Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2022-2033 och 2022-2037
No full textRegeringen gav i juni 2020 Trafikverket i uppdrag att ta fram ett inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen. Inriktningsplaneringen utgör det första steget mot en ny nationell plan samt länsplaner och syftar till att ge ett underlag till regeringens infrastrukturproposition. Trafikverkets uppdrag är att ansvara för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för byggande och drift av statliga vägar och järnvägar. Infrastrukturen i hela landet ska utvecklas och förvaltas så att de transportpolitiska målen nås. Att klimatmålen ska nås är en central utgångspunkt för planeringen. Vägledande för inriktningsunderlaget är ett trafikslagsövergripande förhållningssätt, fyrstegsprincipen samt de transportpolitiska principerna. Inriktningsunderlaget bygger på regeringens och EU:s mål, inriktningar och beslutade strategier och bedömningar av den långsiktiga utvecklingen av en rad omvärldsfaktorer, till exempel ekonomi, demografi och teknisk utveckling. Inom ramen för arbetet med att ta fram inriktningsunderlaget har samråd skett med regioner och Gotlands kommun som är länsplaneupprättare. Luftfartsverket och Sjöfartsverket har, liksom regionerna, givits möjlighet att inkomma med underlag och hänvisningar till deras underlag återfinns i rapporten
Åtgärdsvalsstudie – E18 genom Karlstad : slutrapport
No full textE18 genom Karlstad är viktig för såväl internationell och nationell trafik i stråket Stockholm-Oslo som för regional och lokal trafik i Värmland och Karlstad. Stråket som delar staden är mycket av- och påfartstät och problem finns idag med bland annat köbildning och upphinnandeolyckor. Trafikverket har i samverkan med Karlstads kommun genomfört en åtgärdsvalsstudie för E18 genom Karlstad mellan Skutbergsmotet i väst och Universitetsmotet i öst. I studien ingår även det primära vägnätet i och runt Karlstad. Studien har resulterat i en helhetsbild över brister och behov i stråket samt genomförbara förslag på åtgärder. Studien utgör ett strategiskt planerings- och beslutsunderlag till nationell- och regional transportplan samt kommunal planering
Krav – VGU : Begrepp och grundvärden
No full textTrafikverkets regelverk för anläggningsstyrning anger de krav på funktion och utformning som gäller för samtliga Trafikverkets anläggningar. Regelverket ställeräven krav på hur kravuppfyllnad ska verifieras och på hur lösningar och verifiering ska redovisas. Regelverket omfattar regler för ny- och ombyggnation, drift och underhåll och ska användas vid planering, projektering, genomförande och förvaltning. Flera dokument i regelverket ingår i Trafikverkets säkerhetsstyrningssystem för järnväg. Se särskilda regler för förvaltning av säkerhetstillståndet. Regelverket gäller. Det blir tvingande för leverantör genom att åberopas i kontraktshandlingarna. Enskilda delar kan endast avtalas bort genom dispens. Dispens från regelverket söks och hanteras internt på Trafikverket enligt särskild ordning. Regelverket upprepar normalt inte krav som finns i lagar och andra författningar. Regelverket kan dock ange detaljeringar eller specificeringar till kraven i respektiveförfattning. I det fall lag eller annan författning ställer strängare krav än vad som anges i Trafikverkets regelverk gäller dessa krav före krav i regelverket. Olika versioner av ett kravdokument kan vara gällande i samtidigt pågående verksamheter och kontrakt. I en kontraktshandling är det den i kontraktet angivna versionen som gäller, oavsett om det finns en version med ett senare ”gäller-från-datum”. Regelverket innehåller också råd. Ett råd är alltid kopplat till ett krav. Råden innehåller möjliga sätt att uppfylla kraven. De anger hur krav på en anläggningsutformning, prestanda eller effekter kan uppfyllas, eller hur uppfyllande av kraven kan verifieras. Råden kan även innehålla kompletterande stöd och val, där kraven inte är fullständiga och lösningen behöver projektanpassas. Råden är ett stöd för den utförare som vill använda beprövade lösningar. De är också ett stöd för Trafikverkets projektledare och specialister och hjälper Trafikverket att agera konsekvent. I vissa fall redovisas därför även bakgrunden till kraven. Det kan finnas andra sätt att uppfylla kraven än de lösningar som anges i råden, men för dessa är i allmänhet kravet på verifiering av lösningen högre. Krav och råd redovisas i separata dokument märkta ”KRAV” respektive ”RÅD”. Dokumenten har korresponderande DokumentID
Åtgärdsvalsstudie Väg 49 Lidköping-Skara : (tidigare väg 2616 och del av väg 184)
No full textDenna åtgärdsvalsstudie har initierats av att Västra Götalandsregionen i regional plan gett Trafikverket i uppdrag att analysera bristerna på det regionala vägnätet, där väg 49 ingår i ett av Västra Götalandsregionens prioriterade stråk för arbets- och studiependling. Sträckan Lidköping-Skara är en mycket viktig pendlingsväg både för arbets- och studiependling och har ingen tågförbindelse som alternativ för pendling. Den utgör även en del av kopplingen Lidköping - Skara - Skövde vilket ses som den viktigaste kopplingen mellan Skaraborgs två lokala arbetsmarknadsregioner (LA-region). Det övergripande syftet med åtgärdsvalsstudien är att, gemensamt med berörda intressenter, ta fram nulägesbild med problem och behov, målbild samt föreslå åtgärder på kort, medellång och lång sikt
Beräkningshandledning Trafik- och transportprognoser
No full textPublikationen är ersatt med publikation 2020:252, se länk till höger
Beräkningshandledning Trafik- och transportprognoser
No full textSyftet med rapporten är att ge användare stöd vid val av metod för att skapa en trafik- och/eller transportprognos men även vid val av modell för genomförande av en samhällsekonomisk kalkyl samt vid analyser inför dimensioneringsgrundande- eller bulleråtgärder. Handledningen är även avsedd för att ge stöd vid tillämpning av framförallt Sampers/Samkalksystemet och Samgodssystemet, men även vid tillämpning av alternativa beräkningsmetoder för framtagning av trafik- och transportprognoser.
Banunderbyggnad i tunnlar för ballastspår och ballastfria spårkonstruktioner
No full textI den här sammanställningen beskrivs nuvarande och tidigare gällande krav och råd avseende underballast, dränering och isolering i tunnlar. Sammanställningen är även kompletterad med egna bedömningar.
Åtgärdsvalsstudie Trafiksäkerhet och kapacitet väg 529 Östansjö-Hallsberg-Byrsta
No full textÅtgärdsvalsstudien hanterar väg 529 och väg 641 från Byrsta genom Kumla och ut mot E20. Sträckan är ett viktigt arbetspendlingsstråk och har pekats ut ha brister i trafiksäkerhet, framkomlighet och kapacitet. Åtgärdsförslag, baserade på fyrstegsprincipen och framtagna mål, har genererats under processen
Åtgärdsvalsstudie - Bristande trafiksäkerhet och användbarhet väg 272 Uppsala - Kerstinbo
No full textRegion Uppsala, Uppsala kommun och Heby kommun har påtalat bristerna för det så kallade Östervålastråket, väg 272, (Uppsala – Harbo – Östervåla – Räta linjen) i bland annat Länsplanen för regional transportinfrastruktur i Uppsala län 2018–2029. Heby kommun, Uppsala kommun och Region Uppsala och Trafikverket fattade ett gemensamt beslut 2018 om att genomföra en åtgärdsvalsstudie. Brister som tidigare lyfts rör främst tillgänglighet för oskyddade trafikanter, ett bristande hela-resan-perspektiv med till exempel avsaknad av pendlarparkeringar vid strategiska punkter samt bristande tillgänglighet till hållplatser som konsekvens bland annat av genomförda sidområdesåtgärder i form av räcken. Stråket har olika karaktär, från landsväg i öppet landskap närmast Uppsala till smalare och krokigare karaktär i Heby kommun. Etapp 2 har pekats ut med bland annat bristande sidoområden, linjeföring och vägbredd för att klara av en jämn 80-standard. Uppdraget omfattar att genomföra en åtgärdsvalsstudie avseende bristande användbarhet kollektivtrafik och trafiksäkerhet längs med väg 272. Åtgärdsvalsstudien behandlar samtliga för studien aktuella transportsätt (gång, cykel, bil, kollektivtrafik, godstrafik, långsamtgående fordon och lantbruksfordon)
Sociala nyttor och onyttor av transportåtgärder : Sammanställning av effektsamband
No full textTrafikverket arbetar med en integrering av social hållbarhet i olika delar av verksamheten. En ökad kunskap om effektsamband, och identifiering av kunskapsluckor, är viktigt underlag för detta arbete. I denna rapport presenteras en kartläggning och sammanställning av kända effektsamband och enklare effektantaganden mellan åtgärder i transportsystemet och social hållbarhet. Effekterna handlar om hur olika grupper (utifrån kön, ålder, socioekonomisk status, etnicitet och funktionsnedsättning) och geografier påverkas av transportåtgärder utifrån några utpekade aspekter. Dessa effekter kan utgöras av såväl nyttor som onyttor. Åtgärderna kan vara fysiska infrastrukturåtgärder inom väg, järnväg, kollektivtrafik, cykel och gång, men även förändringar av kollektivtrafikutbud, informationsinsatser, delade mobilitetstjänster och mobilitet som tjänst samt fordonsutveckling och självkörande fordon. Utöver denna rapport finns även en bruttolista (Excelfil, Zipfil Bilaga) i vilken de enskilda litteraturkällorna har samlats. Litteratursökningen har gjorts i Trafikverkets forskningsdatabas, VTI:s bibliotekskatalog och på uppsatser.nu. Därutöver har också några nyligen publicerade kunskapssammanställningar gåtts igenom