Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Truck Mounted Attenuator (TMA) : En studie av olyckor, händelser, arbetsplatskontroller och åtgärdsförslag
No full textSyftet med den här rapporten är att lyfta fram åtgärder för att öka säkerheten vid användning av TMA. Detta genom att analysera trafikolyckor mellan år 2003–2021 och TMA-relaterade händelser som inträffade år 2022. I rapporten redovisas också arbetsplatskontroller som gjorts vid vägarbeten där TMA använts eller skulle ha använts. Rapporten avslutas med femton olika åtgärdsförslag.
Trafikverkets flygprognos 2045/2065 : Nationell prognos för antalet flygresenärer och spaning på den svenska kommersiella civil-luftfarten
No full textEnligt Trafikverkets instruktion (2010:185) ska verket med utgångspunkt i ett tra-fikslagsövergripande perspektiv ansvara för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. För detta ändamål ska Trafikverket ta fram och tillhandahålla aktuella trafikprognoser. Denna flygprognos sträcker sig till åren 2045/2065 och är en del inom ramen för Trafikverkets basprognos för samtliga trafikslag.
Färdplan mot ett effektivt intermodalt transportsystem : Förstudie
No full textTransportsektorn i Sverige står inför stora utmaningar. För att nå de nationella klimatmålen och samtidigt möta det ökade behovet av godstransporter behöver transportsektorn ställa om. Intermodala transporter har potential att vara en del av lösningen. I Trafikverkets rapport Uppdrag att intensifiera arbetet med att främja intermodala järnvägstransporter står att läsa att ”Det intermodala systemet behöver utvecklas och kommande forskningsutlysningar behöver anpassas till en gemensam framtida färdplan för forskning, teknikutveckling och demonstration”. Med en färdplan avses här ett strategiskt dokument som definierar mål och önskat resultat och som inkluderar de viktigaste stegen för att nå dit. Med gemensam menas i det här fallet att en sådan färdplan bör tas fram av och omfatta aktörer verksamma inom eller med koppling till intermodala transporter. Det här projektet, som har finansierats av Trafikverket, syftar till att utreda vad som krävs för att en framtida branschgemensam färdplan för intermodala godstransporter ska bli effektiv och användbar för transportbranschens aktörer. Vidare att hitta avgränsningar och förhållningssätt till pågående färdplaner och utvecklingsområden inom trafikslagsspecifika satsningar. Målet har varit att skapa en bild över vad en färdplan bör innehålla, hur processen med att färdigställa en sådan ser ut samt hur framtida arbete bör struktureras för att säkerställa färdplanens fortsatta livskraft och utveckling. För att en färdplan ska vara framgångsrik krävs branschens stöd och deltagande. Fokus i studien har därför varit att föra en dialog med en bredd av aktörer aktiva inom intermodala transporter. Här har ett antal nyckelaktörer intervjuats avseende deras syn på en eventuell färdplan samt kring deras syn på behovsbilden i form av utmaningar och potentiella åtgärder inom intermodala transporter. Studiens genomförande har även inkluderat litteraturstudier samt en omvärldsanalys. Intervjustudien gav en aningen spretig bild avseende aktörernas syn på en eventuell färdplan. En del av aktörerna uttryckte att de inte tror att arbetet med en färdplan kommer att leda till en positiv utveckling. Andra var mer positiva, men gällande dessa råder en del osäkerheter avseende i vilken utsträckning de kan väntas ha kapacitet, engagemang och uthållighet i arbetet med en sådan. Ytterligare en komplexitet ligger i att vissa aktörer uttryckte att en eventuell färdplan måste vara bred och icke-specifik avseende exempelvis varuslag, aktörer och geografi medan andra påtalade det direkt motsatta. Resultatet av den här studien pekar på tre huvudsakliga alternativa inriktningar för fortsatt arbete: • Generell färdplan. En heltäckande färdplan utan avgränsningar avseende branscher, aktörer eller geografi. Fördelen med en sådan är att alla frågor täcks in men samtidigt finns det många utmaningar, exempelvis avseende rådighet. Det är dessutom inte säkert att det är en process som lämpar sig för en så pass komplex bransch. • Specificerad färdplan. En färdplan inriktad mot ett antal föreslagna fokusområden. Fördelarna med detta är att det kan resultera i en färdplan som känns genomförbar och att tidigare fallgropar kan undvikas. Samtidigt finns det en risk att branschaktörer kan tolka detta som att de stora frågorna undviks. • Välja ett annat spår. Att avstå från att ta fram en färdplan innebär inte att inget görs. Den här förstudien och rapporten kan utgöra en grund för fortsatta diskussioner och en fördjupad dialog med branschorganisationer och andra nyckelaktörer.Förstudie – Färdplan mot ett effektivt intermodalt transportsyste
Verifiering testprocedur av bakåtvända bilbarnstolar : Felanvändning som säkerhetskriterium
No full textDetta Skyltfonden-finansierade projektet syftar att verifiera felanvändningskriteriet i Folksams testprocedur för bilbarnstolar med utförande av användartester. Projektet har genomförts i samarbete mellan Folksam och RISE. Folksam har testat bilbarnstolar sedan 2017 och uppdaterade metoden med ett felanvändingskriterie 2023 baserat på kunskap från forskningsstudier. Kriteriet innefattar stolens monteteringssätt, dess vändbarhet, närvaron av integrerat nackstöd, utformning av indikatorer, och förspänningstyp av underförankringsband. Projektet innefattade två delar. En expertutvärdering och ett användartest. Den expertutvärderingen utfördes enligt gällande ISO 29061 standard av två experter inom användbarhet och trafiksäkerhet med flerårig erfarenhet av utvärderingar. Expertutvärderingen samstämmer med resultatet från Folksams test. De två högst rankade stolarna med 82 poäng är även de högst rankade i Folksams test. Användartestet genomfördes med 13 deltagare (+ ett pilottest). Testen utfördes utifrån gällande ISO standarder för användbarhet och felanvändning av bilbarnstol (ISO 13215, ISO 29061, ISO 9241-11). Resultatet samstämmer med Folksams test. De två topprankade stolarna i Folksams test identifierades med högst användbarhet (avseende ändamålsenlighet, effektivitet och tillfredställelse). Dock identifierar testet 2 fall av kritiska felanvändning som kopplas till att användaren missat att sätta fast underförankringsbanden på de självåtdragande banden (där banden rullar automatiskt in i en dosa). Självåtdragande förspänningsband som funktion är bra ur användbarhetssynvinkel men det behöver finnas vägledning så att användaren inte missar att använda underförankringsbanden. Utöver detta identifierades att nästan alla deltagare missade att förspänna underförankringsbanden på de bältesmonterade stolarna. Detta är ett viktigt moment för att stolen ska behålla sin skyddsförmåga och behöver kommuniceras till användarna på ett bättre sätt. Designelement som integrerad höjdjustering av bälte och huvudstöd samt indikatorer bekräftas påverka användbarheten i produkten positivt. Vidare bekräftar resultatet tidigare studier att Isofix-stolar genererar färre kritiska felanvändningar. Isofix-stolarna får högst ändamålsenlighet och effektivitet. Resultatet från expertutvärderingen visar dock på att en bra designad bältesmonterad bilbarnstol kan uppnå en likvärdig felanvändningsrisk som en Isofix-stol trots ett större antal säkerhetskritiska moment att utföra. Rekommendationer Baseras på resultatet från projektet rekommenderas Folksam att kunna behålla nuvarande struktur av felanvändningskriteriet i Folksams testprocedur. Fyra av fem testmoment rekommenderas användas med nuvarande utformning. Avseende förspänningstyp rekommenderas ett tillägg av en kontroll av utformningen av instruktionerna till underförankringsbandet för att kompensera för de användarproblem som vi identifierat i denna undersökning. Denna genomgång bör innefatta både instruktioner på stolen, eventuella snabbguider och bruksanvisning avseende dess innehåll och format. Vidare rekommenderas fortsatta studier kring vändbarhet som potentiell felanvändningsrisk för att fullt ut verifiera Folksams testprocedur.
ATK Årsrapport 2023 Trafiksäkerhetskameror
No full textAutomatisk trafiksäkerhetskontroll (ATK) är ett system för automatisk hastighets-övervakning med kameror där hastigheten mäts med radarteknik. Målet med trafiksäkerhetskameror är att sänka medelhastigheten på våra mest olycksdrabbade vägar och på det sättet minska antalet döda och allvarligt skadade. Trafikverket, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har ett samarbetsorgan för systemet med trafiksäkerhetskameror – ATK-rådet. Rådets funktion är att förvalta ATK-systemet på effektivaste sätt och att vara rådgivande inom respek-tive myndighet
Kapacitetsanalys för södra Sveriges järnvägssystem
No full textSyftet med denna rapport är att analysera brister och behov avseende kapacitet och tillgänglighet i Södra Sveriges järnvägssystem samt att föreslå möjliga åtgärder för att möta dessa brister. En viktig utgångspunkt är att nya stambanor för höghastighetståg inte längre är en politiskt utpekad målbild. Rapporten utgår från ett system- och stråkperspektiv, och avgränsas geografiskt till området söder om Mälaren, med fokus på Södra stambanan, Västra stambanan och Västkustbanan. Analysen har genomförts med ett ÅVS-inspirerat arbetssätt med fokus på trafikslaget järnväg, med två huvudsakliga analysfaser; beskrivning av nuläge och framtida behov samt analys av brister och åtgärdsförslag i olika tidsperspektiv. Till utredningen hör fyra underlagsrapporter.</p
Undersökning av däcktyp i Sverige : vintern 2024 (januari–mars)
No full textDenna undersökning ingår en en serie undersökningar genomförda årligen sedan 2010 och redovisar resultat från fältmätningar genomförda i januari–mars 2024. Undersökningen belyser fördelning på vintern av dubbdäck, dubbfria vinterdäck av nordiskt typ, dubbfria vinterdäck av mellaneuropeisk typ, året-runt-däck samt sommardäck i olika delar av Sverige och på nationell nivå. Nytt för 2024 års undersökning är att skillnader i val av däcktyp visas beroende på om det är en elbil, hybridbil eller bil med endast förbränningsmotor. Undersökningen omfattar cirka 11 400 bilar fördelade över sju regioner och är genomförd av Trafikverket i samarbete med Däckbranschens Informationsråd. Rapporten redovisar även trender över tid, på nationell och regional nivå. Vintern 2024 uppskattas andelen dubbdäck i Sverige vara 54 procent, andelen dubbfria alternativ som är tillåtna när krav på vinterdäck gäller 45 procent och andelen sommardäck 0,5 procent. Över tid har andelen dubbdäck i Sverige minskat till förmån för andelen dubbfria alternativ, även om minskningen planat ut de senaste åren. Av de dubbfria alternativen uppskattas i undersökningen 86 procent vara av nordisk typ, 12 procent av mellaneuropeisk typ och 2,5 procent av året-runt-typ. Andelen dubbdäck bedöms utifrån undersökningsresultaten vara tydligt lägre för elbilar (32 procent) jämfört med för bilar med endast förbränningsmotor (58 procent). Andelen dubbdäck på hybridbilar bedöms vara 42 procent. Undersökningen visar också på stora regionala skillnader
Väg 25 Halmstad - länsgränsen : Åtgärdsvalsstudie
No full textSyftet med åtgärdsvalsstudien (ÅVS:en) är att ge en bra bild av behov och brister längs väg 25 i Halland samt föreslå åtgärder enligt fyrstegsprincipen. Resultatet visar att det finns brister i trafiksäkerhet och tillgänglighet. Bristerna gäller alla trafikantgrupper - motorfordon, kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik. Ett stort antal lösningar har utvärderats utifrån måluppfyllelse, behov, kostnadsnytta och genomförbarhet. Bland de rekommenderade åtgärderna finns Mötesfri landsväg och Säker 80-väg. Detta är åtgärder som bedöms kosta mer än 100 miljoner kronor, och därmed krävs för finansiering att de väljs ut som namngivna objekt i nationell infrastrukturplan. Denna ÅVS kommer att utgöra underlag vid nästa revidering av den planen. Exempel på rekommenderade mindre åtgärder är förbättrade gång- och cykelpassager och busshållplatser. Dessa kan finansieras med ”pottpengar” om det finns utrymme i planen
Väg E6/E20 Trafikplatser Laholm, Halmstad och Falkenberg : Åtgärdsvalsstudie
No full textTrafikverket har analyserat trafikplatserna på väg E6/E20 i Laholms, Halmstads och Falkenbergs kommuner. Resultatet av kapacitetsanalysen visar att tre av de studerade trafikplatserna har belastningsgrader som överstiger rekommendationerna i någon av korsningarna i nuläget. Dessa är den västra korsningen i Halmstad Norra, den västra korsningen i Halmstad Södra och den västra korsningen i Laholm. För två av trafikplatserna, Halmstad Södra och Laholm, är kapacitetsåtgärder redan planerade och därför undersöks dessa inte vidare inom denna ÅVS. Åtgärdsvalsstudien rekommenderar ombyggnad till cirkulationsplats i den västra korsningen i trafikplats 45, Halmstad Norra. Till åtgärdsvalsstudien hör två bilagor, se länkar till höger.</p
Åtgärder för att stärka förmågan inom krisberedskap och civiltförsvar inom beredskapssektorn för transporter
No full textDe senaste årens snabba förändring av det säkerhetspolitiska läget i världen har påvisat ett behov av att öka tempot i uppbyggnaden av totalförsvaret, ett arbete som nu pågår på bred front i Sverige. Återuppbyggnaden av den civila beredskapen fortsätter och en stärkt förmåga behöver sedan vara en del av samhällets ordinarie verksamhet. Transporter, inklusive en fungerande transportinfrastruktur, är ett av de viktigaste grundfundamenten i det civila försvaret och till stora delar även för det militära försvaret. Försvarsberedningens nya rapport Kraftsamling1 visar tydligt på vikten av fortsatt utveckling inom transportområdets beredskap. Regeringen beslutade i maj 2022 om en ny struktur för det civila försvaret och krisberedskapen i Sverige. Den nya strukturen ska minska sårbarheten i samhället och göra det enklare för aktörerna att förstå varandras roller och mandat. Beredskapssektor Transporter bildades när förordning (2022:524) om statliga myndigheters beredskap trädde i kraft. I sektorn ingår myndigheterna Trafikverket, Transportstyrelsen, Luftfartsverket och Sjöfartsverket. Trafikverket är utpekad sektorsansvarig myndighet. Regeringen har uppdragit åt Trafikverket att föreslå åtgärder för att stärka krisberedskap och civilt försvar samt höja förmågan vid höjd beredskap och ytterst i krig för myndigheterna inom beredskapssektorn för Transporter. Uppdraget omfattar dels en beskrivning av Trafikverkets egna förmågor, dels övriga myndigheter inom sektorn.