport system today and in the future
No full textProjektets övergripande syften är att analysera konkurrensytor i det svenska containerhamnsystemet och att uppskatta hur olika faktorer driver rederiernas val av hamn. Tre frågor besvaras: 1) Hur ser konkurrenssituationen ut för olika svenska containerhamnar? 2) Hur inverkar olika faktorer på rederiernas val av containerhamn? och 3) Hur kan offentliga beslutsfattare agera för att möjliggöra mer konkurrenskraftiga containertransporter till sjöss? Detta PM avser främst den tredje frågan. Följande metoder används: Konkurrensen mellan de svenska containerhamnarna beskrivs baserat på den tillgängliga offentliga statistiken; Tidigare svenska studier och utredningar på området inventeras och analyseras; Beräkningen av de svenska containerhamnarnas upptagnings- och avsättningsområden med Trafikverkets godstransportmodell Samgods sammanfattas (se fråga 1); Analysen av faktorerna som driver rederiernas val av containerhamn med hjälp av en multinomial valmodell sammanfattas (se fråga 2). Ett övergripande resultat är att det finns en trendmässig utveckling mot större containerfartyg och att denna trend leder till att trafiken koncentreras till färre hamnar. Både studier av hur godsflöden kan tänkas utvecklas, enligt Samgodsmodellen, och analyser baserat på rederiers val av hamn ger stöd för en sådan slutsats. Resultaten visar att en motverkande faktor kan vara att rederierna i högre grad väljer att besöka flera svenska hamnar under samma rutt. Modellberäkningar visar att detta höjer sannolikheten för att rederier ska välja att bedriva trafik mot de mindre och mellanstora svenska containerhamnarna, i synnerhet efter ostkusten. De inom ramen för projektet framtagna resultaten ligger i linje med tidigare studier. Då det krävs modellberäkningar för att ta fram denna typ av resultat, och eftersom det finns osäkerheter förknippade med denna typ av modellberäkningar, kan ett rekommenderat nästa steg vara att studera i vilken grad offentliga och privata aktörer på lokal, nationell och internationell nivå kan bekräfta projektets uppskattningar av den framtida utvecklingen. The project aims to analyze the degree of competition in the Swedish container port system and to estimate how different factors drive the customers' port choice. Three questions are addressed: 1) What does the competitive situation look like for various Swedish container ports? 2) How do different factors affect shipping companies' choice of container port? and 3) How can policymakers act to enable more competitive maritime container transport? This PM mainly concerns the third question. Different methods are used. The competition between the Swedish container ports is described based on available public statistics. Previous Swedish studies and investigations in the field are inventoried and analyzed. The calculation of the Swedish container ports' hinterland and foreland areas using the Swedish Transport Administration's freight transport model Samgods is summarized (see question 1). The analysis of the factors driving the ship owners’ choice of container port in Sweden using a multinomial choice model is summarized (see question 2). The project concludes that a trend towards larger container ships is expected and that this trend is expected to lead to a higher concentration of Swedish container ports. In addition, a weaker trend is observed in the smaller and medium-sized Swedish container ports, namely that the ship owners’ costs are reduced by (to a greater extent) visiting several Swedish ports on the same route. The results produced within the project's framework align with previous studies. As a next step, it would be interesting to study to what extent public and private actors at the local, national, and international level confirm the project's estimates of future development. Konkurrensytor i hamnsystemet: Ökad attraktivitet genom effektivare noder för enhetslaste
Asfalt penetration macadam IMT, JIM, JIMT : Monitoring of test road and control sections along low to medium traffic roads. Status report 2007–2019
No full textAnvändningen av indränkt makadam (IM) har en lång tradition nationellt. Till en början som bärighetshöjande lager i vägkonstruktioner. Intresset för indränkt makadam där tekniken kan användas som ett justeringslager (JIM) ellerkombinerat slit- och bärlager där ytan tätas (IMT) har aktualiserats efter hand. Kostnadseffektivitet vid tillverkning och utförande har fått en alltmer prioriterad roll. Denna platstillverkade tillämpning är synnerligen lämpad för låg- till medeltrafikerade vägar, där god flexibilitet är viktig. Stenmaterialet behöver inte värmas och tillverkningen sker således direkt på vägen med mestadels lokala material, vilket även innebär resurssnålhet. Det faktum att tekniken är tillämpbar en längre del in på hösten talar för att utförande av tankbeläggningar (där även ytbehandling och försegling ingår) kan förlänga beläggningssäsongen. Erfarenheterna har visat sig vara mycket positiva enligt de uppföljningar som pågått mellan 2007 och 2019. Ett flertal prov- och kontrollsträckor med placering i Småland och Östergötland samt Skåne, ingår i uppföljningen. Nämnas bör också att tekniken väl kan lämpa sig för att rekonstruera en hårt belastad/uttjänt väg eller att höja statusen från grusväg till en förstärkt väg med bitumenbunden överyta.Tankbeläggning med Indränkt Makada
NORDUST II : Nordic Road Dust Project Phase II
No full textRoad dust is an important source to airborne particles in the Nordic countries. It consists of wear products from road pavement, tyres, brakes, traction sand, salt and dust dragged in from adjacent unbound roads or deposited from nearby or long distance dust sources, like building sites and farmland. The cold climate in the Nordic countries enhances the formation of road dust compared to most European countries, since it promotes the use of studded tyres, which abrades the road surfaces, and winter maintenance where dust forming material is added to the road surfaces. The NORDUST II project has aimed to enhance knowledge about road dust emissions through extensive investigations, including laboratory and field studies, measurements, modeling, and future scenarios. An initial work package summarized current knowledge on mitigating road dust emissions. It found that dust binding solutions are most effective during acute dust episodes, while sweeping is beneficial on a seasonal basis. Preventive measures during autumn and winter can reduce airborne dust in spring. A core component of the project was experimental parameterization of processes in the NORTRIP emissions model. Studies revealed that vehicle weight and speed significantly influence particulate matter (PM) emissions, with heavier vehicles and higher speeds increasing emissions. The type of tire and road surface properties also play crucial roles.Experiments showed that winter sand is quickly crushed into finer fractions when driven over, but only a small portion of the sand mass is crushed. Coarse particles are removed more efficiently than finer particles at low speeds, but all particles are removed at speeds above 20 km/h. A field test in Linköping, Sweden, examined the removal of the dust binder CMA by traffic. Results indicated that the NORTRIP model could largely replicate the impact of traffic migration on CMA concentrations. Research funding provided by Statens vegvesen, Trafikverket, Väylävirasto, Vegagerðin and Vejdirektoratet.Nordiskt projekt om vägdamm, fas
Legibility and driving behavior of the road sign lane ends (F25) during roadworks : A comparative study between electronic VMS and retroreflective sheeting
No full textVägmärke F25 (Körfält upphör) används ofta vid vägarbeten och kan då vara utfört med reflexfolie eller som lysande vägmärke på en variabel meddelandeskylt (VMS). I Trafikverkets handlingar skrivs vanligtvis in att på motorväg och motortrafikled ska vägmärket F25 vara i storlek stor. Då en VMS används finns dock begränsningar i hur stort vägmärke som kan visas, särskilt om även en tilläggstavla ska få plats. Det är därför viktigt att veta vilka mått och vilken textstorlek som krävs för att läsbarheten av ett lysande vägmärke inte ska bli sämre än för motsvarande reflexfolie. Huvudsyftet med detta projekt var att undersöka vilka mått ett lysande vägmärke behöver ha för att ha minst samma läsbarhet som ett vägmärke utfört med reflexfolie i storlek stor, då dessa visar F25. Då F25 ofta kombineras med tilläggstavla undersöktes dessutom läsbarheten av olika storlekar på text på tilläggstavlan för VMS jämfört med reflexfolie. Projektet har genomförts i tre delar: en litteraturstudie, en kontrollerad läsbarhetsstudie med försöksdeltagare och en verifieringsstudie vid vägarbete i faktiska trafikförhållanden på motortrafikled. Resultaten från projektet visade att F25 i storlek storutförd med reflexfolie kan ersättas med lysande VMS med måtten 0,92×1,15 m eller större utan att läsbarheten och körbeteendet försämras. En lysande VMS med svart botten och vit symbol hade minst lika god läsbarhet i mörker som motsvarande VMS med orange botten och svart symbol. Detta gällde både för F25 och för text på tilläggstavla. I verifieringsstudien med vägarbete på motortrafikled där vänster körfält upphörde var hastighetsprofilerna i höger körfält likvärdiga för de tre olika utförandena. Med F25 utförd i reflexfolie gjordes dock en större andel körfältsbyten närmare avsmalningen jämfört med vid lysande VMS. Resultaten från projektet ger underlag för att kunna bedöma vilka krav som bör ställas på mått för lysande VMS för att få likvärdig läsbarhet med reflexfolie storlek stor.The road sign F25 (Lane ends) is often used at road works, either as retroreflective sheeting or as an electronic variable message sign (VMS). Road authority documents often state that on larger roadsF25 must be of size large. When using a VMS there are however limitations concerning the size of the road sign, especially when there is an additional text board. Hence, it is important to know which dimensions and what text sizes are needed for the legibility of a VMS to not deteriorate compared to retroreflective sheeting. The overall aim of this project was to investigate which dimensions F25 needs to have when shown on an electronic VMS to have at least the same legibility as a retroreflective road sign of size large. The legibility of different text sizes on a text board of a VMS was also examined in relation to retroreflective sheeting. The project was divided into a literature review, a controlled legibility study and a verification study at actual road work conditions. The results showed that F25 of size large in a retroreflective sign can be replaced by a VMS of size 0,92×1,15 m or larger without deteriorated performance concerning legibility and driving behaviour. A VMS with black background and white symbol had at least as good legibility at night as a corresponding VMS with orange background and black symbol. In the verification study with road works on an urban expressway where the left lane ended, the speed profiles in the right lane were equal for the three different sign implementations. However, when F25 was implemented as a retroreflective sign, a larger share of lane changes was made closer to the road narrowing compared to VMS. The results from the project can be used as a basis for estimating requirements of dimensions of electronic VMS.Läsbarhet av lysande VMS i jämförelse med reflexfolie / Legibility of electronic VMS in comparison to retroreflective sheetin
Utveckling av transportinfrastrukturen : Underlagsrapport till Inriktningsunderlag för 2026–2037
No full textDenna rapport är ett underlag för Trafikverkets förslag till indikativ medelsfördelning för att utveckla transportinfrastrukturen under planperioden 2026–2037. Rapporten omfattar de åtgärdstyper och områden som ingår i utvecklingsramen enligt gällande anslagsstruktur. Det handlar om trimnings- och miljöåtgärder, namngivna investeringar och övrig utveckling inklusive forskning och innovation (FOI) samt länsplaner. I underlagsrapporten redovisas uppdaterade planeringsförutsättningar inklusive möjligheten att hålla kostnadsnivån i gällande Nationell plan 2022–2033, och att ompröva eller omprioritera investeringsobjekt i planen. Dessutom redovisas vilka objekt som slutförs efter 2037 samt totalkostnaden för dessa objekt. Vidare beskrivs pågående utredningar av betydelse i kommande planrevidering. Här ingår även en lägesredovisning av dubbelspår Luleå–Boden samt planering av elvägar. Även en kort utvärdering av genomförda stadsmiljöavtal redovisas. Slutligen finns en samhällsekonomisk analys av olika medelstilldelningar till utveckling av transportinfrastrukturen liksom en analys av hur olika nivåer bidrar till måluppfyllelse
Väg 44, kvarvarande sträcka förbifart Lidköping och sträckan Lidköping-Grästorp : Åtgärdsvalsstudie
No full textTrafikverket har genomfört en åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för väg 44 för sträckan mellan Grästorp-Lidköping samt sträckan genom Lidköping. Förutom Trafikverket har även Skaraborgs och Fyrbodals kommunalförbund, Lidköpings kommun, Grästorps kommun, Trollhättans kommun och Västtrafik deltagit. Inom åtgärdsvalsstudien har brister och behov längs utredningssträckan identifierats vilket har resulterat i ett antal åtgärdsförslag enligt fyrstegsprincipen. Längs väg 44 finns flera problem inom trafiksäkerhet, framkomlighet och tillgänglighet. En brist är att vägstandarden och hastighetsgräns varierar vilket kan ge en oförutsägbarhet för trafikanter. Det finns sträckor som är smala, partier med begränsad sikt samt korsningspunkter och hållplatser som kan upplevas otrygga. Längs sträckan förekommer flera delar som har en vägstandard som kan inbjuda till höga hastigheter. Det är även bristande förutsättningar för gång- och cykeltrafik längs utredningssträckan. I Lidköping längs väg 44 uppstår periodvis kapacitetsproblem. Detta gäller framförallt vid cirkulationsplatserna och Ågårdsbron mellan dessa. Att trafikmängderna förväntas att öka i framtiden förvärrar problematiken. För att möta framtidens behov av hållbara transportsystem krävs förbättringar både för att underlätta och förbättra framkomligheten samt för att främja säkerheten och tillgängligheten för alla trafikanter. Åtgärdsvalsstudien ger förslag på en stor mängd lösningar inom alla stegen av Trafikverkets fyrstegsprincip. Föreslagna åtgärder behöver dock inte implementeras exakt enligt åtgärdsvalsstudiens förslag. Exempel på åtgärder är förbättring av korsningspunkter och hållplatser, översyn av antalet anslutningar samt ombyggnad till mötesseparerad väg. För Lidköping beskrivs flera olika inriktningsalternativ på längre sikt, dels att befintlig genomfart förbättras dels att en förbifart föreslås. Oavsett inriktning för Lidköping bedöms det nödvändigt att på kort sikt lösa de mest akuta kapacitetsproblemen vid Ågårdsbron. Ansvarsfördelningen för genomförande och finansiering av åtgärderna varierar mellan olika aktörer. Trafikverket kan hantera flera utredningar och åtgärder inom ramen för sin verksamhet, medan mer omfattande åtgärder kan behöva hanteras inom ramen för regionala transportplaner av Västra Götalandsregionen (VGR). Kommunerna kan integrera relevanta åtgärder i sina investeringsplaner eller löpande verksamheter samt behöver också göra ställningstaganden kring prioritering av gång- och cykelåtgärder. Åtgärdsvalsstudien har fokuserat på åtgärder för att förbättra trafiksäkerhet och framkomlighet, men det noteras att kollektivtrafikens konkurrenskraft gentemot bilen inte förbättras av de föreslagna åtgärderna. Denna slutsats betonar vikten av att sträva efter ett långsiktigt hållbart transportsystem
Vägtrafiklaster – Tunga fordons vikt i rörelse : Nationell sammanställning mätprogram, Korttidsmätningar (7 dygn), År 2018 - 2023
No full textAxellaster från tunga fordon (bruttovikt över 3,5 ton) svarar för huvuddelen av nedbrytningen på det statliga vägnätet. Det är därför nödvändigt att ha information om den tunga trafikens omfattning och vikters belastning på vägnätet. Trafikverket har sedan 2002 mätt axellaster och från 2004 redovisat axellaster, bruttovikter och fordonens nedbrytande förmåga på vägnätet på ett flertal platser i landet. Analyser från mätningarna presenteras i årliga mätplatsrapporter samt en årlig sammanfattande nationell rapport. Resultaten redovisas huvudsakligen i två grupper. ”Klassiskt” används för de 14 äldre mätplatserna (från 2004 respektive 2010) och beteckningen ”Samtliga” gäller totalen för alla 31 mätplatser. För det klassiska programmet finns utöver perioden 2018 till 2023 en övergripande sammanställning för perioden 2004-2023. För mätår 2023 redovisas, inom utvalda områden, mer ingående olika mätplatsers variation i förhållande till varandra. Utfallet för respektive mätplats finns att tillgå i separata mätplatsrapporter. Redovisningen omfattar endast tunga fordon med bruttovikt över 3,5 ton och visar trafikens omfattning och konfiguration, fordons och axelgruppsvikter, överlaster samt trafiklasternas nedbrytande påverkan på vägnätet (ESAL)