Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
En punktligare tågtrafik : sammanställning av Trafikverkets åtgärder 2017–2019
No full text1879 infördes gemensam tid på Sveriges järnvägsstationer. Tid har med andra ord varit en viktig del av järnvägens identitet i över 140 år. Det är därför inte konstigt att punktlighet och att hålla utsatt tid är en av branschens stora frågor. I och med att allt fler väljer att resa med tåg får brister i punktligheten allt större betydelse i människors vardagspussel. Tillsammans med andra aspekter som till exempel turtäthet, miljövänlighet, kapacitet och prisvärdhet utgör punktligheten en viktig parameter i valet av transportmedel för medborgare och näringsliv. Punktlighet är ett kvalitetsmått där utfallet visar hur bra alla delar i processen fungerar – från planering av tidtabeller till daglig trafikledning, från förebyggande underhåll på spåren till akut röjning och evakuering, från att förebygga obehöriga i spår till att bygga ut ny kapacitet. Trafikverket arbetar därför systematiskt och tillsammans med järnvägsbranschen för att förbättra punktligheten. Järnvägsbranschen har gemensamt satt målet om 95 procents punktlighet för persontrafiken. Ett tåg får vara högst 5 minuter efter tidtabell till slutdestinationen för att räknas som punktligt. De senaste tio åren har punktligheten förpersontåg legat runt 90 procent. Under 2019 skedde ett lyft och punktligheten nådde för första gången över 91 procent, samtidigt som det för första gången framfördes mer än en miljon persontåg
Kompetensförsörjning i infrastrukturbranschen : En underlagsrapport i inriktningsunderlaget inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2022 − 2033 och 2022 − 2037
No full textFrågor om kompetensförsörjning i transportsektorn har tidigare inte i någon större utsträckning behandlats inom ramen för den långsiktiga planeringen. I uppdraget om att ta inriktningsunderlag ingår att beskriva hur kompetensförsörjningen kan säkras för att planera och genomföra investeringar, reinvesteringar och underhåll. Allt pekar på ett totalt ökat behov av resurser och kompetens inom transportområdet. Redan nu upplever många aktörer svårigheter att rekrytera rätt kompetens. Brist på kompetens innebär risker för utvecklingen mot ett hållbart samhälle och för möjligheterna att genomföra beslutade och planerade åtgärder i gällande planer. För att möta behovet av kompetens behöver utbildningssystemet utvecklas och bli mer flexibelt
Elvägar, elanläggningen : Övervakning och styrning; Krav på funktion; Jämförelse mellan alternativa tekniska systemlösningar
No full textI den här rapporten behandlas tekniska system och administrativa funktioner som behövs för övervakning och styrning av elanläggningen för en elväg. Syftet med rapporten är att den ska vara ett underlag för kommande beslut och de tekniska anläggningsstyrande dokumenten, TRVINFRA. I TRVINFRA kommer kraven på funktion och teknisk lösning som ska gälla för byggd anläggning att finnas. Utredningens slutsats är att det behövs ett system som klarar operativ driftövervakning av ett geografiskt stort distributionsnät med ett stort antal anläggningar. Den typen av system och driftövervakning finns på Trafikverket idag för kraftförsörjningen av järnvägstrafiken. Att integrera samma typ av system i systemarkitekturen för väganläggningen bedöms vara den bästa lösningen långsiktigt. I det korta perspektivet – för de fortsatta utvecklade testerna av elväg med ”pilot-/etapp 1-sträcka” – finns alternativet att använda det befintliga systemet. Det skulle bli billigare. Då skulle testen i ”pilot-/etapp 1” fortfarande göras fullt ut av systemet med hänsyn till övervakningen och styrningen av elvägens elanläggning. Avvikelsen från komplett test blir då att systemets integrering i väganläggningens systemarkitektur inte blir testat i ”pilot-/etapp 1”
Fördjupad utredning Väg 61, Karlstad-riksgränsen
No full textRiksväg 61 mellan Karlstad och riksgränsen är ett av de viktigaste regionala stråken i Värmland för arbetspendling, godstrafik och handel. Vägen har höga trafiktal och utgörs idag i huvudsak av 1+1 väg utan mötesseparering där stora delar av vägen har en låg trafiksäkerhetsklassning. Trafikverket har därför genomfört en fördjupad utredning för riksväg 61 som resulterat i förslag på åtgärder för perioden 2021–2040 som ska bidra till ökad tillgänglighet och trafiksäkerhet. I utredningen föreslås även en prioriterad utbyggnadsordning för kvarvarande etapper på riksväg 61 som idag saknar mötesseparering. Studien utgör ett strategiskt planerings- och beslutsunderlag till regional transportplan och kommunal planering
Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen i Trafikverket Region Nord år 2019 : målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen år 2020
No full textDenna rapport redovisar och analyserar trafiksäkerhetsutvecklingen under år 2019 i Trafikverket Region Nord, som omfattar Norrbottens län och Västerbottens län. Rapporten är den årliga uppföljningen mot trafiksäkerhetsmålen för väg- och järnvägstrafiken år 2020. För vägtrafik analyseras utfallet av antalet omkomna samt utvecklingen av ett antal utpekade indikatorer. För järnväg analyseras utfallet av antalet omkomna. Rapporten är ett viktigt stöd för den fortsatta planeringen av trafiksäkerhetsåtgärder i regionen
Vägtrafiklaster – Tunga fordons vikt i rörelse utifrån korttidsmätningar (7 dygn) : Fränsta 2019, E14, Y17630002
No full textAxellaster från tunga fordon (bruttovikt över 3,5 ton) svarar för huvuddelen av nedbrytningen på det statliga vägnätet. Det är därför nödvändigt att ha information om den tunga trafikens omfattning och vikters belastning på vägnätet. Trafikverket har sedan 2002 mätt axellaster och från 2004 redovisat axellaster, bruttovikter och fordonens nedbrytande förmåga på vägnätet på ett flertal platser i landet. Analyser från mätningarna presenteras i årliga mätplatsrapporter samt en årlig sammanfattande nationell rapport där mätplatserna grupperats i ett eller flera olika program och därigenom möjliggöra varierande slag av analyser. Denna rapport baseras på resultat från mätningar på mätplats Fränsta under åren 20147-2019. Mätplatsen (MätplatsID Y17630002) ligger vid Fränsta (ca 300 m V väg 590 i Fränsta) V Sundsvall, på E14 i Västernorrlands län. Vägsektionen är tvåfältig (1+1) vanlig väg utan mitträcke. Den tunga trafiken (bruttovikt över 3,5 ton) har mätts i körfält 1 i båda riktningarna, V mot Östersund (riktning 1) och Ö mot Sundsvall (riktning 2). Vägavsnittet vid mätplatsen tillhörde Bärighetsklass 1 ”BK1” fram till och med mätår 2017. Därefter Bärighetsklass 4 ”BK4”
Vägtrafiklaster – Tunga fordons vikt i rörelse utifrån korttidsmätningar (7 dygn) : Sävar 2019, E4, AC20040040
No full textAxellaster från tunga fordon (bruttovikt över 3,5 ton) svarar för huvuddelen av nedbrytningen på det statliga vägnätet. Det är därför nödvändigt att ha information om den tunga trafikens omfattning och vikters belastning på vägnätet. Trafikverket har sedan 2002 mätt axellaster och från 2004 redovisat axellaster, bruttovikter och fordonens nedbrytande förmåga på vägnätet på ett flertal platser i landet. Analyser från mätningarna presenteras i årliga mätplatsrapporter samt en årlig sammanfattande nationell rapport där mätplatserna grupperats i ett eller flera olika program och därigenom möjliggöra varierande slag av analyser. Denna rapport baseras på resultat från mätningar på mätplats Sävar under åren 2017-2019. Mätplatsen (MätplatsID AC20040040) ligger vid Sävar norr om Umeå (ca 800 m NÖ väg 642), på Europaväg 4 i Västerbottens län. Vägsektionen är en+tvåfältig (1+2) vanlig väg.. Den tunga trafiken (bruttovikt över 3,5 ton) har mätts i körfält 1 i båda riktningarna, NÖ mot Skellefteå (riktning 1) och SV mot Umeå (riktning 2). Vägavsnittet vid mätplatsen tillhörde Bärighetsklass 1 ”BK1” fram till och med mätår 2018. Därefter Bärighetsklass 4 ”BK4”
Vägtrafiklaster – Tunga fordons vikt i rörelse utifrån korttidsmätningar (7 dygn) : Arnäsvall 2019, E4, Y19840039
No full textAxellaster från tunga fordon (bruttovikt över 3,5 ton) svarar för huvuddelen av nedbrytningen på det statliga vägnätet. Det är därför nödvändigt att ha information om den tunga trafikens omfattning och vikters belastning på vägnätet. Trafikverket har sedan 2002 mätt axellaster och från 2004 redovisat axellaster, bruttovikter och fordonens nedbrytande förmåga på vägnätet på ett flertal platser i landet. Analyser från mätningarna presenteras i årliga mätplatsrapporter samt en årlig sammanfattande nationell rapport där mätplatserna grupperats i ett eller flera olika program och därigenom möjliggöra varierande slag av analyser. Denna rapport baseras på resultat från mätningar på mätplats Arnäsvall under åren 2018-2019. Mätplatsen (MätplatsID Y19840039) ligger i Arnäsvall (Ca 4 km NÖ Örnsköldsvik), strax V om trafikplats 255, på Europaväg 4 i Västernorrlands län. Vägsektionen är femfältig (3+2). Den tunga trafiken (bruttovikt över 3,5 ton) har mätts i körfält 2 (riktning 1) N mot Umeå och i körfält 1 (riktning 2) S mot Örnsköldsvik. Vägavsnittet vid mätplatsen tillhörde Bärighetsklass 1 ”BK1” under samtliga redovisade mätår
Åtgärder för ökad andel godstransporter på järnväg och med fartyg. : Redovisning av regeringsuppdrag
No full textMålsättningen att flytta godstransporter från väg till järnväg och sjöfart har på senare tid förtydligats och konkretiserats successivt från politiskt håll. Som ett led i det arbetet har Trafikverket fått i uppdrag av regeringen att: − Inventera vilka åtgärder som Trafikverket kan vidta som skapar förutsättningar för fler godstransporter på järnväg och med fartyg. − Redovisa förutsättningar för att utveckla de olika system som Trafikverket förvaltar så att de bättre beskriver infrastruktur för omlastning. − Utreda förutsättningarna för och ta fram förslag till åtgärder för att öka godstransporternas nyttjandegrad i järnvägssystemet, utan att det drabbar persontrafiken med tåg