Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Åtgärdsvalsstudie Bristande anslutning till färjeläget i Öregrund
No full textBakgrunden till studien är att trafiken till och från Gräsö (via Gräsöleden, en ca 1 km lång färjeled) är intensiv, vilket särskilt på sommaren innebär köbildningar genom Öregrund och svårigheter för trafikanter att ta sig till olika målpunkter inom Öregrund och till Gräsö. Framförallt drabbar trafiksituationen framkomligheten för kollektivtrafiken genom Öregrund tätort och omöjliggör för busstrafikering till färjeläget sommartid på grund av trängseln. Det innebär i sin tur tämligen långa gångavstånd för resenärer till Gräsö. Syftet med denna åtgärdsvalsstudie är att se över de brister och behov som lyfts tidigare i dialog mellan medverkande parter och skapa underlag för prioritering och val av åtgärder som ger god framkomlighet genom Öregrund och ökar tillgängligheten till Öregrunds färjeläge. Utifrån identifierade brister ska förslag till åtgärder analyseras, rekommenderas och kostnadsbedömas. Vidare ska ansvarig aktör och tidplan för genomförande av rekommenderade åtgärder föreslås. Rekommendationer och inriktning ska utgöra underlag för planeringsarbetet hos Östhammars kommun, Region Uppsala och Trafikverket
Lejedrejtimi (patentë) për veturë : Kategoria B
No full textMe këtë broshurë Enti i Trafikut dëshiron që të jap informacion se çfarë kërkohet për të marrë një lejedrejtimi, si duhet të mësosh, çfarë përmban provimi i njohurisë (teorisë) dhe ai praktik (vozitjes) dhe në çka duhet menduar para hyrjes në provim.Information om körkort för personbil, behörighet B på albanska.Utgåva 2, april 2020.</p
Permiso de conducir automóviles : Clase B
No full textLa Dirección Nacional de Tránsito (Trafikverket) le ofrece en este folleto información acerca de los requisitos exigidos para obtener el permiso de conducir, cómo debe formarse, qué puede incluir el examen de conocimientos (examen teórico) y el examen de conducción y qué debe considerar antes de realizar esa prueba.Information om körkort för personbil, behörighet B på spanska.Utgåva 2, april 2020.</p
Blåsbildning på broar - Översiktsrapport
No full textRapporten utgörs av en översikt gällande tätskiktssystem på betongbroar inklusive en genomgång av möjliga orsaker till blåsbildning med målsättningen att kraftigt reducera de problem som Trafikverket idag har med blåsbildning på sina vägbroar
GoMate – Diversified EV sharing services for the dense city : final report
No full textI GoMate-projektet har diversifierad elfordonspool vid boendet testats: pool bestående av elcyklar, elassisterade lådcyklar och elbilar, i två innerstadsområden i Jönköping. Det övergripande syftet med projektet har varit att undersöka om och i vilken utsträckning som en diversifierad elfordonspool kan bidra till minskad bilanvändning till förmån för användning av mer hållbara mobilitetslösningar. Resultaten visar att en diversifierad elfordonspool har potential att minska bilanvändningen. Det är framförallt elcykel som ersätter bilresor till vardags, vilket på sikt kan minska bilinnehav till förmån för nyttjande av biltjänster vid enstaka tillfällen (sällanresor). Om potentialen ska kunna realiseras krävs dock pris- och affärsmodeller för pooltjänsterna som stimulerar till minskad bilanvändning, betraktat som en process som kan förväntas ske successivt över tid. En sådan process behöver vidare understödjas av policy, styrmedel och åtgärder som begränsar och försvårar bilresande i innerstaden. Om potentialen ska realiseras behöver också poolverksamheten skalas upp betydligt avseende antal fordon per lägenhet. Trots att det var en relativt stor poolverksamhet med totalt 17 (varav 15 cyklar) fordon för 160 hushåll, som testades i projektet, så hade den endast kapacitet att försörja en mycket liten andel av de boendes totala resande, och med mycket små effekter avseenden bidrag till energioch klimatmål.In the GoMate project, EV sharing services has been tested in two residential areas located in the central city of Jönköping; services consisting of e-bikes, e-cargo bikes and e-cars. The aim of the project has been to investigate whether and to what extent EV sharing services can contribute to reduced car use in favor of the use of more sustainable mobility solutions. The results show that a diversified EV club has the potential to reduce car use. It is mainly the e-bike that replaces car trips for everyday travel, which in the long term can reduce car holdings in favor of the use of e-car services for occasional travel. However, if the potential is to be realized, price and business models are required for these services that stimulate reduced car use, considered as a process that can be expected to occur gradually over time. Such a process also needs to be supported by policy instruments and measures that limit car use in central city areas. If the potential is to be realized, the services also need to be scaled up considerably with respect to the number of vehicles per apartment. Although there was a relatively large EV club with a total of 17 (of which 15 were bicycles) vehicles for 160 households, which were tested in the project, it only had the capacity to supply a very small proportion of the residents' total travel, and with very little effects regarding reduction in energy use and carbon emissions.GoMate: Diversifierad effordonspool för den förtätade stade
Friction and texture developments on new paving
No full textEn ny vägyta bör vara och upplevas som säker av trafikanterna oavsett vilket väglag som råder. Det är därför viktigt att vägbanan har en tillfredställande nivå på friktion redan när vägen öppnas. Det finns begränsade dokumenterade kunskaper hur vägen förändras den första tiden efter en beläggningsåtgärd. Syftet med detta projekt är att fastställa hur friktionen förändras under den första tiden efter att vägbeläggningen är lagd och trafikpåsläpp sker. Ambitionen är att kunna avgöra om nylagda vägavsnitt har nedsatt friktion och ge rekommendationer för när en friktionsmätning ska utföras och hur skyltning ska ske i anslutning till beläggningsarbeten. Upplägget har varit att följa olika objekt med täta friktions- och texturmätningar från strax innan trafikpåsläpp tills nivåerna har stabiliserats. Initialt är friktionen hög för att sen avta med mängden trafik. Efter 1–3 veckor nåddes det lägsta värdet och därefter ökade eller stabiliserades friktionen. Gemensamt för alla undersökta sträckor var att det sker stora förändringar i texturnivåerna från att det första fordonet trafikerar vägen och därefter är den starkaste tendensen en sjunkande texturnivå tills en stabil nivå uppnås efter 1–3 veckor.A new pavement should be and be perceived as safe by road users, regardless of the road condition. It is therefore important that the road has a satisfactory level of friction already when the road is opened. There is limited documented knowledge of how the road change in the beginning after a paving performance. The purpose of this project is to determine how friction changes during the first period after road pavement is laid and traffic is permitted. The ambition is to determine if new road sections have reduced friction and provide recommendations for when a friction measurement is to be performed, and how warning signs should be displayed in connection with the pavement work. The study plan has been to follow different objects with frequent friction and texture measurements from just before the stretch is opened for traffic until the levels have stabilised. Initially, friction is high, and then decreases with the amount of traffic. After 1-3 weeks the lowest value was reached and then the friction increased or stabilized. Common to all investigated stretches, there are major changes in texture levels from the first vehicle and then a decreasing textural level until a stable level is reached after 1-3 weeks.Rapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden.</p
Change management in digitalised operation and maintenance of railway
No full textGlobally, railway is experiencing a major technology transformation (or paradigm shift), triggered by the enhanced utilisation of digital technology. This technological transformation affects not only the technical systems, i.e. railway infrastructure and rolling stock, but also regulations, organisations, processes,and individuals. Hence, hardware, software, but also liveware (i.e. humans) are affected. Today, the digitalisation of railway is characterised by digital services. There are also a range of challenges, e.g. data acquisition,transformation, modelling, processing, visualisation, safety, security, quality, and information assurance. To deal with these challenges, the railway industry needs to define strategies, which enable a smooth transformation of the existing configuration to a digitalised system. Digital railway requires a holistic change management approach based on system-of-systems thinking and a set of appropriate technologies and methodologies. The railway digitalisation strategy should be based on systematic risk management that address aspects of, e.g., information security, traffic safety and project risk. In addition, managing changes for a digitalised railway effectively and efficiently also requires a framework for aspects such as needs finding, requirement identification, and impact of changes for individual, teams and organisation. In this work a major case studywithin the ePilot, has been performed in context of the operation and maintenance processes of the Swedish railway. Therefore, this paper aims to propose a framework for implementing innovations and driving change in a digitalised railway.Verklighetslabb digital järnvä
A stochastic logistics module in Samgods Work tasks for full implementation
No full textDen nationella godstrafikmodellen Samgods har en logistikmodul som löser transportproblemet. Den modulen är deterministiskt kostnadsminimerande i sin konstruktion. Som många modeller med den konstruktionen lider även Samgods av det så kallade allt-eller-inget problemet, där små transportkostnadsförändringar kan ge stora hopp av transportvolymer från en infrastruktur till en annan. Den egenskapen kan göra det svårt att analysera vissa typer av frågeställningar. Ett sätt att råda bot på det problemet är att använda en logistikmodul som istället fördelar transportefterfrågan med sannolikheter över flera logistiska upplägg per handelsrelation (stokastisk logistikmodul). Inom projektet har diskreta valmodeller (logit) estimerats för att framta en stokastisk logistikmodul till den nationella godstrafikmodellen Samgods, se Lindgren et. al (2019). Föreliggande PM behandlar arbetsmoment för full implementering av en stokastisk logistikmodul och tar avstamp i arbetet med estimeringen samt nuvarande modellsystem. Syftet är att ge en förståelse av vad som krävs för att implementera en helt stokastisk eller en mixed stokastisk/deterministisk logistikmodul i Samgods modellsystem. Denna PM beskriver nödvändiga arbetsmoment, avväganden och gränsytor mellan olika moduler. T.ex. beskrivs hur den nya modellen kan kalibreras och hur den skulle kunna kopplas till modulen RCM (Samgodsmodellens modul för hantering av kapacitetsrestriktionen på järnväg - Railway Capacity Management).Estimering och utvärdering av diskreta valmodelle
ASR i svensk betong – vägledning för nya och befintliga konstruktioner
No full textRapporten innehåller rekommendationer och riktlinjer rörande alkalisilikareaktioner (ASR) i betong och ska betraktas som en vägledningsrapport. Vägledningen har förslag på hur man kan förhindra ASR för nyproducerad betong och vilka åtgärder som finns för befintliga konstruktioner som påverkats av ASR. Dessutom finns information om ASR som fenomen och hur sprickbildning i betong påverkas av ballastmaterial, cement, tillsatsmaterial och armering. Fokus har också riktats mot aktuella frågor som berör en hållbar utveckling. Inte minst gäller det att underlätta utnyttjandet av material på ett resurseffektivt sätt, tex. genom att använda lokala material i större utsträckning eller entreprenadberg från tunneldrivning och vägbyggen i ny betong utan att kvaliteten äventyras. Syftet har varit att främja god hushållning med material, råvaror och energi i enlighet med Miljöbalkens 1:a kapitel, § 1. När det gäller nyproduktion av betong lämnas förslag på en för Sverige gemensam kvalitetssäkring som innehåller analys och provning av ballast, gränsvärden för godkännande av ballast samt provningsmetodik för godkännande av tänkbara materialkombinationer av ballast och cement (se Bilaga A – Rekommendationer för undvikande av ASR i betong). Bakom förslaget ligger en hel del utvecklingsarbete från provning av olika ballasttyper från hela landet som kombinerats med olika cementsorter och alkalihalter. Arbetet som fortfarande pågår, kan innebära en revidering av den här föreslagna accepterade alkalinivån i betong med ballast som inte behöver genomgå provning (för närvarande 3,0 kg alkali/m3 betong). Det förslag på kvalitetssäkring som finns beskriven i Bilaga A innebär ett provningsschema som i olika steg kan godkänna eller underkänna ett ballastmaterial eller en cement-ballast kombination. Meningen är att relevanta förslag i rapporten ska kunna implementeras i den svenska tillämpningsstandarden för SS-EN 206 som är SS 137003. Det har saknats rekommendationer och riktlinjer för vad som ska ingå i en tillståndskontroll och hur bedömningen bör gå till för att kunna ge rätt beslutsunderlag. Rapporten ger förslag på arbetsgången och de aspekter som bör ingå. Dessa är: 1) typ av skada (sprickor, avskalningar, klämda fogar etc.), 2) skadeorsak (här ASR, men ofta i kombination med frost), 3) skadans placering på konstruktionen, 4) skadans omfattning, 5) skadans effekt på funktionen, och 6) bedömning av framtida nedbrytning och funktionsnedsättning. Tillståndskontrollen består av två nivåer: en preliminär inledande kontroll och en detaljerad kontroll. Den första är huvudsakligen kvalitativ och sker efter skadans upptäck vid en rutininspektion. Den avgör om en detaljerad undersökning är nödvändig. Exempel på relevanta fält- och laboratorieundersökningar som kan ingå i en detaljerad kontroll ges. För att inte överarbeta tillståndskontrollen är det viktigt att den sker stegvis och avslutas när tillräcklig information finns för att fatta ett välgrundat beslut. Om beslutet är att reparera, ska tillräcklig information finnas för att utforma en reparationsåtgärd i enlighet med SS-EN 1504-9. Bedömningen kan naturligtvis också bli bristfällig och inte besvara i projektet uppställda frågor, om den avslutas i ett för tidigt skede. Ett antal fallstudier finns kort beskrivna i rapporten som exemplifierar hur en tillståndskontroll har praktiserats hittills. Rapporten ger också en beskrivning av olika möjliga reparationsmetoder samt när och hur de kan användas. I rapporten ingår exempel på livscykelanalyser av några typfall: 1) vattendamm från 1970, 2) sprutbetong i tunnel, 3) kantbalk för bro och 4) fundament till vindkraftverk. Ballasttranportens betydelse och ASR-reparationsåtgärdens kostnad och inverkan på livscykelanalysen gås igenom för de olika fallen.Hållbart samhällsbyggande med beständig betong, Alkaliesilikareaktioner i betong (ASR