Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Mobility of mothers with disabled children – a matter of genderdisability intersectionality?
No full textHaving mobility constraints in everyday life can negatively affect people’s quality of life and entail social and geographical exclusion. Previous research has shown that women and people with disabilities in general encounter more travel constraints compared to men and non-disabled people, respectively. However, little is known about constraints experienced by women who have disabled children. By using interviews with mothers of wheelchair-using children with cerebral palsy living in Sweden, this paper explores if these mothers’ daily mobilities are affected by gender-disability intersectionality. The paper uses a time-geographical framework, focusing on the competition between different projects in everyday life. The results suggest that these mothers are affected by gendered norms and travel constraints related to their children’s disabilities, which limit their options of transport modes and entail many chauffeuring responsibilities which they experience exceed ‘normal’ transport provision for (non-disabled) children, increasing both the number of trips and distance. Concerning time-geographical projects, these mothers prioritise their children’s mobilities and everyday projects before their own.Funktionshindrade barns mobilite
Modellorienterat integrerat arbetssätt för bättre samverkan i komplexa projekt
No full textProjektet har avsett att tydliggöra nyttan, behovet och förutsättningar av att använda samordningsmodeller och ett integrerat arbetssätt. Studien syftade därmed till att ta fram en kunskapsbas genom att fördjupat undersöka integrerat arbetssätt. Kunskapsbasen har hämtats från en översyn av litteraturen, intervjuer med olika aktörer, en mindre enkät inom Trafikverket samt en workshop med leverantörer och beställaren om modellen i centrum. Projektet har kommit fram med en kartläggning och identifiering av nyttor för modellorienterad projektering och integrerat arbetssätt. Studien har kartlagt olika förutsättningar inom teknik, organisation, process och juridik som behövs för att kunna arbeta med ett modellorienterat och integrerat arbetssätt. Studien avslutas med att lista tekniska, organisatoriska, processuella och juridiska rekommendationer för branschen och Trafikverket, för att 41058 en mer framgångsrik implementering av ett modell- och processorienterat integrerat arbetssätt.Integrerat modellorienterat arbetssätt för bättre samverkan i komplexa projek
Samspel mellan buss och cykel - interaktioner vid hållplatser
No full textRapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. Utredningen konstaterar att nästan var femte cyklist i ett cykelfält som passerar en buss i anslutning till en busshållplats är inblandad i en interaktion där samspelet mellan cyklist och buss bedöms som bristfälligt. Flest problematiska interaktioner uppstår där utformningen av cykelfältet förbi hållplatsen är otydlig, och därtill ytterligare när omgivande faktorer påtagligt inverkar på samspelet. Utredningen bör ses som ett kunskapsunderlag med exempel på konkreta situationer där samspelet bedöms som bristfälligt. Resultatet kan användas för att förbättra förutsättningar för ökad tydlighet och säkerhet mellan buss och cykel vid hållplatser. Utredningen har, främst i form av observationer, undersökt samspelet mellan buss och cykel vid tre olika utformningar av cykelfält vid hållplatser. Vid två av tre hållplatser efterlevs de befintliga riktlinjer som motiveras främst av gatans bredd. Den hållplats där riktlinjerna frångåtts är också den där flest bristfälliga interaktioner mellan buss och cykel uppvisats. Vid samtliga hållplatser har relaterade positiva och negativa faktorer belysts, exempelvis problematiken när bussar behöver korsa flera körfält i anslutning till hållplatser. Detta medför att cykelfälten ofta blockeras vilket skapar osäkerhet i såväl bussförare som cyklisternas agerande. Resultatet från observationerna har analyserats utifrån gemensamma aspekter och resulterat i tre kategorier/faser för när interaktionerna uppstår; innan hållplats i samband med att buss angör, efter hållplats när buss lämnar samt vid hållplatsen då bussen står still. Utifrån dessa kategorier har ett antal typinteraktioner identifierats och exemplifierats. Problematiska interaktioner uppstår typiskt då det inte är tydligt var/vart cyklisten ska placera sig eller när cyklistens synlighet av olika anledningar begränsas. Detta påverkas till stor del av omgivande faktorer som till exempel trafikmängd, trafikflöde och trafiksystemets infrastruktur i sin helhet. Samspelet mellan buss och cykel är situationsberoende och utformningen av cykelfält vid en hållplats styrs av förutsättningar på platsen. En utformning där cykelfältet inte markeras förbi hållplatsområdet, utan tillfälligt upphör, kan i en trafiksituation där övrig trafik är låg öka samspelet mellan bussförare och cyklister. I ett sådant fall kan valet av utformning motiveras. Vid en hållplats där trafiksituationen är ansträngd kan en sådan utformning istället få motsatt effekt. En svår balansgång handlar om hur stor tilliten till att samspelet fungerar problemfritt vid en viss utformning. Vid hållplatser där cykelfältslinjer inte markeras förbi hållplatsområdet ställs högre krav på att samspelet ska fungera. Detta kan tyckas slumpartat i de fall där samspelet är bristfälligt och leder till osäkerheter för såväl cyklister som bussförare och övriga trafikanter. För att skapa förutsättningar för ett bra samspel mellan buss och cykel krävs förståelse för när och varför problem uppstår. En del i detta är att i trafikplaneringen ha förståelse för och ta hänsyn till faktorer som påverkar samspelet. Förslag på åtgärder som kan bidra till ökat samspel handlar om allt från fysisk och fordonsteknisk utformning till utbildning och beteendepåverkan. Genom att kartlägga och exemplifiera typsituationer och händelseförlopp har problematiken till viss del ringats in. Rapporten ämnar utgöra ett kunskapsunderlag som kan bidra till en ökad trafiksäkerhet, men också väcka intresse för en fråga som bör studeras vidare. Kontakt: Sweco Sverige AB Lisa Ulander, [email protected] eller [email protected] Projektet slutrapporterades juli 2020
Robotized formless concreting – (RoboBet) – pilot project
No full text"RoboBet" var ett högriskprojekt för genomförbarhet i syfte att validera en ny metod för 3D-tryckning av betong. Konceptet är baserat på en större kontroll av härdningsprocesser via kombination av skräddarsydda kapslar som innehåller accelererande ämnen och ytterligare behandlingar som möjliggör frisättning av dessa ämnen på begäran under tryckningen. Projektet testades flera typer av accelererande föreningar. De producerade kapslarna blandades med färska cement pasta och sprickandes därefter genom applicering av ultraljud. Det frisatta materialet påskyndade hydreringsprocessen och förkortade den initiala inställningen i vissa fall. De erhållna resultaten bekräftade generellt konceptets giltighet men de använda inkapslingsprocesserna sänkte acceleratorernas effektivitet avsevärt. Mer grundläggande forskning med fokus på optimering av inkapslingsprocesserna måste utföras innan det faktiska systemet kan vidareutvecklas och så småningom uppskalas.RoboBet Robotiserad formlös beton
Sociala kontraktskrav i offentliga väg- och järnvägskontrakt
No full textDenna studie fokuserar på uppföljningen av de sociala krav som ställs i väg- och järnvägskontrakt. Hur har sociala kravställningar formulerats i förfrågningsunderlag? Hur medvetna är inköpare och projektledare inom beställarorganisationen om sociala krav? Vilka utmaningar och möjligheter finns vid uppföljning av sociala krav. Studien fokuserar på att undersöka hur Trafikverket hanterar dessa frågeställningar för väg- och järnvägsprojekt.Resultatet av studien visar att det finns en medvetenhet bland inköpare och projektledare om de sociala kraven i kontrakten men att det behövs mer detaljkunskap. I det perspektivet kan också definitionen av sociala krav behöva ses över. Därutöver finns ett flertal utmaningar kopplade till uppföljningen av sociala kontraktskrav. Exempelvis kan det tydliggöras i kontraktshandlingar hur kraven ska följas upp. Vidare behöver det organisatoriska ansvaret för uppföljning tydliggöras, främst beträffande gränssnittet mellan inköpare och projektledare. Det är också viktigt att det finns tydliga och väl kommunicerade uppföljningsverktyg och att organisationen som ska genomföra uppföljning har den kunskap och det stöd som behövs. Beträffande sysselsättningskravet beräknas en lärlingsanställning ge störst samhällsekonomiskt resultat medan den anställningsformen är mer kostsam för leverantören jämfört med en vanlig anställning eller praktik.Trafikverket har löpande under studien vidtagit förbättringsåtgärder. Det finns numera en elektronisk, obligatorisk grundläggande utbildning i sociala krav. De sociala kraven har förtydligats bl.a. beträffande arbetsrättsliga villkor enligt kollektivavtal. Definitionen av sociala krav stämmer relativt väl med branschens egna och det arbete som pågår med att skapa en sund konkurrens och schyssta byggen. Organisatoriskt på Trafikverket har verksamhetsområdena Investering, Underhåll och Stora Projekt utsett egna kontaktpersoner som ansvarar för att driva implementering och säkerställa organisatoriskt kunskapsstöd. Vidare har uppföljningsverktygen förtydligats och blivit en del av projektens kontrollprogram.Utvärdering och Uppföljning av Sociala Kontraktskra
Teknikens roll i omställningen
No full textTriple F (Fossil Free Freight) är ett nationellt forsknings- och innovationsprogram med syfte att utveckla kunskap som kan bidra till omställningen till ett fossilfritt godstransportsystem och därmed bidra till uppfyllandet av de svenska klimatmålen. Programmet finansieras av Trafikverket. Under programmets första två år genomförs fem så kallade etableringsprojekt som ska skapa en bas för programmet: 1) Systemövergripande uppföljning, 2) Omvärldsanalys Logistik, 3) Omvärldsanalys Teknik, 4) Omvärldsanalys Policy och 5) Utvecklingsplan.Denna rapport har tagits fram inom ramen för etableringsprojektet Omvärldsanalys Logistik. Syftet är att beskriva logistikens roll i omställning av godstransportsystemet samt identifiera kunskapsbehov för att 41058 omställningen och skapa underlag för prioritering inom programmet. Målet med rapporten är att presentera: 1) kunskapsläget för logistik som syftar till att minska klimatpåverkan från transporter, 2) godstransportsystemet ur ett nationellt systemperspektiv med avseende på nuläge och förutsättningar för omställning ur ett logistikperspektiv, 3) forskningsbehov för att 41058 omställningen och rekommendationer för Triple F.Rapporten har tagits fram av Jenny Karlsson, Linea Kjellsdotter Ivert och Sabrina Brunner på VTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut. Författarna vill framföra ett stort tack till alla företagsrepresentanter som delat med sig av sina värdefulla kunskaper i intervjustudien. Tack även till medlemmar i Triple F-konsortiet som deltagit på webinar den 14 maj 2020 och deltagare på Policy workshop den 2 juni 2020 som lämnat viktiga synpunkter. Tack till alla konsortiemedlemmar som visat engagemang och deltagit på konsortiemöten och framfört idéer och tack till programledningen Triple F för givande samarbete och utbyte. Ett stort tack till Joakim Kalantari (VTI) för diskussioner och synpunkter på texter till denna rapport. Sist men inte minst ett stort tack till fem granskare hos fyra av våra konsortiepartners för värdefulla kommentarer på en tidigare version av denna rapport.Fossilfritt godsstransportsystem (Triple F
Sättningar i siltjordar. Litteraturstudie om egenskaper, fältuppföljningar och beräkningsmodeller
No full textI projekt där stora krav ställs på totalsättningar och differenssättning, exempelvis vid byggande av Ny generation järnväg (Nya stambanor), är det särskilt viktigt att med god precision kunna beräkna sättningar inklusive långtidssättningar för bankar. Kunskapsluckor rörande sättningsberäkningar och tillhörande bestämning av materialparametrar för silt har identifierats bland annat i samband med projektering av nya infrastrukturprojektet Ostlänken (Sweco, 2017; Tyréns, 2019). Problematiken gäller även vid ombyggnationer av infrastruktur på siltjordar. En förstudie har genomförts under perioden maj 2019 – maj 2020, dels i syfte att sammanställa befintlig kunskap och erfarenheter avseende metoder för bestämning av egenskaper och metoder för att beräkna sättningar i silt, och dels för att föreslå lämpliga lokaler för att som ett nästa steg verifiera materialbeteendet i full skala genom att bygga provbankar på silt. Bland de slutsatser som dragits i förstudien kan följande övergripande särskilt lyftas fram: För undersökning av silts kompressionsegenskaper, används fält- och laboratoriemetoder utvecklade för leror eller sand, och dessa har i förekommande fall anpassats till silt, och då oftast i form av empiriska samband kalibrerade mot mätningar i fält. Likaså har såväl analytiska som numeriska modeller och beräkningsmetoder för sättningar i silt sina ursprung i modeller för lera eller sand. Numeriska modeller och metoder erbjuder större möjligheter än analytiska att modellera de tidsförlopp som sker i samband med byggnation av bankar, exempelvis vad gäller rörelser vertikalt och horisontellt, av- och pålastning, spänningsberoende moduler och långtidsdeformationer. I litteraturstudien har inte någon numerisk konstitutiv modell särskilt utvecklad för siltjordar påträffats. Numeriska modeller och deras möjligheter att kunna fånga siltjordars materialbeteende behöver verifieras, dels mot laboratorieförsök och dels mot storskaliga belastningar i fält. Behovet av fortsatt forskning kring siltjordars sättningsegenskaper är stort, inte minst skulle etablering av provbankar behöva genomföras (ex. Ostlänken: Sweco, 2017; Tyréns 2019) för uppföljning av rörelser (vertikalt, horisontellt) och porvattenövertryck och tillhörande jämförelse och utvärdering av såväl olika fält- och laboratorieundersökningar, inklusive provtagningsmetoder, som olika analytiska och numeriska beräkningsmodeller. Några utvalda lokaler med siltjord har föreslagits som lämpliga för byggande av provbankar och sättningsuppföljningar längs planerade sträckningen för järnvägsprojektet Ostlänken. Ett översiktligt program för fältundersökningar, laboratorieförsök, instrumentering och sättningsuppföljningar har tagits fram. Uppföljning och mätningar av långtidssättningar (krypsättningar) föreslås även utföras för några andra identifierade befintliga bankar och byggnader på andra typer av siltjordar där sättningsmätningar har gjorts i tidigare projekt. Silt – utveckling av metodik för parameterbestämning och sättningsberäkning- etapp
Hastighetsundersökning 2020 : teknisk rapport
No full textUppgifter om fordonshastigheter på vägnätet blir allt viktigare som underlag för Trafikverkets analyser och redovisningar. Verket har ett behov av att följa upp och redovisa hastighetsefterlevnaden och hastighetsutvecklingen på de statliga och kommunala vägnäten i landet. Information om hastighetsutveckling används exempelvis för strategiplanering, upp-följning, analys och utvärdering av generella trafiksäkerhetsåtgärder, vid beräkningar i emissionsmodeller inom miljöområdet samt för samhällsekonomisk transportanalys. Under 2020 har Trafikverket genomfört den tredje av tre nationella mätningar av fordons-hastigheter på statligt vägnät som planeras under perioden 2010 – 2020. I denna rapport beskrivs den metodik som använts i Hastighetsundersökningen 2020. Resultaten från undersökningen presenteras i en separat rapport. Utvärdering av målen presenteras i separata rapporter
DigiNord : Virtual Meetings and Climate Smart Collaboration in the Nordic Countries. Examples of good practice and promotion
No full textTrafikverket har medverkat i regeringsuppdraget ”Nordiska hållbara städer med fokus på klimatsmart mobilitet” 2018-2021 och i Trafikverkets uppdrag ingår DigiNord; ett projekt för utbyte av kunskap om digitala möten och klimatsmart digitalt samarbete inom och mellan de Nordiska länderna. Rapporten bygger på litteraturstudier, (digitala) möten och intervjuer, ett webbinarium och en virtuell workshop, allt genomfört under 2019. Totalt presenteras 22 fallstudier i denna rapport som visar på några av de vanligaste drivkrafterna och hindren för digitala möten, samt lyfter fram viktiga faktorer för att de ska lyckas. I rapporten presenteras lärdomarna från projektet och ett antal rekommendationer.This report presents the findings, analysis and recommendations of DigiNord; a project for the exchange of knowledge on virtual meetings and climate-smart digital collaboration in and between the Nordic countries. The project is part of a three-year initiative called “Nordic Sustainable Cities with focus on climate smart mobility”, led by the Swedish Energy Agency and initiated as a part of the presidency of the Nordic Council of Ministers in 2018. The Swedish Transport Administration is responsible for the part on climate-smart transport in cities. The focus is primarily on transport-efficiency, but in this case the focus is on preventing the need for transport through digital accessibility