Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Arlanda Safety Nets Demonstrationsprojekt Slutrapport
No full textUnder 2016 utvecklades DRIWS‐systemet som demonstrationssystem och förevisades för flygplatshållare och andra intressenter på Umeå Airport i september månad. Systemet fokuserade på att ersätta fysiska ljussignaler vid påfart till RWY enligt TSFS 2012:92 för att dels minska kostnaden för detta införande och för att skapa en systemlösning som kunde byggas på för kommande behov inom fordonsautomation på flygplatserna. Systemet visades även på World ITS Congress och World ATM Congress under hösten samma år.Under 2017 togs kontakter från Arlanda Airport via LFV och Swedavia kring möjligheterna att bygga vidare på den teknik som används i DRIWS (geo‐fencing, uppkopplade fordon med 4G och GPS) för att bygga ett system med ytterligare funktioner för ökad situationsmedvetenhet i såväl ATM‐miljön som i fordonen. Via beviljad ansökan hos Trafikverket portfölj 9 kunde utvecklingen påbörjas i januari 2018. Utvecklingsprojektet avslutades efter genomförda demonstrationer på Arlanda under maj 2019. Ett antal ytterligare demonstrationer samt ett uppföljningsmöte / workshop genomfördes under september / oktober 2019 innan projektet slutgiltigt stängdes i november 2019. ASN (Arlanda Safety Nets) är alltså en vidareutveckling av DRIWS demonstrationsplattformoch använder samma teknik och samma underleverantör som för DRIWS, men med avsevärt utökad funktion för såväl ATM som i fordonsmiljön, som beskrivs längre ner i denna rapport.Ny funktionalitet inom ASN omfattar bland annat kartor i fordonen som anger egen position samt andra fordonspositioner i närheten, givna klareringar per fordon, anslutning till grupp (t.ex. snöröjning) och placering av säkerhetszon runt eget fordon mm. För ATM ersätts existerande magnettavla med en bildskärm i motsvarande storlek som visar positionen för samtliga fordon med ASN‐utrustning, samt möjligheter att ge klarering, skapa tillfälliga arbetszoner och skicka olika former av meddelanden till fordonen. Mer om systemets funktioner i följande kapitel. Det demonstrerade systemet ger en radikalt ökad situationsmedvetenhet för såväl ATM som för fordonsförare på fältet. För kommunikation i demosystemet användes publikt 4G och en molnbaserad lösning. I en verklig driftmiljö kan radiolänk komma ifråga, på samma sätt som att DRIWS i driftmiljö idag använder samma kommunikation som AWOS från Combitech. Med kommande 5G‐teknik kan dock såväl säkerhet som kapacitet befinnas tillräckligt och bör övervägas när / om systemlösningen ska tas vidare in i driftmiljö. ASN systemet avses vara ett komplement till gällande processer och system och är inte menat att ersätta någon av de idag använda regelverken. Icke desto mindre måste alla delar av lösningen säkerhetsbevisas inklusive de över tiden förändrade beteenden som kan uppkomma då ATM sätter ökad tilltro till systemets förmåga.Arlanda Airport Safety Nets (ASN
Översyn av nationellt mått ”Allvarligt skadad” i vägtrafiken: koppling mellan ”Allvarlig skada” och självrapporterad hälsa
No full textVäginfrastruktur och fordonssäkerhet har förbättrats avsevärt under de senaste decennierna. Då antalet dödsfall minskat har konsekvenserna av icke dödliga skador satts i fokus och i och med Nollvisionen har Sverige sedan länge en långsiktig vision om att inga ska få en trafikskada som leder till medicinsk invaliditet. Syftet med denna studie var att undersöka självrapporterad hälsostatus och livskvalitet flera år efter trafikolyckan bland trafikanter som drabbats av personskador som resulterade i medicinsk invaliditet.En enkät togs fram med frågor baserade på validerade instrument för att undersöka hur självupplevd hälsa (t.ex. generell hälsa, depression, fysisk funktion, smärtintensitet, sömn och förmåga att delta i aktiviteter på grund av personskadan) och fysisk aktivitet påverkats av trafikolyckan. De skadade trafikanterna identifierades från Folksams skadesystem då de alla fått en fastställd medicinsk invaliditet efter en trafikolycka rapporterad till Folksam. Totalt svarade 2079 av de 7174 identifierade trafikanterna (svarsfrekvens 29%) som fick frågeformuläret.Den svenska definitionen av allvarlig skada, en skada som lett till en medicinsk invaliditet på minst en procent, visade sig korrelera med självrapporterad hälsoförlust. Totalt hade 85% fortfarande besvär av personskadan flera år efter trafikolyckan (8-18 år efter olyckan). Trafikanter med huvudskador och nervskador påverkades i högre utsträckning. Dessutom hade trafikanter med skador på ryggraden störst smärta. Före olyckstillfället var totalt 63% fysiskt aktiva medan endast 34% efter olyckan. Ju högre invaliditetsgrad desto högre påverkan på hälsan flera år efter olyckan. Äldre trafikanter hade sämre självrapporterad hälsostatus än yngre trafikanter, även om yngre trafikanter hade den största förändringen i fysisk aktivitet när de jämfördes före och efter olyckstillfället. Den tillhörande kroppsregion för en personskada som legat till grund för en medicinsk invaliditet efter en trafikolycka kan skilja sig från den kroppsregion som den skadade uppger ha besvär från. En medicinsk invaliditet, oavsett svårighetsgrad och skadad kroppsregion, har samma effekter på allmän hälsa för både män och kvinnor och kommer få effekter som sänkt livskvalitet och fysisk aktivitet efter en trafikolycka jämfört med innan olyckan.Allvarligt skadad i vägtrafiken – Översyn av nationellt mått - koppling mellan allvarlig skada och upplevd häls
Does reliability affect travellers’ choice of transportation mode? : a pre-study of long-distance travel by train and flight
No full textPunktlighetsstatistiken för persontåg har varit relativt hög och jämn i Sverige sedan 2013, ändå verkar människor förknippa tåg med förseningar. Att restid och pris är faktorer som påverkar färdmedelsvalet är allmänt känt, vad som är mindre känt är, hur tillförlitlighet påverkar resenärers färdmedelsval. I den här litteraturstudien undersöker vi hur förseningar och tillförlitlighet uppfattas av resenärer, hur tillförlitlighet mäts och hur den påverkar resenärers färdmedelsval på långväga kollektivtrafikresor. Syftet med studien är att sammanfatta kunskapsläget på persontrafikresors tillförlitlighet kopplat till färdmedelsval med fokus på tåg och flyg. Studien har funnit indikationer på att tillförligheten har en påverkan på färdmedelsvalet, tidigare intervjuundersökningar visar att en stor del av respondenterna har valt bort tåg på grund av restidsosäkerheten. Studien indikerar att det är variationen i förseningar som påverkar resenärernas upplevda tillit för ett färdmedel. Att ge information till resenärer så tidigt som möjligt minskar restidsosäkerheten, vilket ökar resenärernas nytta.The share of punctual passenger trains has been relatively high and stable in Sweden since 2013, and yet people seem to associate trains with delays. Travel time and price are known factors that affect travellers’ choice of transportation mode, however, what is less known is how reliability affects these choices. This literature review investigates how delay and reliability is perceived by travellers, how reliability is measured and how it affects the choice of transportation mode for long distance travel. The purpose of the study is to summarize research and reports about reliability related to the choice of transportation mode, focusing on passenger trains and flights. This study finds indications that reliability affects the choice of transportation mode, interview surveys show that many respondents steer away from choosing trains because of travel time uncertainty. This study indicates that variability of delays affects traveller’s trust of the mode of transport. Providing passengers with information about delay as soon as possible, reduces travel time uncertainty, thereby increasing travellers’ utility.Påverkas färdmedelsvalet mellan tåg och flyg av tilliten av att komma fram i tid? - Steg 1 Litteraturöversikt med tillhörande analy
Evaluation of fatigue warning system in buses
No full textTidigare studier har visat att det är vanligt att bussförare i kollektivtrafik får kämpa för att hålla sig vakna flera gånger i månaden. Det finns i dagsläget tekniska system för att detektera trötthet hos förare men hur denna typ av system påverkar och uppfattas av bussförare är inte känt. Syftet med studien var att utvärdera effekten av ett trötthetsvarningssystem i långfärdsbussar. Studien omfattar två delstudier; en enkätstudie och en utvärdering av trötthetsvarningssystemet med bussförare på väg. Enkätstudien visade att de faktorer som upplevs som mest tröttande var att köra på natten, oregelbundna arbets- och sovtider och delade arbetspass/lång tid sedan rast. Det var 29% av förarna som uppgav att de behövde kämpa för att hålla sig vakna när de kör buss 2-4 ggr/ månad eller oftare. Datainsamlingen på väg visade att självskattad sömnighet var något lägre under körningar med trötthetsvarningssystemet aktivt. Trötthetsvarningssystemets loggar av trötthetshändelser samt förarnas rapporter av varningar som tagits emot stämde inte överens med deras upplevda trötthet. Förarna var överlag positiva till trötthetsvarningssystemet men lyfte fram att systemet behöver bli mer tillförlitligt.Previous studies have shown that it is common for bus drivers in public transport to struggle to stay awake several times a month. Several systems for detecting fatigue in drivers are currently available, but how these types of systems affect and are perceived by bus drivers is not known. The purpose of the study was to evaluate a fatigue warning system for use in long-distance buses. The study comprises two sub-studies; a survey and an on-road evaluation of the fatigue warning system. The survey showed that the factors that were considered the most tiring were driving at night, irregular working and sleeping hours and spread-over shifts/long time since a break. 29% of the drivers stated that they had to fight to stay awake when driving a bus 2–4 times/month or more. The on-road study showed that self-rated sleepiness was slightly lower when the fatigue warning system was active. The logs of fatigue events from the fatigue warning system and the drivers' reports of received warnings did not match their perceived fatigue. The drivers were generally positive about the fatigue warning system but emphasized that the system needs to be more reliable
Land-sea competition : what is the potential for shifting freight movements to sea?
No full textKonkurrensytan mellan sjöfart och de landbaserade trafikslagen för godstransporter undersöks med hjälp av olika metoder. Tidigare elasticitetsberäkningar gjorda med den nationella svenska godstransportmodellen Samgods uppdateras. Elasticitetsberäkningarna gjorda med den senaste modellversionen indikerar något lägre egenpriselasticiteter för sjöfartens efterfrågan jämfört med egenpriselasticiteten som beräknades tidigare. Som komplement görs parametriska skattningar av sjötransportefterfrågans egenpris- och korspriselasticitet med data från Varuflödesundersökningen (VFU) 2016. Elasticitetsskattningarna baserade på VFU-data ger upphov till något högre egenpriselasticiteter. En systematisk översikt av studier som behandlar godstransporters elasticitet för egenpris, korspris och tid visar att projektets modellberäknade elasticiteter får betraktas som låga i en internationell kontext. Undersökningen om vilken överflyttningspotential som finns handlar i första hand om att analysera i vilken mån det går att flytta godstransportarbete från väg till sjö. En dekomponering av godstransportarbetets utveckling och fördelning över trafikslagen på varugruppsnivå visar att sjöfarten under perioden 2011 till 2016 förlorade marknadsandelar i konkurrens med framförallt lastbilstrafiken.The extent of competition between maritime freight transport and land-based modes of freight transport is studied using different methods. Previous elasticity calculations with the Swedish national freight transport model Samgods are updated. The elasticity calculations made with the latest model version indicate slightly lower elasticities for shipping compared to the elasticities that were calculated earlier. The elasticity estimates from an econometric approach using data from the Swedish commodity flow survey from 2016 indicates somewhat higher own-price elasticities. A systematic review of studies which estimate own-price, cross-price or time elasticities of demand for maritime transport shows that this report’s modelled elasticities are on low in comparison to the international literature. The evaluation of how much freight could potentially be shifted focuses primarily on shifting volumes from road to sea. Decomposing the growth in freight transport work over the past years using a shift-share analysis technique shows that maritime transport lost market shares, primarily to road transport.Konkurrensnytta land-sjö, vilken potential finns för överflyttning till sjöfar
Utredning i region Mitt : Förebyggande av olyckor med älg och ren med säkra faunapassager inom Jämtlands län
No full textFöreslagna avgränsningar för åtgärdspaket är baserade med hänsyn till topografi, utbredning av skogsmark, ledlinjer (skogsbryn, kraftledningar, mindre vägar, vattendrag etc.), sjöar, övrig infrastruktur samt analys av fördelningen av trafikolyckor med älg och ren. Det innebär att ett åtgärdspaket behöver genomföras i sin helhet för att nå avsedd effekt avseende förebyggande av trafikolyckor med älg och ren samt för att kunna lösa upp barriärpåverkan. De separata åtgärdspaketen kan genomföras oberoende av om andra åtgärdspaket inte visar sig vara genomförbara utifrån resursbegränsningar. Totalt har 13 åtgärdspaket identifierats. Trafikflödet är generellt lågt inom regionen och sträckor med trafikflöden som underskrider 1 500 i ÅDT är samhällsekonomiskt vanligen inte lönsamt för anläggning av viltstängsel. Ett alternativ innebär viltvarning för trafikanter (aktiv eller variabel skyltning) i kombination med siktröjning. Men för att säkra faunapassager förutsätts dock i regel att viltstängsling anläggs utmed sträckorna för att kunna kanalisera djur till faunapassagerna. Därutöver är viltstängsling av mindre trafikerade vägar motiverat med hänsyn till rennäringen. En prioriteringsordning av de inbördes åtgärdspaketen redovisas med hänsyn till belastning av trafikolyckor med älg och ren samt genomförbarhet och uppskattade kostnader för viltanpassande åtgärder
Bilbältesanvändning i Sverige 2019
No full textDet har skett en stadig ökning av bältesanvändningen i personbilar sedan mätningens start. Användningen bland förare, framsätespassagerare har under hela mätserien legat på en högre nivå än för baksätespassagerare, framför allt för vuxna baksätespassagerare. Resultat från 2019 års studie visar att förarnas bilbältesanvändning ligger kvar på samma nivå som 2018, 98,7 procent. Bland framsätespassagerare har andelen med bälte minskat något, från 98,5 procent 2018 till 97,6 procent under 2019
Standardiserad metod för fältinventering av vandringshinder för vattenlevande djur vid trummor och broar längs befintlig infrastruktur
No full textTrummor och broar längs vägar och järnvägar kan orsaka problem och hindra fiskar och andra vattenlevande djur att passera. De kan ha anlagts på ett felaktigt sätt eller har påverkats av erosion eller annat som medfört att ett hinder uppstått. För att konfliktpunkter ska kunna prioriteras för åtgärder på regional och nationell nivå är det en förutsättning att de har identifierats och bedömts med likartade metoder över landet. Att kunna utgå ifrån en nationell grundmetod blir också ett sätt att i upphandlingsskedet säkra kvaliteten på externa uppdrag. Denna rapport redovisar en sådan metod
Resandeprognos för flygtrafiken 2040 : Trafikverkets basprognoser 2020-06-15
No full textFlygtrafiken i Sverige har ökat sedan 1960-talet och under 2019 hade de svenska flygplatserna knappt 38 miljoner passagerare.1 Ökningen beror främst på utrikestrafiken, som idag står för ungefär 80 procent av det totala flygresandet. Under senare år har utrikestrafiken dessutom expanderat till fler flygplatser än de tre historiskt sett största: Arlanda, Landvetter och Sturup. Flygtrafiken för passagerare i Sverige bedrivs genom både kommersiell och upphandlad trafik. Den kommersiella trafiken sker på rent affärsmässiga grunder och sker både inom Sverige såväl som till utlandet. Den upphandlade trafiken avser linjer där det finns ett beslut om allmän trafikplikt. Om det saknas någon aktör som vill bedriva flygtrafik på kommersiella grunder mellan orter med allmän trafikplikt, har Trafikverket till uppgift att upphandla denna linje2. Trafikverket utgår i denna rapport från att upphandling av flygtrafik kommer att fortsätta så länge den bedöms nödvändig enligt nuvarande utvärderingsmetod eller annan framtida metod, vilket medför att trafik inte tillåts upphöra på någon av de flygplatser där den upphandlas i nuläget
SMADIT : samverkan mot alkohol och droger i trafiken
No full textEtt livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri. Utgåva 4, augusti 2020. Broschyren hette tidigare "Aldrig mer"