Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Villkorlig körkortsåterkallelse med ISA vid hastighetsöverträdelse
No full textRapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. Syftet med projektet har varit att genomföra en förstudie för att kartlägga intresset för ett införande dels från förarna som riskerar indragning av körkort, dels från politiker. Undersökningen i den sistnämnda gruppen har riktats till ledamöter i riksdagens trafikutskott. För att uppnå projektets syfte har vi gjort en litteraturstudie för att kunna redovisa en översikt av erfarenheter av försök med ISA, både i Sverige och internationellt. Litteraturstudien har använts för att i rapporten kunna teckna en bakgrund till ISA-utvecklingen fram till idag och dess möjligheter i det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet. Vidare har vi genomfört två olika enkätstudier, den ena med personer som fått körkortet återkallat på grund av hastighetsöverträdelse och den andra med ledamöter i riksdagens trafikutskott. Resultaten av litteraturstudien och enkätstudierna redovisas i denna rapport. Litteraturstudien visar att de erfarenheter som har gjorts fram till idag är att användning av ISA har en potential att påverka förares körbeteende så att hastighetsefterlevnaden och därmed trafiksäkerheten förbättras. Resultaten från de svenska fältförsöken med ISA 1999-2002 visar t.ex. att de förväntade positiva effekterna uppnåddes och faktiskt också överträffades. I försöken uppnåddes bättre trafiksäkerhet utan att för den skull den genomsnittliga restiden förlängdes. Likaså uppvisar försöksprojektet Grönt ljus där MHF var en av aktörerna uppnåddes tydligt positiva resultat på körvanorna enligt de utvärderingar som gjordes. Idag har flera försäkringsbolag infört försäkringslösningar som med ISA som verktyg premierar god hastighetsefterlevnad. Internationella försök i andra europeiska länder indikerar också att användning av ISA-teknik kan vara av stor betydelse för hastighetsefterlevnad och trafiksäkerhet på de europeiska vägarna. Vi kan efter genomförda enkäter och telefonintervjuer konstatera att det finns ett stort intresse för att hitta metoder och använda tekniska lösningar för att få till ett ändrat körsätt för de som fått sitt körkort återkallat på grund av hastighetsöverträdelser. I enkäterna och intervjuerna med de fordonsförare som fått sitt körkort återkallat under 2018 har samtliga medverkande svarat att om möjligheten funnits att ingå i ett villkorat körkortsprogram med ISA så hade man valt den möjligheten. Hela 94 % uppger också att återkallelsen har påverkat negativt i vardagen. 11 % av de svarande uppger att de har kört bil någon gång under återkallelsetiden. Bland ledamöterna i trafikutskottet som besvarat vår enkät är också tendensen tydlig. Samtliga ledamöter som besvarat enkäten eller telefonintervjuerna har ställt sig positiva till ett försöksprojekt med alkolås med villkor om ISA. Alla anser dessutom att det i så fall skulle vara ett loggande och varnande system
Aktionsplan för säker vägtrafik 2019–2022 : Åtgärder som 14 myndigheter och aktörer avser att vidta för ökad trafiksäkerhet
No full textMot bakgrund av trafiksäkerhetsutvecklingen under senare år är det av stor vikt att berörda myndigheter och aktörer visar ett ökat engagemang och ansvarstagande för en säker vägtrafik. För att lyckas nå uppsatta mål krävs att effektiva åtgärder vidtas, både enskilt och i samverkan. I ”Aktionsplan för säker vägtrafik 2019–2022” beskrivs vad 14 olika myndigheter och aktörer själva avser att göra under de närmaste fyra åren för att bidra till en säker vägtrafik. Totalt redovisas 111 olika åtgärder för perioden 2019–2022 inom bl.a. områdena rätt hastighet, nykter trafik och säker cykling. Om de åtgärder som beskrivs i aktionsplanen genomförs i sin helhet bedöms det kunna bidra till cirka 40–50 färre omkomna på årsbasis efter år 2022. Åtgärderna bedöms även kunna bidra till i storleksordningen 500 färre allvarligt skadade på årsbasis efter år 2022
Miljöuppföljning utefter Göta älv : Groddjursinventering på restaurerade strandängar i Stora Viken
No full textMellan åren 2004-2012 byggde Trafikverket ny dubbelspårig järnväg och fyrfältsväg mellan Göteborg och Trollhättan. För att få plats med infrastrukturen genom Ale kommun behövde delar av strandängsmiljöerna längs Göta älv tas i anspråk. Detta är områden med höga naturvärden, som pekats ut som så kallat riksintresse för både na-turvården och friluftslivet. För att ge förutsättningar för det unika växt- och djurlivet att fortsätta också efter det att vägar och järnvägar färdigställts har Trafikverket ett åtagande att säkerställa och förbättra skötseln av de kvarvarande strandängsmiljöerna utefter älven på sammanlagt 172 hektar. Detta arbete kommer att pågå kontinuerligt och totalt löper Trafikverkets engagemang under ca 25 år. Det finns fler rapporter publicerade under samma projekt
Miljöuppföljning åren 2016 - 2018 om påverkan på fladdermöss vid ombyggnaden av Rv 40 över Ätradalen i Ulricehamn
No full textArbetet med att planera en ny 18 km lång riksväg 40 förbi Ulricehamn och över Ätrans dalgång pågick under många år och en utredningsplan var klar 1996. Arbetsplanen för vägen antogs 2010-09-20 och Länsstyrelsen tillstyrkte MKB:n 2010-05-06. Under åren 2009 – 2012 pågick detaljprojektering. I slutet av denna process gjordes Trafikverket uppmärksamt på eventuella förekomster av fladdermöss, eftersom en inventering i ett närliggande område visat på rik förekomst
Väg E6/E20 Skottorp, Laholms kommun : Fördjupad riskanalys och förslag till åtgärder
No full textRiskanalysen beskriver grundvattenförekomsten längs väg E6, vid Skottorp i Laholms kommun, och bedömer de risker som vägtrafiken innebär för förorening av grundvattnet. Analysen utmynnar i att det föreligger en hög risk för förorening. Rapporten föreslår fördjupade undersökningar följt av installation av täta diken och högkapacitetsräcken.
Tillgänglighet i ett hållbart samhälle : Målbild 2030
No full textEn god tillgänglighet är nödvändig för att ett samhälle ska fungera. De åtgärder och styrmedel som finns idag leder inte tillräckligt snabbt till omställningen mot ett hållbart samhälle. För att det ska gå snabbare behöver vi vara proaktiva. I den omställningen behöver vi en målbild att sträva mot som beskriver transportsystemets roll i ett hållbart samhälle, inom ramen för de transportpolitiska målen. Därför föreslås i denna PM ett antal aspekter, där transportsystemet kan göra skillnad, som mål- och tidsätts. Syftet med detta är att fokusera och prioritera i vår verksamhet.Publikationen är en uppdaterad version av publikation 2018:235</p
Väg E6/E20, Halmstad : Fördjupad riskanalys och förslag till åtgärder
No full textRiskanalysen beskriver grundvattenförekomsten längs väg E6 genom Halmstad tätort och bedömer de risker som vägtrafiken innebär för förorening av grundvattnet. Analysen utmynnar i att det föreligger en hög risk för förorening. Rapporten föreslår en kombination av räcke, kantsten, täta diken, dagvattensystem och fördröjningsdammar
Målbild 2050
No full textRapporten Målbild 2050 tar avstamp i regeringens sex utpekade samhällsutmaningar och den är ett sätt att jobba med planering inför nästa nationella plan. – Samhället utvecklas, värderingar förändras och livsstilen i takt med det. Vi behöver vara lyhörda för hur det påverkar behoven av infrastruktur, sättet att resa och kraven på transporter. I Målbild 2050 utvecklas resonemang som har tydliga kopplingar till vår vision: Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt.
