Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Sommarcykelväg utformning och råd
Det byggs cirka 15–30 mil cykelvägar per år med statliga medel. Trafikverket svarar för cykelvägar längs nationella vägar medan respektive länsstyrelse eller region prioriterar cykelvägar i framför allt länsplanerna. Alla dessa parter, som alltså har ett delat ansvar för att prioritera nya vägar för cykeltrafik, har intresse av att alternativet sommarcykelvägar belyses. När vägar byggs om till mötesfria 2+1-vägar och parallellväg saknas upplever cyklisterna en ökad otrygghet. Det bör studeras i vilken utsträckning enkla och billiga sommarcykelvägar kan vara en lämplig åtgärd i dessa fall. Den ursprungliga strategin var att tillsammans med Trafikverket ta fram lämpliga objekt och föreslå åtgärder som kunde implementeras och utvärderas. Projektet skulle bistå med förslag på utformning på objektsnivå för 1-2 objekt, för-projektering, deltagande på arbetsmöten och före/efter studie på 1-2 objekt. Då de objekt som projektet studerade i inte implemen-terades som ”sommarcykelväg” blev det inte möjligt att utvärdera dessa åtgärder enligt plan.Alternativ Cykelväg på 2+1 väg (AC2+1) (sommarcykelväg
Åtgärdsvalsstudie Väg 244 Gyttorp - Nora - Lilla Mon
Väg 244 är en del av det regionala transportstråket i Örebro län och fyller en viktig funktion som pendlingsväg mellan Örebro och Nora, samt vidare mot Hällefors. I länstransportplanen lyfts problemet med långa restider mellan Örebro och Nora, behovet av att se över busshållplatser längs sträckan samt bristande standard i förhållande till trafikmängd och vägens betydelse för den regionala arbetspendlingen. Genomförandet av åtgärdsvalsstudien för väg 244 Gyttorp - Nora - Lilla Mon beslutades i en överenskommelse i maj 2018 mellan Trafikverket Region Öst, Nora kommun och Region Örebro län. Åtgärdsvalsstudien har bedrivits av en arbetsgrupp bestående av tjänstemän från Nora kommun, Samhällsbyggnad Bergslagen, Region Örebro län och Trafikverket. Arbetet med att identifiera behov och brister i befintlig infrastruktur har genomförts tillsammans med ett flertal inbjudna intressenter. Det övergripande syftet med föreslagna åtgärder är att ge ökad trafiksäkerhet och tillgänglighet på väg 244 mellan Gyttorp och trafikplats Lilla Mon
Vägsalt : Inriktning för optimering av nyttor och samtidig minimering av miljöeffekter
I denna rapport ges en sammanfattande beskrivning av Trafikverkets strategi och inriktning när det gäller halkbekämpning med vägsalt. Vi lämnar en översiktligredovisning av nuläget och anger områden där vi har för avsikt att utveckla metoder och kunskap. Rapporten sammanställs av Nationell samordnare vinterväghållning och Nationell samordnare vatten, luft och buller. Den uppdateras årligen
Utvärdering av cykelreferensgruppen i Lilla Bommen - Gullbergsstrand
Under december 2017 och januari 2018 genomfördes ett pilotprojekt - en cykelreferensgrupp i området Lilla Bommen–Gullbergsstrand i centrala Göteborg. Det genomfördes av projekt E45 delen Lilla Bommen–Marieholm (Trafikverket) och projekt Hisingsbron (Göteborgs Stad). Syftet med cykelreferensgruppen var att förbättra kvaliteten på cykelvägarna i området samt testa och utvärdera metoden
Verksamhetsbaserade godsdata
Detta projekt har haft syftet att belysa hur ökad tillgång till verksamhetsdata kan stödja infrastrukturplanering på nationell och regional nivå samt utveckla transport- och trafikoptimering. Med stöd i tre konkreta fallstudier i branscherna stål och skog påvisas nuvarande möjligheter och hinder avseende tillgänglighet och sammanställning av de transportdata som kan inhämtas
Tillsammans för tåg i tid : Resultatrapport 2019
Målet för branschsamarbetet Tillsammans för tåg i tid (TTT) är att bidra till att öka tågens punktlighet och resenärernas nöjdhet. I den här rapporten kan du läsa om vad TTT arbetade med under 2017, och hur utvecklingen mot målen går
Ren och klövvilt E10 Kiruna–Töre : inventering med avseende på behov av stängsel och faunapassager
Trafikverkets långsiktiga inriktning för E10 Kiruna–Töre är att hastigheten ska vara 100 km/h och att vägen ska vara fysiskt mötesseparerad. I denna rapport redovisas de behov av viltstängsel och passagemöjligheter för ren och större viltarter (främst älg) som uppstår i och med den ombyggnad som den långsiktiga inriktningen innebär. Uppdraget har genomförts i dialog med berörda samebyar och lokala jägare/viltförvaltare, och utifrån lokala förutsättningar samt en viltolycksanalys
Kulturhistoriskt värdefulla broar i region Stockholm
Trafikverket Region Stockholm har upprättat denna regionala bevarandeplan för kulturhistoriskt intressanta broar i Gotlands län och Stockholms län. Arbetet har pågått under 2018-19 och baserar sig på samma urvalskriterier och avgränsningar som låg till grund för den riksomfattande broinventering av Vägverkets och Banverkets broar som genomfördes åren 1996-98. Denna plan för bevarandet av kulturhistoriskt värdefulla broar ur ett regionalt perspektiv (i fortsättningen benämnd ”Regional plan för bevarandevärda broar”) har utarbetats med Nationell plan för bevarandevärda broar som grund. Planen omfattar endast vägbroar som är uppförda före 1965 12 31. Syftet med planen är att från ett regionalt perspektiv peka ut bevarandevärda broar utifrån i första hand ett kulturhistoriskt synsätt. Planen ska fungera som ett viktigt inslag i Trafikverkets arbete med att utveckla samverkan mellan teknik, vägarkitektur och kulturmiljövård. Målet är att planen ska bidra till att arkitektoniska och kulturhistoriska värden i vägmiljön bevaras, samtidigt som de förväntade funktionella egenskaperna hos anläggningarna kan upprätthållas på ett effektivt sätt.
Fallstudie Hantering av Klimatkrav Förbifart Stockholm - Del 2 – Förslag på förbättringar vid användning av klimatkrav i upphandling
Transportsektorn behöver kraftigt minska sin klimatpåverkan för att bidra till det satta målet om klimatneutralitet i Sverige år 2045. Trafikverket (TRV) har ställt upp mål för att minska sina klimatutsläpp i samband med projektering, byggande och vid drift och underhåll av trafikinfrastrukturprojekt genom ett särskilt kravställande vid upphandlingar av investeringar och underhåll. Ett gemensamt forskningsprojekt mellan IVL Svenska Miljöinstitutet och TRV påbörjades 2017 i samband med byggande av en ny motorvägssträcka inom arbetena med Förbifart Stockholm (FS). Syftet med detta projekt var att utvärdera användning av klimatkrav vid upphandling av Förbifart Stockholm både från en beställares och en entreprenörs synvinkel. För att nå projektets mål genomfördes arbetsseminarium med beställare och entreprenörer vid två tillfällen under hösten 2017 (Block 1) och två tillfällen under hösten 2018 (Block 2). Många förslag på förbättring av användning av klimatkrav vid upphandling framkom under arbetsseminarierna. Vissa strategiska frågor av mer administrativ karaktär identifierades som centrala och viktiga att fokusera på i det framtida arbetet på TRV och inom FS. De bedömdes vara genomförbara i ett kortsiktigt perspektiv och inkluderade tydlig information om klimatkraven under allehanda byggmöten, förberedelser vid ökade kostnader och spridande av goda exempel. Därutöver identifierades också förslag som bedömdes vara genomförbara i ett mer långsiktigt perspektiv inom hela TRV. Dessa omfattade ett tydligare arbetssätt, klara skillnader i arbetet mellan utförandeentreprenad och totalentreprenad, ökande av möjligheter till godkända åtgärder, utveckling och tillämpning av ekonomiska incitament för innovativa lösningar samt vidareutveckling av såväl Klimatkalkylmodellen och upphandlingsprocessen (som bör inriktas på utarbetande av förslag till klimatkriterier vid upphandling). Vid arbetsseminarierna identifierades också en rad viktiga frågor av mer teknisk och produktinriktad karaktär, som är centrala för planeringsprocessen inom TRV och hela byggbranschen. Exempel på sådana frågor berörde närmast ett stort behov att driva vidare mer utvecklingsarbete om användning av kalltillverkad asfalt, användning av biobränsle, inblandning av flygaska i betong, lämpliga sprängämnen samt kartläggning av klimatbesparande åtgärder. Förutom förslag på förbättringar av klimatarbete vid upphandlingar inom TRV identifierades också viktiga aspekter som entreprenörer kan beakta för att förbättra sitt arbete. Exempel på sådana aspekter var behov av en egen organisation hos entreprenören och kompetensuppbyggnad internt inom företaget för att bättre klara klimatkraven och säkerställande av affärsmässig konkurrens mellan olika entreprenörer. Både beställare och entreprenörer hade en samsyn i att det är extra viktigt med kompetensuppbyggnad, tydligheten i de nya arbetssätt som behövs, förbättring av Klimatkalkylmodellen, utveckling av arbete med ekonomiska incitament genom olika former av bonus samt mer forskning inom området klimatbesparande åtgärder.Fallstudie – Hantering av klimatkrav i byggskede