Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Offentlig upphandling av järnvägsunderhåll : Slutrapport
No full textProjektet genomfördes som en av Trafikverket och Formas samfinansierat projekt och har pågått mellan 2016 och 2019. Projektet har dels syftat till att studera svensk upphandling av järnvägsunderhåll, dels till att skapa en modell för upphandlingsstrategier och kontraktsutformning. Studien har delats in i tre delstudier: en litteraturstudie; en kvantitativ studie av uppnådda resultat; samt en kvalitativ studie av nyckelpersoners erfarenheter av det upphandlade underhållet. Det huvudsakliga resultatet av litteraturstudien är att området offentlig upphandling av järnvägsunderhåll är outforskat. Två huvudområden framkommer som relevanta för järnvägsunderhåll: samverkan och anläggningskunskap. Den kvantitativa delstudien undersökte om olika kontraktsförutsättningar samvarierat med en kvalitetsparameter: entreprenörens inställelsetid/spårmeter. Här framkommer att fyra faktorer hade signifikant korrelation med kvalitetsparametern: antal driftplatser i kontraktsområdet, antal säkerhetsbesiktningar som genomförts per år, själva kontraktområdet, samt bantypsklass. Intervjustudieresultaten visar att samverkan i de studerade kontrakten präglas av informellt samarbete mellan inblandade personer. Formella samverkansaktiviteter för att stödja den informella samverkansstrukturen saknas. Arbete som utförs enligt inarbetade rutiner kan på kort sikt gynna effektiviteten, men kan också motverka innovation och nya arbetssätt.En modell för offentlig upphandling av underhållstjänster för järnvä
Undersökningar i diversitet, artrikedom och artsammansättning hos jordlöpare (Carabidae) och myror (Formicidae) längs statliga vägar i sydvästra Sverige 2014
No full textFörekomst av jordlöpare (Coleoptera, Carabidae) och myror (Hymenoptera, Formicidae) har studerats i vägarnas sidoområden med hjälp av fallfällor (jordlöpare och myror) och transekter (myror) i fyra områden, Halland, Älvsborg, Skaraborg och Bohuslän i sydvästra Sverige. Lokalerna valdes ut från Trafikverkets databas för artrika vägkanter (utifrån floran) baserat på markförhållanden, vegetation, mm. Fallfällor användes på nio lokaler medan transekter användes på 16 lokaler. Syftet med studien har varit att generellt öka kunskapen om jordlöpar- och myrsamhällena i vägarnas sidoområden samt se om samhällena visar mönster från kust till inland, söder till norr och om det finns skillnader mellan områden. Syftet var också att ge rekommendationer för skötsel och framtida studier
Väg 40 Rångedala-Dalsjöfors : Fördjupad riskbedömning och förslag till åtgärder
No full textRiskanalysen beskriver grundvattenförekomsten längs väg 40, vid och söder om Rångedala i Borås kommun, och bedömer de risker som vägtrafiken innebär för förorening av grundvattnet. Analysen utmynnar i att det föreligger en hög risk för förorening och föreslår installation av räcke och kantsten längs delar av sträckan.
Nattåg till och från övre Norrland efter 2020 : kompletterande underlag
No full textI maj 2016 skickade Trafikverket ut en rapport om framtida nattågstrafik till övre Norrland på remiss. I rapporten fanns tre olika förslag för omfattningen av trafiken Två nattåg i vardera riktningen Ett nattåg i vardera riktningen Säsongsvarierat upplägg Gemensamt för de flesta av remissvaren var att de förordade en fortsättning med två nattåg i vardera riktningen, som idag. Motiven som anfördes var bl a tillgänglighetsskäl och turistnäringens behov. Trafikverket tog dock inget beslut om ny upphandling utan utlöste en option för trafik i ytterligare två år. I september 2017 fick Trafikverket även i uppdrag att upphandla nattågstrafik till Jämtland. Trafiken upphandlades med samma slutdatum i december 2020 som nattågstrafiken till övre Norrland för att möjliggöra samordning. Trafikverket har nu slutfört utredningen inför nytt avtal om nattågstrafik till övre Norrland och Jämtland och beslutat att gå ut med upphandling av trafiken. Beslutet innebär en fortsättning av trafiken i samma omfattning som idag för båda destinationerna.Se även publikation 2019:120.</p
Åtgärdsvalsstudie Väg 156, Svenljunga tätort
No full textStudien ägnas åt väg 156, där den passerar Svenljunga tätort – en sträcka på knappt 3 km. Vägen används både som lokalgata av boende och besökare, och som genomfartsväg för pendlare och godstransporter. Konflikterna mellan lokala resor och genomgående trafik är påtaglig, inte minst vid de många målpunkterna i centrum. Studien fokus är bättre tillgänglighet och trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter och utmynnar i ett trettiotal åtgärder. På kort sikt förordas hastighetssäkring och bättre GC-vägar och på längre sikt förordas förbifarter i nordväst och sydost
Drift och underhåll av enskilda vägar
No full textDe enskilda vägarna har under de senaste åren fått en allt större betydelse dels som komplement till det allmänna vägnätet och dels som utfartsvägar på landsbygden, för näringslivet och för det rörliga friluftslivet. En ökad förekomst av tyngre fordon inom t.ex. jord- och skogsbruket har medfört en betydande slitageökning på enskilda vägar och broar. Fordonens storlek och tyngd innebär att större krav ställs på framkomligheten på de enskilda vägarna såväl under barmarks- som vinterperioden. Eftersom driftkostnaderna endast kan hållas nere med rationell och ekonomisk väghållning, är det viktigt att väghållarna får ökade kunskaper om när olika driftåtgärder bör göras. Syftet med den här publikationen är att den ska utgöra ett komplement till Trafikverkets rådgivning som förekommer vid personliga kontakter med väghållarna m.m.Ny utgåva av publikation 2012:141</p
Regeringsuppdrag om Trafikverkets klimatanpassningsarbete
No full textI Regleringsbrevet för 2018 fick Trafikverket i uppdrag att redovisa hur genomförande av Handlingsplan för Trafikverkets klimatanpassningsstrategi fortskrider. Eftersom arbetet med aktiviteterna i handlingsplanen är ett pågående arbete redovisas uppdraget i form av en nulägesanalys. I rapporten förklaras också vad som styr klimatanpassningsarbetet i Sverige, hur klimatet väntas förändras samt vilka effekter detta får för Trafikverket och den anläggning myndigheten förvaltar. Genomförda åtgärder redovisas som utförda aktiviteter i handlingsplanen
Åtgärdsvalsstudie Västra infarten Nyköping
No full textNyköpingsregionen (Nyköpings och Oxelösunds kommun) med runt 68 000 invånare är inne i en mycket expansiv fas där befolkningstillväxten under de senaste åren infriat målen om en tillväxt på ca drygt 800 personer per år[1]. I planeringsperioden fram till år 2030 innebär det bostäder för ca 12 000 nya invånare i Nyköpingsregionen. Den fördjupade översiktsplanen för Nyköpings tätort och Skavsta visar den strategi som ska ge förutsättningar för att skapa en tät och attraktiv stad. Inriktningen för tillväxten är att låta staden främst växa inom sina nuvarande gränser. Nyköping påverkas dock av flera barriärer, som järnvägarna TGOJ- och Nyköpingsbanan men också Nyköpingsån, Östersjön, motorvägen E4, väg 53 samt odlingslandskapet. Till det kan läggas Ostlänken som planeras norr om stadens utbredning och som i mycket sammanfaller med flygkorridoren till Stockholm Skavsta flygplats. Dessa barriäreffekter bidrar till att mycket trafik kanaliseras till några få vägar och korsningar. Det skapar brister i tillgänglighet, kapacitet och trafiksäkerhet i områden där många bostäder planeras bl.a. i Nyköpings västra stadsdelar nära centrum och Arnölandet samt verksamhetsbebyggelse vid Stockholm Skavsta flygplats. Ambitionen och angreppssättet i studien har varit att försöka utgå från ett helhetstänk i en process med ett gemensamt lärande. Detta har resulterat att studien har mera karaktären av systemanalys än en strikt avgränsad åtgärdsvalsstudie med beskrivningar av enskilda åtgärders effekter och konsekvenser. Studien kommer att utgöra underlag för kommande planeringsprocesser och där fortsatt samverkan mellan parterna är ett nyckelord i det fortsatta arbetet
Forecast model for future resource and skills needs in the railway industry
No full textEnligt nationell plan för transportsystemet 2018–2029 ska 125 miljarder kronor avsättas till drift, underhåll och reinvesteringar av statliga järnvägar under den aktuella perioden, en ökning med ca 40 procent jämfört med motsvarande plan för 2014–2025. Ökade finansiella ramar innebär ökad verksamhetsvolym och det finns indikationer från branschens aktörer att alla resurser och kompetenser som krävs för att genomföra planerade järnvägs-, tunnelbane- och spårvägsprojekt inte finns tillgängliga. Trafikverket initierade därför ett arbete med avsikten att ta fram en praktiskt användbar prognosmodell för hela järnvägsbranschens framtida resurs- och kompetensbehov. Med tanke på järnvägsbranschens komplexa struktur, varierande verksamhetsområden och all data (i detta projekt manuellt insamlat), som en prognosmodell kräver, visade det sig att ett sådant arbete inte kunde slutföras inom projektet. Syftet med projektet och denna rapport har därför avgränsats till att föreslå en struktur för prognosmodellen och utifrån exempel på fyra projekttyper, växel- och spårbyte, byggnation av mötesstation samt utbyggnad av dubbelspår, visa hur efterfrågan av resurser och kompetenser kan prognosticeras. Någon analys av utbudssidan, dvs. tillgången på befintlig arbetskraft, pensionsavgångar och utbildningar har inte genomförts. Detta beroende på att det inte finns någon statistik som med lätthet kan specificera dessa parametrar för just järnvägsbranschens alla yrkeskategorier och verksamhetsområden. Med tanke på detta kan nuvarande utkast till prognosmodell inte kopplas till utbudssidan och därmed inte heller påvisa för vilka yrkeskategorier det kan förväntas uppstå överskott och eller brist på resurser och kompetenser.According to the 2018–2029 National Plan for the Transport System, SEK 125 billion are to be set aside for the operation, maintenance and reinvestments of state railways during that period. This is an increase of about 40 percent compared with the corresponding plan for 2014–2025. Increased funding implies a greater volume of activities and indications have been received from players in the railway industry that all the resources and competences required to carry out planned railway, underground and tramway projects are not available. The Swedish Transport Administration therefore initiated a work process to produce a practical and useful forecast model that would predict the future resource and competence needs of the entire railway industry. Considering the complex structure of the railway industry, the wide variety of areas of activity and all the data (which was gathered manually for this project) needed for a forecast model, it transpired that the work task could not be completed within the framework of the project. The purpose of the project and this report has therefore been limited to suggesting a structure for the forecast model and, by using examples of four types of project - replacement of switches, replacement of tracks, building of passing loops, and the extension of double tracks - showing how the demand for resources and competences can be forecast. No analysis has been made of the supply side, that is, the current availability of manpower, retirements and study programmes. The reason for this is because there are no statistics that can be readily used to specify these parameters specifically for all the occupational groups and areas of activity of the railway industry. Because of this, the drafted version of the forecast model cannot be linked to the supply side and therefore it cannot show which occupational groups are expected to have a surplus or deficit of resources and competences.Prognosmodell för framtida kompetens- och resursbehov inom järnvägsbransche