Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Högsensitiv lera i Västernorrlands län. Bildning, förekomst och egenskaper.
No full textSyftet med föreliggande uppdrag har varit att utreda orsaken till de höga sensitiviteter som uppmätts för lera från Västernorrlands län och om dessa sensitiviteter innebär ökad risk för skred med stor utbredning. I rapporten redovisas bakgrunden till svensk praxis för att bestämma lerors sensitivitet, sambandet mellan flytindex och sensitivitet samt olika metoder för att bestämma sensitivitet. En kort beskrivning görs av processerna vid bildning av högsensitiv lera och kvicklera. I rapporten redovisas även förutsättningarna för bildning av saltvattenavsatta sediment i och kring Bottenhavet. Sammanställningar och analyser av uppmätta sensitiviteter mellan Hudiksvall och Örnsköldsvik redovisas. Fördelning av olika sensitivitetsvärden för jordprover från Västernorrlands län och fyra regioner utanför Västernorrlands län presenteras och jämförs. I rapporten presenteras några utvalda skred som skett i Västernorrlands län och även en diskussion om trolig skredutlösning och eventuell koppling till högsensitiv lera för dessa. I rapporten ges även en sammanställning av internationella och svenska undersökningar avseende lerors störningskänslighet och sprödhetsparametrar. Från sammanställningar och analyser som utförts inom uppdraget har följande slutsatser och förslag tagits fram. Dessa finns redovisade i detalj i Kapitel 9 (Diskussion och slutsatser) och i Kapitel 10 (Förslag på arbetssätt, dimensioneringsprinciper och fortsatt utveckling). Såväl förutsättningar för höga sensitiviteter som förekomst av högsensitiv jord finns längs kuststräckan mellan Hudiksvall och Örnsköldsvik. Skred i högsensitiv jord och kvicklera har skett men få av dessa har haft en stor utbredning. Det saknas underlag för att visa om leror i Västernorrlands län är mer eller mindre lättstörda än leror i andra delar av Sverige. Det kan dock konstateras att lerorna har högt kvasiflytindex och höga sensitiviteter, liknande lerorna på Västkusten. De processer som gett upphov till höga sensitiviteter för leror längs kusten i Västernorrlands län bör utredas vidare. Skillnader i egenskaper, och orsaker till dessa, mellan de västernorrländska och de västsvenska lerorna, bör utredas. Strukturell uppbyggnad, mineralsammansättning och salthalt etc. för högsensitiv lera bildad i brackmarin miljö bör studeras. Utbredningen i plan och djup av högsensitiva och kvicka leror är begränsad i Västernorrlands län, vilket påverkar förutsättningarna för utlösandet av stora skred. Utbredning och läge avseende högsensitiva och kvicka leror bör därför värderas vid geotekniska utredningar. Vid stabilitetsutredningar tas, enligt gällande regelverk, inte hänsyn till kvicklerors tjocklek och utbredning i plan vid ansättande av säkerhetsfaktor. Metodiken för dimensionering av geokonstruktioner vid förekomst av kvicklera bör därför ses över. Det finns idag ingen metod för att bestämma lerors störningskänslighet men då denna är väsentlig för bedömning av progressiva skred bör metoder tas fram. I rapporten presentera olika laboratorie- och fältmetoder som kan ligga till grund för framtagning av en sådan metod och för fortsatt utveckling. Eftersom plasticitetsindex är kopplat till störningskänslighet bör plasticitetsgränsen bestämmas vid rutinförsök och kopplas till störningskänslighet. Statens geotekniska institut 2020-12-15 1.1-1910-0662 5 (142) I Norge har en metod tagits fram för bestämning av lerors sprödhet, det vill säga hur hållfastheten efter brottvärdet förändras. Denna metod bör testas vidare på svenska leror. Jordlagerföljderna i Västernorrlands län är varierande med olika lager av sand, silt och lera. Eftersom en korrekt hållfasthetsbestämning förutsätter korrekt jordartsbenämning, föreslås att jordarterna silt och lera, speciellt lerig silt och siltig lera, bör benämnas med stöd av sedimentationsanalys. Jorden i Västernorrlands län är ofta sulfidhaltiga. Eftersom klassificeringen sulfidjord innebär en hållfasthetsreduktion vid utvärdering av resultat från CPT, vingförsök och konförsök bör sulfidjord benämnas med ledning av analys av mängden organiskt kol det vill säga TOC-halt bestämd enligt SS-EN 13137 (metod A). Glödningsförlust är inte en tillförlitlig metod. Jordarna i Västernorrlands län har ofta stort siltinnehåll, vilket komplicerar utvärdering av hållfastheten vid användning av indirekta metoder (konförsök, vingförsök och CPT). Därför bör även avancerade hållfasthetsbestämningsmetoder, som triaxialförsök och direkta skjuvförsök, användas vid geotekniska undersökningar. Dränerade hållfasthetsegenskaper bör bestämmas och användas för såväl silt som lera och anisotropiska effekter bör värderas. Metoder för bestämning av odränerad och dränerad skjuvhållfasthet i siltig lera och silt bör analyseras och utvecklas. Empiriska relationer för odränerade och dränerade hållfasthetsegenskaper bör tas fram för fast lera, siltig lera och silt.Högsensitiv lera längs Norrlandskuste
Prognostisering av spårtillväxt hos bitumenbundna lager : PEDRO modellen
No full textFlexible pavement rutting due to permanent deformation accumulation in asphalt layers is one of the most common modes of road failures. In addition to high maintenance costs, rutting is a major concern for traffic safety, as the rut growth increases the risk for hydroplaning and difficulties in vehicle steering. In this context, accurate methodologies for pavement rutting performance prediction are crucial for decision support in pavement design and rehabilitation. More rational rutting performance models are needed to enable the implementation of new and more sustainable and environmentally friendly asphalt materials as well as to evaluate the impact of high capacity traffic (HCT) vehicle types on bituminous layers. The main goal of this work is to implement and disseminate an asphalt rutting performance prediction tool called PEDRO (PErmanent Deformation of asphalt concrete layers for ROads). It focuses solely on the permanent deformation of asphalt concrete materials in the pavement structure. The PEDRO tool is a viscoelastic model for the calculation of permanent vertical strain under moving wheel loads over a viscoelastic half-space. The analysis is performed for the entire rutting zone and the permanent deformation of each layer or sub-layer, depending on its location in the pavement structure, is then integrated over the whole asphalt concrete depth.Spårbildning i bitumenbundna beläggningar är en av de vanligaste vägskadorna. Utöver de höga underhållskostnaderna orsakar detta ett stort problem för trafiksäkerheten, eftersom risken för vattenplaning ökar och fordonsstyrningen försvåras. Noggranna och praktiska metoder för prediktering av spårutveckling är avgörande för beslutsstöd i dimensionering och rehabilitering av vägar. Bättre spårmodeller behövs också för att utvärdera nya massabeläggningar samt för att kunna utvärdera effekterna av olika fordonstyper på vägarnas livslängd med avseende på spårbildning. Huvudsyftet med detta arbete är att implementera och sprida ut ett praktiskt verktyg, kallat PEDRO (PErmanent Deformation of asphalt concrete layers for ROads) för prediktering av spårtillväxt hos bituminösa beläggningar. Modellen fokuserar enbart på permanenta deformationer hos asfaltbeläggningar och är en viskoelastisk modell för beräkning av permanent vertikal töjning under inverkan av ett rullande hjul över ett viskoelastiskt material. Analys av påkänningar utförs över hela det deformationspåverkande området (inte enbart i en punkt) per varje skikt och deformationen summeras över skiktets tjocklek.BVFF Spårmodell PEDRO - implementering och demonstratio
Enkätstudie – insamling och lagring av bergtekniska och hydrogeologiska data
No full textInsamling av bergtekniska och hydrogeologiska data sker kontinuerligt och i olika faser av bergbyggnadsprojekt. I nuläget är insamlingsprocesserna dock inte standardiserade och det finns inget centralt, nationellt system för att lagra insamlade data. Det är också svårt att värdera eller återanvända data från tidigare projekt och oftast måste all nödvändiga fältdata samlas in från noll inför nya infrastrukturprojekt, även i områden där det finns tidigare bergbyggnation. Arbete inför och under denna förstudie pekar på ett stort behov av dels en tydligare och delvis förbättrad metodik för insamling av data och dels önskemål om en nationell portal för åtkomst till arkiv och databaser, med information från tidigare bergbyggnadsprojekt i ett område.Med hjälp av två enkätstudier som skickades ut till olika aktörer i bergbyggbranschen har vi identifierat geologiska, bergtekniska och hydrogeologiska parametrar vars insamlingsmetodik och metodbeskrivningar är i behov av att förbättras och eventuellt standardiseras. Med hjälp av enkätsvaren har befintliga databaslösningar samt önskemål runt funktionaliteten av en framtida nationell databas också analyserats.Enkätstudien pekar också på att en standardisering av datainsamlingsprocessen är nödvändig för att säkerställa tillförlitligheten och spårbarheten av data, samt på att standardiserad metodik bör vara anpassad till projektkomplexitet och i möjligaste mån ansluta till nuvarande internationellt accepterad metodik. Studien visar dock även att bergbyggbranschens åsikter är mycket splittrade kring vissa frågor. Hur processen att driva utvecklingen och förvaltandet av metodik, metodbeskrivningar och dataportal/databas är inte heller självklart, eller hur detta ska finansieras och vilka förvaltande organ som ska ansvara. Det rekommenderas i denna förstudie att man vid en uppbyggnad av en nationell databas delar upp en sådan i ett sökbart dokumentarkiv och i en parameterdatabas. En eller flera statliga organisationer bör ha huvudansvaret för förvaltning. Föreliggande rapport är tänkt att tjäna som beslutsunderlag vid initiering och finansiering av projekt inom det aktuella området. Det rekommenderas starkt att den eller de organisationerna som ska bygga upp ett dokumentarkiv och en nationell parameterdatabas tar hänsyn till de funktionsönskemål som tas upp i rapporten.Notera att denna rapport med tillhörande elektroniska bilagor även finns tillgänglig i PDF-format på Stiftelsen Bergteknisk Forskning – BeFos hemsida . Länkarna i rapporten kan enkelt öppnas direkt från PDF-filen och bilder kan förstoras. http://www.befoonline.org/publikationer/r-204__1906Förstudie – Insamling och lagring av bergtekniska och hydrogeologiska dat
3in: Incitament för innovation i infrastrukturuppdrag
No full textFör att nå Trafikverkets mål om en hållbar, uppkopplad och tillgänglig transportinfrastruktur behöver affärsmodeller och incitamentsstrukturer som främjar innovation utvecklas. Detta är särskilt viktigt i tidiga skeden och i relationen mellan beställare och konsult. Här saknas idag kunskap. Detta projekt syftar till att utveckla affärsmodeller och incitamentsstrukturer som främjar digitala och hållbara innovationer i beställande och utförande av projekteringsuppdrag för transportinfrastruktur.Projektet har genomförts av Sweco tillsammans med Trafikverket och KTH och i samarbete med representanter från branschen. Projektet har utfört en nulägesanalys, börlägesanalys samt verifiering och test av underlagen från nuläges- och börlägesanalysen.Projektet utgår från definitionen i ISO-standarden 56002:2019 av innovation som en “new or changed entity realizing or redistributing value”. Och precis som ISO-standarden framhåller kan innovation vara alltifrån en produkt till en tjänst, process, modell, metod etc. Vidare är innovation, enligt den här definitionen, en output som skapar värde. I rapporten beskrivs innovation både som en output men också som en eller flera aktiviteter som syftar till värdeskapande innovation.Det finns en samstämmighet i branschen kring vilka möjligheter och drivkrafter som finns och som saknas för innovation inom ramen för befintliga affärsmodeller och incitamentsstrukturer. Även om det saknas en systematisk innovation, öppnar dagens affärsmodeller upp för innovation i såväl anbud som genomförande. Det finns t.ex. goda möjligheter att inom ramarna för LOU öppna upp för en annan typ av anbudsvärdering som sträcker sig utöver de befintliga parametrarna tid och kostnad och som inkluderar och premierar innovation. Möjligheterna att öppna upp för ökad innovation är som störst i tidiga skeden. Det finns också starka drivkrafter för att stimulera ökad innovation, t.ex. tvingande krav från beställare på samverkan, uppföljning och redovisning. Brukarmedverkan för kravställning är ett annat exempel.Nuvarande upphandlingsform har nästan uteslutande fokus på effektivitet och på att optimera tid och kostnad. I upphandlingsförfarandet behövs ökad kunskap om hur beställare kan skapa förutsättningar för innovation och hur kraven bör formuleras för att stimulera innovation. I upphandling och anbud finns också ett gap mellan de övergripande effektmål (samhällseffekt) beställaren satt upp och de projektmål som återfinns i genomförande. Här saknas målsättning för innovation och kravställning på effektmål i genomförande, målsättningen genomsyras av tid och kostnad.I leverantörernas genomförande återspeglas samma fokus på effektivitet, tid och kostnad och beprövade arbetssätt. Kultur, mindset och modigt ledarskap krävs för ett mer långsiktigt arbete. Kravställningen upplevs ge för små frihetsgrader med brist på livscykelperspektivet. Detta resulterar i en kortsiktighet i beslut och investeringar, minskad attraktivitet till branschen och att Trafikverkets målbild om en hållbar, uppkopplad och tillgänglig anläggning blir svår att nå. Brister i ledarskap, kultur och mindset framkommer också.Sammanfattningsvis finns goda möjligheter och drivkrafter för ökad innovation utifrån såväl ekonomiska och kontraktuella förutsättningar som kultur, mindset och ledarskap.Börlägesanalys - förslag på nya incitamentsstrukturer Börlägesanalysen identifierade nya incitamentsstrukturer och affärsmodeller för att främja innovation i projektering men med sikte även på nytta inom produktion och förvaltning. De viktigaste var: 1) Innovation driven i samverkan mellan konsult och entreprenör2) Funktionella krav i upphandling, utrymme för innovation i anbud3) Kontraktsmässigt livscykelperspektiv bygga – förvalta4) Samarbete kring gemensamma mål5) Ledarskap som öppnar för mångfald och inkluderar olika perspektivFör varje förslag uppmärksammades särskilt digitaliserings- och hållbarhetsaspekter – hur IT och BIM kan erbjuda verktyg för att 41058 innovation, och hur hållbarhetsmål kan utgöra en styrande faktor genom processerna.Genom idégenerering och rollspel med branschrepresentanter verifierades och testades resultaten. En viktig slutsats är att börja använda de verktyg som redan finns i upphandlingslagstiftningen, t.ex. utvärdera anbud på kriterier som främjar innovation samt sidoanbud. En annan viktig slutsats är målstyrning mot innovationer med en kravställning på effektmål snarare än funktion, t.ex. x % minskning av CO2-utsläpp.1) Innovation Bas Insatsen syftar till en kravställning från Trafikverket som innebär en vidareutveckling av nuvarande Samverkan Bas för konsultuppdrag med en integrerad ”checklista” för att leda och styra mot innovation i konsultuppdrag. Här bör Trafikverket agera behovsägare och utforma en publikation genom bred samverkan med leverantörer för att säkerställa ändamålsenlighet. Med fördel kan en publikation utformas så att den kan tillämpas även av andra beställare av infrastrukturprojekt.2) Tydliga effektmål Insatsen innebär en nedbrytning av de övergripande effektmålen i Trafikverkets målbild 2030 till mål som kan sättas upp och mätas för projekt. Tydliga effektmål bör formuleras så att de kan användas i såväl upphandling som genomförandet. Mål för olika typer av projekt och för olika aktiviteter i planering och projektering bör kunna utgå från typfall, t.ex. en integration mellan projekt och drift.Väsentligt är att målen hanteras och följs upp fortlöpande i projekt. Hanteringen av effektmålen kan inlemmas i planering och projektering genom riktlinjer i Innovation Bas.3) Uppföljning av projektledare baserat på innovation (TKI + I) För att säkerställa en tillämpning av utvecklingsfrämjande åtgärder i projekt behöver projektledningen verka aktivt tillsammans med projektgruppen. En metod är att utveckla kriterier på vilka en uppföljande utvärdering kan ske, såväl under projektets gång som i en avslutande utvärdering. Detta innebär en utvidgning av den nuvarande TKI-modellen för utvärdering på parametrarna Tid, Kostnad och Innehåll.4) LedarskapUtvecklingsfrämjande effekter uppstår genom en tvingande samverkan mellan aktörer. En sådan behöver systematiseras och kan prövas, beskrivas och utvärderas i olika pilotprojekt. Som ett medel för att öppna för nya tankesätt bör även förslaget om mångfald i ledarskapet prövas och utvärderas på motsvarande sätt.5) Innovationsstöd För att redan i det initiala skedet av projekt, genom upphandling och beställningar, etablera en utvecklingsfrämjande projektmiljö behöver beställarens kompetens höjas och breddas. Genom att internt inom Trafikverket erbjuda tillgång till expertis inom området kan en sådan kompetensutveckling underlättas, liksom en gemensam förståelse mellan olika funktioner.6) Parallella uppdrag Parallella uppdrag som del av en flerstegsupphandling kan vara ett medel att göra en utvärdering av konsulters faktiska innovationsförmåga samtidigt som man kan få inspel om specifika problemställningar i det kommande projektet. Formen är vanligt förekommande i husbyggnadsprojekt och erfarenheter/expertis kan hämtas därifrån.Dessa prioriterade genomförandeförslag är framtagna för att vidare testas i verklig upphandling och faktiska projekt och bidrar således med ett underlag för beställare och konsulter att vidareutveckla affärsmodeller och incitament.Projektet föreslår också vidare forskning och utveckling inom digitala modeller i anbudsförfrågan, riskbenägenhet samt effektiva former för att realisera samverkan.SBE Incitament för ökad innovation i projekteringen av morgondagens digitala och hållbara anläggnin
Managing work and daily travel for Swedish parents with a disabled child
No full textFinding a work-family balance can be difficult, not least if one has children. For parents with a disabled child, the extra childcare responsibilities might impinge on their working hours. This study investigates specifically whether one area of childcare – transport – can affect parents’ work situation. Using survey data, parents of non-disabled children are compared to those of disabled children (divided into two groups depending on wheelchair use). The paper investigates whether there is a connection between the parents’ experienced travel burden and employment status, and whether this differs depending on the child’s disability status as well as other individual and family characteristics such as the child’s age and the responding parent’s sex. The results suggest that there is a difference between parents with and without a disabled child regarding experienced travel burden, but that other factors, such as parents’ sex, might also be more important in explaining parents’ employment status.Funktionshindrade barns mobilite
Provbelastning av kohesionspåle i lös lera, teknisk rapport provbelastning
No full textInom projektet E45 Lilla bommen-Marieholm har en 50m lång påle kohesionspåle provbelastats. De är ca 90m lera vid platsen pål i centrala Göteborg. Pålen är en förtillverkad betongpåle med sidomått 275mm. Pålen är instrumenterad med töjningsgivare på fem nivåer i samtliga hörn i det rektangulära tvärsnittet. Provbelastningen gick upp till 1820kN där brott uppstod 6 minuters efter upplastning. Brottet gick efter ca 20mm förskjutning av påltopp. Brottet var sprött och lasten gick inte att hålla med domkraften. En residual bärförmåga på ca 1435kN kunde uppnås direkt efter brott. Brottbärförmågan är något lägre än förväntat, lastens läge stämmer bra med odränerade skjuvhållfasthetsprofilen. Givarna i pålen tyder också på att slagningen av kohesionspålar skapar dragkrafter i pålelementen som är betydande.Provbelastning av kohesionspåle i lös ler
Restraint effects in design of portal frame bridges
No full textThis report presents methodology, results and conclusions from the PhD-project “Evaluation, modeling and handling of restraint stresses in concrete bridges”, which can be relevant for bridge designers. The project investigated thermal actions in portal frame bridges, and the widths of cracks resulting from restraint effects. The main results and conclusions are given in the summary in Swedish, while the following parts in English presents both results and conclusions, as well as the methodology.The report is developed as a guide for practicing bridge designers on how the load case describing temperature differences between structural parts can be included in design. It also highlights the difficulties and need for further research on determining what the resulting crack widths are and how to design crack distribution reinforcement when cracking is caused by restraint effects. 6.1.6. Rapporten innehåller även bakgrundsinformation till råden.Utvärdering, hantering och modellering av tvångslaster i betongbroar - fortsättning och slutfa
Säkra barn på bussar
No full textRapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. Denna undersökning syftar till att genom en intervjustudie med aktörer inom busstrafiken identifiera möjligheter och hinder för förbättringar för trafiksäkerheten för små barn som färdas med buss, och hur detta skulle kunna införas som krav. Denna studie har undersökt vilka möjligheter och hinder som finns för att säkerställa att små barn kan transporteras på ett säkert sätt i buss och för att fler bussar ska utrustas med anordningar som förbättrar barns trafiksäkerhet. Detta har gjorts genom att ge en nulägesbeskrivning av hur problemet ser ut idag, följt av en intervjustudie där aktiva inom bussbranschen i Sverige gett sin syn. Nulägesbeskrivningen visar att det generellt sett är säkert att färdas med buss, men en olycka i närtid där flera ungdomar tragiskt förolyckades visar hur viktigt det är att säkerhetsutrustning finns för och används av alla grupper i vårt samhälle. Idag finns det tekniska lösningar som möjliggör en säker bussfärd för små barn i form av en integrerad barnstol, ett säte med en bakåtvänd barnstol integrerad i sig. Detta är för tillfället en unik lösning och är installerat på bussar i några få delar av Sverige. I intervjustudien har ett antal möjligheter och hinder för barns säkerhet på bussar identifierats inom sju huvudområden. Dessa är tillgänglighet och attraktivitet, kunskap, politiska mål, lagstiftning, upphandling, finansiering samt utbud och efterfrågan
Variabla inflygningsvinklar
No full textDenna rapport redovisar en sammanfattning av förstudien Variabla inflygningsvinklar som genomförts inom ramen för IRIS-programmet under 2019-2020.Syftet med förstudien har varit att: Göra flygoperativa bedömningar i en Airbus 320 (A320) simulator ochlämna rekommendationer om huruvida det bedöms vara möjligt attutveckla en generell metodik för optimering av kurvade inflygningar medvariabla inflygningsvinklar. Denna optimering bedöms kunna leda tillminskat buller och emissioner under slutlig inflygning vid olikameteorologiska förhållanden då flygplanen kan flyga med vingklaffar ochmotorer i optimalt läge under längre perioder. Bygga upp flygoperativ expertis i Sverige kring användning avsvängstrategi med konstant radie relativt marken (RF-sväng),meteorologiska förhållanden samt icke nominella inflygningsvinklar ochdess betydelse för optimerade inflygningar.Förstudiens resultat indikerar att det kan finnas förutsättningar att utmana rådandesyn på transportsystemet genom att utmana den gängse tillämpningen avregelverket för procedurkonstruktion och tillhörande flygoperativa aspekter. Enmer dynamisk flygoperation som tar aktuella förhållanden med avseende påmeteorologiska variabler, flygplanets aerodynamiska egenskaper etc. i beaktandeunder icke-raka inflygningar bedöms ha stor potential i att kunna genereramiljövinster men kan kräva utveckling av systemstöd för både piloter ochflygtrafikledning. Rekommendationen är därför att fortsätta forskningen medmålet att optimera icke-raka flygprocedurer i Sverige med variablainflygningsvinklar.Variabla inflygningsvinklar tillsammans med icke-raka inflygningar, förstudi
Är trafiksäkerheten jämnt fördelad? Genusglasögon och rättvisesnöre på trafiksäkerheten
No full textRapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. Sedan Nollvisionen infördes har trafiksäkerhetsarbetet kommit långt i Sverige i att minska antalet dödade och allvarligt skadade i trafiken. Stora utmaningar kvarstår dock vad gäller trafiksäkerhetssituationen för oskyddade trafikanter. Det finns också indikationer på att trafiksäkerheten är ojämnt fördelad mellan olika grupper och områden i samhället. I det här projektet har analys gjorts för hur jämnt fördelad trafiksäkerheten är mellan olika grupper i samhället. Genom en litteraturgenomgång har trafiksäkerhetssituationen för olika grupper av oskyddade trafikanter undersökts utifrån ålder, kön, etnicitet och socioekonomi. Kvinnors och mäns utsatthet som oskyddade trafikanter har analyserats genom olycksdata från försäkringsbolaget IF och STRADA samt exponeringsdata från RVU Sverige. I projektet har även trafiksäkerhetsarbetet i tre kommuner (Lund, Göteborg och Huddinge) analyserats genom geografisk fördelningsanalys i GIS. Frågan för analysen har varit hur fördelningen ser ut för olyckor med fotgängare och cyklister, medborgares synpunkter på trafiksäkerhet och genomförda trafiksäkerhetsåtgärder för olika områden i kommunerna utifrån socioekonomi, andel utlandsfödda och andel kvinnor/män i dagbefolkningen. Analysen av olycksdata från IF visar att kvinnor oftare blir påkörda som fotgängare än vad män blir, och att män oftare är de som kör på fotgängare. 7 av 10 bilförare som varit inblandade i fotgängarolyckor under perioden 2013– 2017 är män, medan 6 av 10 påkörda fotgängare är kvinnor. I de olyckor som manliga bilförare var involverade i var krockvåldet dessutom högre än då föraren var en kvinna. Resultatet kan inte förklaras genom olika exponering. Trafiksäkerheten är inte jämnt fördelad mellan olika grupper i samhället utifrån studerade faktorer (ålder, kön, etnicitet och socioekonomi). Det finns också en samvariation och förstärkning mellan dessa faktorer där till exempel äldre kvinnor uppvisar en högre risk att skadas allvarligt i singelolyckor som fotgängare och cyklister. Ökningen i risk för kvinnor börjar redan i medelåldern. Grupper med svag socioekonomi, äldre och kvinnor har en högre olycksrisk som oskyddade trafikanter enligt tidigare studier och visar också på en större förlust av livskvalitet efter en trafikskada. Utifrån projektets analyser går det att tala om en maktförskjutning i trafiken där kvinnor är den underordnade och utsatta gruppen. Socioekonomi och etnicitet är två faktorer som samvarierar och förstärker varandra i termer av utanförskap. Områden med svag socioekonomi, eller med hög andel utlandsfödda, står i de tre analyserade kommunerna för en mindre andel av de synpunkter på trafiksäkerhet som inkommit till kommunerna. I analysen undersöktes också hur genomförda trafiksäkerhetsåtgärder fördelar sig på områden med olika socioekonomi och etnicitet, men det var svårt att dra entydiga slutsatser. Synpunktslämnandet kan ses som ett uttryck för makt i termer av delaktighet och inflytande i samhället. Att en grupp får gehör för sina ”behov” genom exempelvis att kommunen genomför olika åtgärder som gör det bättre och säkrare för den gruppen är också ett uttryck för makt och inflytande. I en jämställd och rättvis trafikplanering beaktas olika gruppers förutsättningar och värderingar, och tillmäts lika stor vikt. Det är viktigt att visa på skillnader och skevheter för att kunna hantera eventuella ojämlikheter. På så vis utgör analyserna i detta projekt ett viktigt planeringsunderlag. I projektet togs rekommendationer fram för en jämställd och rättvis trafikplanering som bidrar till mer jämnt fördelad trafiksäkerhet. Dessa rekommendationer handlar bland annat om att utbilda och bryta normer, systematiskt konsekvensbedöma åtgärdsplaner, presentera könsuppdelad statistik och initiera mer forskning och uppföljning om trafiksäkerhet och mobilitet hos olika grupper av oskyddade trafikanter utifrån ålder, kön, socioekonomi och etnicitet