Swedish Transport Administration
Not a member yet
    5449 research outputs found

    Säkra barnens trafikmiljöer: Rekommendationer för skolvägsutredningar utifrån barnperspektiv

    No full text
    Rapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. Kärnan i detta projekt har varit att genom mer systematiska skolvägsutredningar arbeta för minskad skjutsning av barn till skolan. Skjutsningen innebär både problem för trafiksäkerheten och miljön. Genom skjutsning får barnen inte de fördelar som en aktiv mobilitet skulle innebära i form av ökad självständighet och självkänsla, bättre hälsa, övning att vistas i trafiken och bättre skolresultat. Inledningsvis gjordes en översiktlig kartläggning av rådande kunskapsläge vad gäller säkra skolvägar och skolvägsutredning. Kartläggningen syftar främst till att sätta metoder för skolvägsutredning i ett sammanhang och visa på några metoder som används i dagsläget. Inom ramen för projektet genomfördes ett examensarbete som syftade till att jämföra resultat och tillvägagångssätt för digital skolvägsutredning och konventionell skolsvägsutredning med pappersenkäter/-kartor. Studien visar att det inte fanns några statistiskt signifikanta skillnader mellan de metodernas resultat. Däremot fanns det väsentliga skillnader i utförandet av digital respektive traditionell skolvägsutredning, både rörande hanteringen av enkäter och efterarbete. En webbenkät skickades ut till Sveriges samtliga kommuner för att få svar på hur de arbetar med barn och trafik i allmänhet och skolvägar i synnerhet. Syftet var främst att kartlägga kommuners användning och behov av olika verktyg och metoder för skolvägsutredning för analys av barn och ungas trafikmiljö. De 80 kommuner som har svarat på webbenkäten använder sig av många bra metoder och verktyg, men hela 70 % har ett behov av stöd i arbetet med säkra skolvägar. Generellt sett önskar kommunerna få hjälp och råd för hur de kan arbeta på ett systematiskt sätt och mer specifikt efterfrågar de digitala kartverktyg, följt av bedömnings- och utvärderingsmetoder samt hur de kan använda barnkonsekvensanalys i arbetet med barn och trafik. Rekommendationerna som har tagits fram i detta projekt handlar om att följa en arbetsprocess för skolvägsutredning som innehåller tio delar. Valet av delar som genomförs beror på syfte, tillgängliga resurser och andra förutsättningar i kommunen. Vissa av delarna går att göra på en enklare nivå och mer avancerat, till exempel kan en enkel resvaneundersökning göras med handuppräckning i klassen eller genom en enkät. Barnkonsekvensanalys är ett verktyg för att omsätta FN:s barnkonvention i handling. Barnkonventionen blir svensk lag 1 januari 2020, vilket innebär att det blir både en större skyldighet och möjlighet för domstolar och myndigheter att sätta barns rättigheter och deras bästa i fokus. Barn har rätt att få information om och påverka det som sker i deras närmiljö. Barnkonsekvensanalys är högst relevant att använda inom trafik. Inom området för detta projekt innebär det att kartlägga, beskriva, analysera och utvärdera barns synpunkter och behov för skolvägar och vägarna till fritidsaktiviteter. Det är viktigt att få med barnens perspektiv – barns tankar, känslor, upplevelser i och förslag om de trafikmiljöer de vistas i. Barnperspektivet, de vuxnas tolkningar och ”filter” av barnens synpunkter ska också tas med, men man får inte glömma bort barnens perspektiv. En skolvägsutredning som genomförs genom de delar som föreslås i denna rapport är ett sätt att arbeta med barnkonsekvensanalys, utifrån både barnperspektiv och barnens perspektiv, för befintliga trafikmiljöer

    Weather-Dependent Lashing

    No full text
    In order to collect facts about how weather-dependent lashing is operated in practice, a research project has been carried out by MariTerm AB, supported by the Swedish Transport Agency. The report includes full scale measurements furnished by Siri Marine. The annex to this document contains the report of the research concerning weather-dependent lashing in practice.1 För att samla in fakta om hur väderberoende lashing drivs i praktiken har ett forskningsprojekt utförts av MariTerm AB, som stöds av Trafikverket. Rapporten innehåller fullskaliga mätningar inredda av Siri Marine.2 Bilagan till detta dokument innehåller rapporten från forskningen om väderberoende lashing i praktiken.3 För kust- och närsjöfart har väderberoende anpassning av lastskyddet ombord alltid varit viktigt för att säkerställa sjösäkerhet och säkerhet till havs och att fungera effektivt och konkurrenskraftigt sjötransporter. Frågan om hur väderberoende lastsäkring ska tillämpas lika och med fortsatt sjösäkerhet inom alla flaggstater och hur principerna för detta tydligt kan beskrivas i internationella bestämmelser har varit föremål för omfattande diskussioner under det senaste decenniet. Ett forskningsprojekt finansieras genom Transportförvaltningen har därmed genomförts för att upprätta den senaste tekniken för väderberoende lastskydd för korta transporter och för att stödja framtida lagstiftningsåtgärder i denna fråga. Man har dragit slutsatsen att riktigt och noggrant tillämpat, Code of Safe Practice for Ships Carrying Timber Deck Cargoes, 2011 (TDC Code) -metoden för att justera CSS-kodens accelerationer till förväntade havsförhållanden skulle fungera som ett lämpligt och säkert tillvägagångssätt för att säkerställa rättvis och säkra regler för korta internationella resor. Vidare har andra områden som bör behandlas specifikt i CSS-koden, inklusive passande operativa förfaranden, identifierats i projektet.Väderberoende lastsäkrin

    Increased speed compliance among professional drivers : a pilot study for taxis

    No full text
    Ökad hastighetsefterlevnad har identifierats som ett av de viktigaste områdena för att minska antalet dödade och allvarligt skadade i trafiken. Tidigare mätningar på det statliga vägnätet har visat att 2018 var det endast 45 % av trafikarbetet som skedde inom skyltad hastighetsgräns. Såväl privatbilister som yrkesförare är dåliga på att hålla hastighetsgränsen. Ökad regelefterlevnad hos den organiserade trafiken bedöms kunna ha stor potential att påverka såväl trafikrytmen som hastighetsnivåer hos den övriga trafiken. Syftet med projektet är att hitta metoder som är effektiva för att få den organiserade trafiken att hålla hastighetsgränsen och i ett första steg studeras hastighetsefterlevnaden hos taxi på två utvalda motorvägssträckor i Stockholm och Göteborg. Mätningarna gjordes under 2017 och 2019 – före och efter att dialog hållits mellan taxibolagen och Polisen, Trafikverket och Transportstyrelsen.Increased speed compliance has been identified as one of the most important areas to reduce the number of people killed and seriously injured in traffic. Previous measurements on the state road network have shown that in 2018, only 45 % complied with the posted speed limit. Both private motorists and professional drivers are poor at keeping the speed limit. Increased compliance among professional drivers is considered to have great potential to affect both traffic rhythm and speed levels in traffic in general. The aim of this project is to find methods that are effective in getting organized traffic to stay within the speed limits and in this pilot, we studied speed compliance of taxi drivers on two selected motorways in Stockholm and Gothenburg. Measurements were performed in 2017 and 2019 before and after a dialogue was held between the taxi companies, the Police, the Swedish Transport Administration, and the Swedish Transport Agency

    Markunderbyggnaders egenskapsförändringar med klimatlaster. BIG A2017-28

    No full text
    Uppgraderingar av det befintliga väg- och järnvägsnätet sker årligen, exempelvis för att öka kapaciteten eller kvaliteten och minska underhållet. Kontinuerligt underhåll av väg- och järnvägsnätet utförs som förebyggande underhåll eller som avhjälpande underhåll. Dessa åtgärder påverkas av geokonstruktionernas funktion dvs. dess egenskaper. Kunskapen om befintliga konstruktioners egenskaper är grunden för tillståndsbedömning, planerat effektivt underhåll och för att kunna projektera relevanta ombyggnadsåtgärder. Klimatförändringar kan förändra geokonstruktionernas egenskaper. Detta kan exempelvis bero på förändrad (minskad eller ökad) regnintensitet, vattennivå, grundvattennivå samt förändrade tjälnings- och tiningsförhållanden, kyla och snödjup. Målsättningen med detta projekt inom Trafikverkets forskningsprogram BIG (Branschsamverkan i grunden) är att en bedömning av egenskapsförändringar på grund av olika klimatförutsättningar ska kunna göras.Uppdragsgivare: Trafikverket BIGGeokonstruktioners egenskapsförändringar med tid och klimatförändringa

    Delredovsining av regeringsuppdrag N2018/04483/TS

    No full text
    För att kunna nå de transportpolitiska målen om tillgänglighet för medborgare och näringsliv i hela landet samtidigt som klimatmålen ska kunna nås krävs att varje transportslag effektiviseras. Då järnvägen har lägre klimatpåverkan än vägtransporter är det viktigt att järnvägen nyttjas så effektivt som möjligt, både för personresor och godstrafik, för att transportsystemet i sin helhet ska bli så effektivt som möjligt. Det är därför angeläget att järnvägen kan ta så stor andel av godstransporterna som möjligt inom de begränsningar som ges av den befintliga järnvägsanläggningen. Varje trafikslag måste effektiviseras vart och ett för sig, men även tillsammans för att transportsystemet som helhet ska vara effektivt och hållbart. Viljan att flytta över transporter från väg till intermodala järnvägstransporter är stor, både hos varuägare och tågoperatörer. Hindren för en ökad överflyttning till järnväg, som framkommer i dialogen med branschföreträdare, är främst järnvägens bristande tillförlitlighet samt järnvägens högre kostnader jämfört med vägtransporter. För att en öka överflyttningen av gods krävs fler insatser hos branschens aktörer för att göra järnvägstransporter mer attraktiva. Till detta behövs även insatser från samhällets aktörer för att stimulera utveckling och innovation. Även åtgärder för robusta logistikupplägg som är konkurrenskraftiga över tid behövs

    Henkilöauton ajokortti B-luokka

    No full text
    Tämän esitteen avulla Liikennevirasto haluaa antaa sinulle tietoa siitä, mitä ajokortin saamiseen vaaditaan, miten sinun on kouluttauduttava, mitä tutkinto (teoriakoe) voi sisältää ja mitä sinun on otettava huomioon ennen kokeeseen osallistumista.Information om körkort för personbil, behörighet B på finska. Ny utgåva, april 2020.</p

    Luftkvalitet i överbyggda stationsmiljöer

    No full text
    Syftet med denna rapport är att utgöra en grund för utformandet av möjliga rutiner som kan säkerställa luftkvalitén i framtida mer eller mindre slutna järnvägs- och tunnelbanestationer med avseende på hälsoeffekter. Projektet omfattar dels en kunskapsuppdatering av en tidigare litteratursammanställning ”Hälsoeffekter av luftföroreningar i stationsmiljöer till järnvägstunnlar” från år 2013 [1] baserat på nytillkomna vetenskapliga publikationer och mätrapporter. Projektet syftar även till att, med denna kunskapsuppdatering som grund, identifiera om ytterligare studier måste utföras för att nå syftet om utformning av rutiner för riktvärden, kontrollprogram och åtgärdsplaner som säkerställer luftkvaliteten i överbyggda järnvägsstationer.Luftkvalitet i framtida mer eller mindre slutna järnvägs- och tunnelbanestatione

    Förutsättningar för ett statligt engagemang i tågtrafiken på Stångdahls- och Tjustbanan från den 15 juni 2014

    No full text
    En av Trafikverkets uppgifter är att verka för en grundläggande tillgänglighet i den interregionala kollektiva persontrafiken (Förordning (2010:185) med instruktion för Trafikverket, 1§). Trafikverket har möjlighet att teckna avtal om transportpolitisk motiverad interregional kollektivtrafik, förutsatt att trafiken inte upprätthålls i annan regi och att den saknar förutsättningar för att bedrivas kommersiellt (12§ a-c ). Tågtrafiken på Stångådalsbanan (sträckan Linköping-Kalmar) samt Tjustbanan (sträckan Linköping- Västervik) är en trafik som ansetts vara transportpolitiskt motiverad. Idag bedrivs trafiken av Veolia Transport Sverige AB med ersättning från så väl staten (Trafikverket) som regionala kollektivtrafikmyndigheter. Innevarande avtal reglerar den trafik som bedrivs på sträckorna till och med den 14 juni 2014. Denna utredning utgör underlag för beslut om samt hur ett eventuellt fortsatt statligt engagemang i tågtrafiken bör se ut i framtiden.Rapporten publicerades ursprungligen 2012-05-08. I denna nya utgåva har publikationsnummer och ISBN tillkommit, innhållet i rapporten är oförändrat.</p

    Åtgärdsvalsstudie, väg 26 Halmstad - Kristinehamn

    No full text
    Denna åtgärdsvalsstudie omfattar den södra halvan av väg 26 – den 363 km långa sträckan Halmstad - Kristinehamn. Vägen har viktiga funktioner i det lokala perspektivet, men även betydelse för näringslivet i ett regionalt perspektiv. Studien utmynnar i rekommendationer om en lång rad mindre till måttligt stora åtgärder samt en mötesfri väg Halmstad - Oskarström

    Projektkatalog KAJT 2019

    No full text
    Branschprogram Kapacitet i järnvägstrafiken – KAJT – syftar till att förstärka järnvägssystemets förmåga att tillgodose samhällets transportbehov. Målet för forskningen inom programmet är att förbättra nyttjandet av järnvägssystemet och utforma effektiva och pålitliga trafikflöden med tillhörande tjänster. Branschprogrammet bidrar till att utifrån infrastrukturella förutsättningar på strategisk, taktisk och operativ nivå ge järnvägsbranschen bättre koncept, modeller, verktyg och metoder så att svensk järnväg blir världsledande inom effektivitet, kvalitet och flexibilitet

    0

    full texts

    5,449

    metadata records
    Updated in last 30 days.
    Swedish Transport Administration
    Access Repository Dashboard
    Do you manage Open Research Online? Become a CORE Member to access insider analytics, issue reports and manage access to outputs from your repository in the CORE Repository Dashboard! 👇