Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
SESAR 2020 Wave 1 - Slutrapport fö r Swedavias engagemang i fyra olika projekt
No full textSwedavia har deltagit i fyra olika projekt inom SESAR 2020 Wave 1. PJ.02-11 – Enhanced Terminal Area for efficient curved operation PJ04 TAM – Total Airport Management PJ05 – Remote TWR for multiple airports PJ20 AMPLE – Master Plan MaintenanceSWEDAVIAS engagemang SESAR 2
Simulator-based training for emergency drivers : A pre-study
No full textSyftet med förstudien var att undersöka förutsättningar för simulatorbaserad träning av utryckningskörning samt initiera användarcentrerad utveckling av simulatorer för utryckningskörning. Med hjälp av ett nära samarbete med aktörer för utryckningsfordon och enheten för Trafiksäkerhet på Trafikverket, ämnar projektet kartlägga behovet av att säkert kunna träna utryckningskörning samt utreda hur träning av utryckningskörning i körsimulator kan förebygga incidenter och olyckor. Ett befintligt enklare utryckningsscenario utvecklat av VTI har använts för att tillsammans med personal från olika utryckningsaktörer identifiera önskemål och krav för olika typer av användningsfall. Denna FoI-inriktade undersökning har kompletterats med utveckling av simulatormetodik. Samtliga resultat kommer att ligga till grund för utveckling av simuleringsverktyg för träning av utryckningskörning. Riskerna som utryckningsförare upplever är starkt kopplade till interaktionen med andra trafikanter, men även till den egna kunskapen om hastigheter, väglag och mörker. Resultaten pekar på utryckningsförares behov av träning eller utbildning när det gäller att göra sig synlig och visa sina intentioner, förståelse för effekter av hastighetsval, väglag och mörker, omkörning på landsväg, rödljuskörning samt behov av utbildning för omgivande trafik kring hur de bör bete sig, förslagsvis under körkortsutbildningen.The purpose of the pre-study was to investigate the conditions for simulator-based training of emergency driving and to initiate user-centered development of simulators for emergency driving. With the help of a close cooperation with emergency vehicle operators and the Traffic Safety Unit, the project aims to identify the need to be able to safely train emergency driving and to investigate how training of emergency driving in driving simulators can prevent incidents and accidents. An existing emergency scenario developed by VTI has been used to, together with staff from various emergency actors, identify wishes and requirements for different types of use. This R&D-oriented study has been supplemented with the development of simulator methodology. All results will form the basis for the development of simulation tools for training of emergency driving. The risks experienced by emergency drivers are strongly linked to the interaction with other road users, but also to their own knowledge of speeds, road conditions and darkness. The results point to the need for training emergency drivers in; how to make themselves visible and to show their intentions, understanding the effects of speed choices, road condition and darkness, on-road overtaking, red light driving, and also the need for training of surrounding traffic on how to behave, preferably during driver's license training.Förstudie simulatorbaserad träning av utryckningskörnin
Objective measurement of surface defects and cracks in the road surface : road surface condition measurement with scanning laser technique
No full textDen tillståndsmätning av de statliga vägarna som görs i Sverige idag ger inte en tillräckligt allsidig beskrivning av skadeläget för att kunna välja sträckor som är i behov av underhåll. Den information som vi saknar rör vägytans skick. Det kan vara sprickor eller andra ytskador som t.ex. stensläpp. I denna studie har 27 dubbelriktade sträckor valts ut. Sträckorna har i olika grad ett skadeläge i ytskiktet som identifierats som ”i behov av underhåll” av Trafikverkets beläggningsingenjörer. Sträckorna är mätta med ett mätsystem som är heltäckande (HTL, heltäckande lasermätning) över körfältet och som jämförelsegrund har också en okulär inventering gjorts av skadeläget. Vi ser att den objektiva HTL-mätningen har god upprepbarhet avseende sprickor och stensläpp. Vid jämförelse med den subjektiva bedömningen finns det sträckor där identifieringen av ytskadorna stämmer väl överens men även motsatsen. För att en HTL-mätning ska ge användbar information om sprickor och ytskador krävs erfarenhet och arbete med att trimma in parametrar i analysprogramvaran.As condition measurements carried out on the Swedish national road network currently do not provide a sufficiently comprehensive description of all types of distress, it is difficult to select the sections most in need of maintenance. This lack of information concerns mainly pavement surface condition parameters such as cracking and ravelling. In this study, twenty-seven two-way road sections with varying degrees of pavement surface distress were selected. All sections were identified as "in need of maintenance" by engineers from the Swedish Transport Administration. The sections were objectively measured using a system that covered the full lane width. For comparison purposes, a subjective condition inventory was also done. We found that the objective lane-wide measurements had good repeatability with respect to cracking and ravelling. When comparing the objective and subjective inventories, some sections correlated well whereas some hardly correlated at all. In order for a lane-wide measurement to provide useful information on cracking and other forms of surface distress, our conclusion is that more experience and a better understanding of how to adjust the parameters in the analysis software is needed.Hållbart underhåll - ytskado
Sjöfart och utsläpp till luft i Sverige och ”business-as-usual” scenarier till 2030 och 2045 : baserat på AIS-data från 2015
No full textThis report is part of the Carrots & Sticks project, which has the main purpose of analysing policy instruments and measures that most cost-effectively can reduce emissions from maritime transport in Sweden. The purpose of this report is to provide an overview of the current situation of maritime transport in Sweden and to provide business-as-usual (BAU) scenarios for the future development of air emissions. By using AIS data (Automatic Identification System) for 2015, this report uses a bottom-up method to estimate air emissions from maritime transport. The report also examines how the estimated emissions contribute to the achievement of Swedish environmental quality objectives. The environmental quality objectives of relevance when examining emissions to air from maritime transport, and which are of relevance within the Carrots & Sticks project, are Reduced climate impact, Clean air, Natural acidification only and Zero eutrophication. This report therefore focuses on the development of emissions to air related to these four objectives, which include emissions of carbon dioxide (CO2), sulphur dioxide (SO2), particulate matter (PM) and nitrogen oxide (NOX). The method used in the official statistics for estimating air emissions from maritime transport has recently (December 2019) been substantially modified. The previous estimation method had ambiguities related to the data collection process, which was the main reason for the modification of the method. Due to these uncertainties, this report develops an alternative method for estimation of emissions. The main advantages of the estimation method used in this report compared to the method used in the official statistics are that it allows a classification of the traffic types domestic, international and transit and that it covers a specific geographical area surrounding Sweden, which provides more information about where the emissions are emitted. Furthermore, recently developed emission factors are applied, which take current and decided policy instruments into account. The dataset also allows for the possibility of separating emissions emitted at sea and at berth, which can facilitate the analysis of the potential that policy instruments can have on emissions reduction.Denna rapport är en del i projektet Morötter och Piskor, vilket har som huvudsakliga syfte att analysera vilka styrmedel och åtgärder som mest kostnadseffektivt kan bidra till att minska utsläpp till luft från sjöfarten i Sverige. Denna rapport syftar till att ge en översikt av nuläget inom sjöfarten i Sverige samt att estimera ”business-as-usual” (BAU)-scenarier för den framtida utvecklingen av utsläpp till luft. Baserat på AIS (Automatic Identification System)-data från 2015 estimerar denna rapport, med hjälp av en ”botten-upp”-metod, utsläpp till luft från sjöfarten. Vidare undersöker rapporten hur de estimerade utsläppen bidrar till uppfyllandet av svenska miljökvalitetsmål. De miljökvalitetsmål som är relevanta vid analyser av utsläpp från sjöfart inom detta projekt är Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Denna rapport fokuserar därför på utvecklingen av utsläpp till luft relaterat till dessa fyra mål, vilka inkluderar utsläpp av koldioxid (CO2), svaveldioxid (SO2), luftburna partiklar (PM) och kväveoxider (NOX). Metoden som används i den officiella statistiken för att estimera utsläpp till luft från sjöfarten har nyligen (december 2019) modifierats avsevärt. Den tidigare officiella estimeringsmetoden innebar osäkerheter relaterade till datainsamlingen, vilket är den främsta anledningen till att metoden modifierades. På grund av dessa osäkerheter använder denna rapport en alternativ metod för att estimera utsläpp. De främsta fördelarna med metoden som används i denna rapport jämfört med den officiella metoden är att den ger möjlighet att klassificera utsläppen på trafiktyperna inrikes, utrikes och transit, samt att den omfattar utsläpp från ett specifikt geografiskt område kring Sverige, vilket ger mer information om var utsläppen har gjorts. Vidare används nyligen publicerade emissionsfaktorer som tar hänsyn till existerande och beslutade styrmedel. Datasetet ger även möjlighet att separera vilka utsläpp som har gjorts i hamn och till havs, vilket kan underlätta analysen av vilken effekt potentiella styrmedel kan förväntas ha på utsläppsminskningar.Morötter och piskor inom sjöfarten för att uppnå miljökvalitetsmå
Sammanfattning av projektet ”Morötter och piskor inom sjöfarten för att uppnå miljökvalitetsmål”
No full textDenna sammanfattning innehåller framför allt resultat från tre rapporter som har tagits fram inom projektet ”Morötter och piskor”. Dessa rapporter har skrivits parallellt och de bygger delvis på varandra. Nedan sammanfattas de viktigaste resultaten och slutsatserna från dessa tre rapporter och det formuleras gemensamma rekommendationer. Projektets samtliga leveranser är sammanställda i bilagan Sammanfattningen är strukturerad enligt följande: Detta avsnitt fortsätter genom att beskriva syftet och målet med projektet ”Morötter och piskor”; vidare beskrivs innehållet mer detaljerat. Avsnitt 2 ger en översikt av utsläpp till luft från sjöfarten i Östersjön, Kattegatt och Skagerack från 2015 samt från ”business-as-usual”(BAU)-scenarier till 2030 och 2045. Avsnitt 3 beskriver hur utsläppsminskningar och kostnader för olika åtgärder för att minska utsläppen till luft från sjöfarten har beräknats. Avsnitt 4 innehåller den sista och sammanfattande rapporten som studerar styrmedel i hela världen och de specifika förutsättningarna i Sverige; förenklade samhällsekonomiska analyser genomförs och rekommendationer för svenska beslutsfattare tas fram. Avsnitt 5 sammanfattar slutsatser och ger rekommendationer baserat på projektet.Morötter och piskor inom sjöfarten för att uppnå miljökvalitetsmå
Emissionsreduktioner och kostnader för åtgärder som minskar utsläppen av luftföroreningar och växthusgaser från sjöfarten : ett urval av åtgärder med betydelse för de svenska miljökvalitetsmålen
No full textThis report is part of the Carrot and Sticks project which has the overall objective to analyse policy instruments and measures that most cost-effectively can reduce air emissions from maritime transport in Sweden. The objective of the study presented in this report is to assess cost estimates for abatement options for measures reducing air emissions of Sulphur dioxide (SO2), nitrous oxides (NOX), particular matter (PM) and greenhouse gases (GHGs) from shipping, along with estimates of emission reductions. The emission reductions in turn contribute to the fulfilment of the Swedish Environmental Quality Objectives; Clean Air, Natural Acidification Only, Zero Eutrophication and Reduced Climate Impact. The results in this report are used as input in a simplified cost-benefit analysis, that is used to derive policy recommendationsDenna rapport är en del av forskningsprojektet Morötter och Piskor som har som syfte att analysera styrmedel och åtgärder som på ett kostnadseffektivt sätt kan minska sjöfartens emissioner till luft. Syftet med studien är att sammanställa och beräkna kostnader för åtgärder som minskar utsläpp av svaveldioxid (SO2), kväveoxider (NOX), partiklar (PM) och växthusgaser (VHG) från sjöfart tillsammans med uppskattningar av utsläppsminskningar för dessa åtgärder. Utsläppsminskningarna bidrar i sin tur till uppfyllandet av de svenska miljökvalitetsmålen; Ren luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning samt Minskad klimatpåverkan. Resultat från denna rapport används som indata i en förenklad kostnads-nytto-analys som genomförs för att rekommendera styrmedel.Morötter och piskor inom sjöfarten för att uppnå miljökvalitetsmå
Digital spårlägesmätning efter stabilitetspåverkande arbete i spår
No full textFörstudie som beskriver de metoder och leverantörer som har utrustning för digitalt belastad mätning av spårläge efter stabilitetspåverkande spårarbete.Digital spårlägesmätning efter stabilitetspåverkande arbete i spå
Drift- och Underhållsåtgärders inverkan på KApacitet och Trafikföring på 2+1-väg
No full textMänniskor i Sverige är i ständig rörelse och på de flesta nationella vägarna är det idag svårt att utföra nödvändiga drift- och underhållsarbeten. De nödvändiga justeringarna av det befintliga vägnätet har en inverkan på trafikflödet och orsakar fördröjning för trafikanter. Detta eftersom kapaciteten minskar för de åtgärdade vägsträckorna i samband med vägarbeten. Vägarbetsområden har en betydande inverkan på framkomligheten då dessa ofta utgör flaskhalsar som resulterar i köer med fördröjningar som följd. Kunskap om vägens kapacitet vid vägarbetsområdet är därför avgörande för trafikplanerare vid planering av drift och underhållsåtgärder. Även om problemen inte är knutna till en specifik vägtyp så är effekten oftast störst på stadsnära motorvägar samt 2+1-vägar på grund av höga flöden. Eftersom en modell har tagits fram för motorvägar har det här projektet fokuserat på kapacitetsbegränsningar vid vägarbetsområden på 2+1-vägar.Drift- och Underhållseffekter på kapacitet och trafikföring (DUKAT 3
Hyrcyklar utifrån en trafiksäkerhetsaspekt
No full textRapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. Syfte med denna studie har varit att analysera trafiksäkerheten för hyrcyklar i Malmö med inriktning på användningen av säkerhetsutrustning (vilket i detta fall innebär hjälm, varselväst och belysning). Studien har översiktligt sett över rådande regelverk. Studien grundas i hypotesen om att användare av hyrcyklar tenderar att färdas utan säkerhetsutrustning i högre utsträckning än användare av privata cyklar och kanske ser sin resa som tillfällig och mer spontan. Medan cyklister på en privat cykel troligen ser resan som mer planerad och är därav noggrannare med säkerhetsutrustning. Studien omfattas av en litteraturstudie, kortare strukturerade intervjuer och en inventering av cyklister i Malmö. Över 60 strukturerade intervjuer med hyrcykelanvändare har genomförts och över 1300 cyklar har inventerats på två av Malmös större cykelstråk, observationen innefattar både cyklister med privata cyklar och med hyrcyklar. Undersökningen bygger på jämförelser av trafikanters beteende när de cyklar med en privat cykel samt när de cyklar med en hyrcykel. (Trafikverkets beteckning: TRV 2019/27503 ”Hyrcyklar utifrån en trafiksäkerhetsaspekt”) Projektet har utförts under 2019 och 2020. Projektet slutrapporterades i maj 2020
Mer tillgänglig och användbar trafikinformaiton för resenärer på järnvägsstationer
No full textI Sverige avgår närmare 30 000 tåg varje vardag och under en normal vecka presenteras strax över 93 000 högtalarutrop i hela landet, vilket motsvarar 672 timmar. Störningar inom tågtrafiken är ett område där uppfattningen bland resenärer är att informationen som ges är bristfällig. Trafikinformationens tillförlitlighet anses låg, vilket främst gäller den muntliga informationen som ges via järnvägsstationernashögtalarsystem. Det övergivande syftet med detta forskningsprojekt har varit att undersöka hur resenärer, inklusive personer med olika funktionsnedsättningar, uppfattar och upplever trafikinformation vid störd drift samt vilka behov de har av information vid störningar. Målet har varit att skapa underlag för hur informationen som presenteras vid störningar kan vidareutvecklas för att vara mer tillgänglig och användbar för alla resenärsgrupper och därmed uppnå ökad positiv kundupplevelse. Inom projektet har en litteraturstudie om design av ljudinformation genomförts samt därefter tre oberoende delstudier: (1) Behov av trafikinformation för funktionsnedsatta, (2) Betydelse och upplevelse av olika meddelande vid störningar, samt (3) Användarstudie av olika audiella uppmärksamhetssignaler. I dessa studier har datainsamling från olika resenärsgrupper genomförts under 2019. Syftet med första delstudien var att identifiera informationsbehov för olika grupper av funktionsnedsatta resenärer under en tågresa, samt att undersöka om det finns svagheter i den information som ges vid störningar idag. Målet var att få en ökad förståelse om vilket informationsbehov dessa resenärsgrupper har vid störningar. De åtta resenärsgrupperna som studerades var; rullstolsburen resenär som reser utan assistent, resenär med hörselnedsättning, resenär med synnedsättning som reser med ledarhund, äldre resenär, gravt kognitiv funktionsnedsatt resenär med förmåga att resa vissa sträckor själv, resenär med starka symptom för psykiskohälsa, resenär som endast pratar engelska, samt som referens en vanligt förekommande resenär utan någon funktionsnedsättning. I en workshop användes metoderna Customer Journey Mapping i kombination med Empathy Mapping och Personas för att studera de olika resenärsgruppernas behov av information under en fiktiv historia om en tågresa. Workshopen genomfördes med fem deltagare från Trafikverkets interna referensgrupp, främst personer från avdelning Verksamhetsutveckling och förvaltning, Verksamhetsområde Trafik. Slutsatserna från denna delstudie var att informationsbehovet ser väldigt olika ut beroende på typ av funktionsnedsättning resenären har. Specifikt framkom det att för användargrupper med någon funktionsnedsättning behövs det ofta mer tid för planering av vad man ska göra när en störning uppstår än det behövs för vanliga resenärer. Vidare framkom att en ytterligare studie behöver genomföras, där verkliga resenärer från dessa användargrupper involveras, för att i detalj utröna vilken sorts behov av information och hjälp de har i samband med störningar vid en tågresa. Syftet med delstudie två var att se vilken innebörd del olika publika felmeddelanden som presenteras vid störningar har för resenärer. Målet var att få en sammanfattande bild av vad en resenär förstår samt vilka känslor som förknippas med meddelandena, samt öka förståelsen av varför missnöje uppstår med den information som ges. Datainsamlingen gjordes via en skriftlig enkät som delades ut till slumpvis utvalda personer som reser med tåg minst någon gång per år. Totalt svarade 80 personer på enkäten, varav 14% av svaranden rapporterade synnedsättning, 8% hörselnedsättning, 3% rörlighetsnedsättning samt 76%rapporterade ingen funktionsnedsättning. Fyra olika felmeddelanden undersöktes i enkäten: Signalfel, anläggningsfel, spårfel och omfattande signalfel. Slutsatsen från denna delstudie var att resenärer mycket sällan förstår orsaken till de störningar som uppkommer, samt att de meddelande som presenteras framkallar negativa känslor. Resenärernas feltolkningar av meddelandenas verkliga innebörd leder till en negativ inverkan på deras upplevelse av störningen. De vet sällan konkret vad informationen som ges innebär för deras kommande resa, och de känner att de sällan blir hjälpta av informationen i sitt beslutsfattande om hur de ska agera för att nå sitt slutgiltiga resmål. Syftet med den tredje delstudien var att undersöka om olika typer av audiella uppmärksamhetssignaler ger varierande reaktioner hos resenärer. Målet var att skapa riktlinjer för en uppmärksamhetssignal som ska användas i situationer då störningar uppstår. Sju olika audiella uppmärksamhetssignaler testades med fyra olikaanvändargrupper, varav den nuvarande Telegongen var en av signalerna. Den första användargruppen inkluderade personer med synnedsättning, hörselnedsatta personer, samt personer med dövblindhet (18personer). Den andra gruppen representerade personer utan funktionsnedsättning (6 personer). Den tredje gruppen bestod 14 personer som arbetar på avdelningen Verksamhetsutveckling och förvaltning, Verksamhetsområde Trafik på Trafikverket. Den fjärde gruppen inkluderade studenter vid Chalmers tekniska högskola i 25-årsåldern (24 personer). Resultaten från de olika gruppernas upplevelser och deras ranking av signalerna varierade mycket både mellan grupper och inom grupperna, vilket innebar att det var svårt att dra en tydlig slutsats om vilka signaler som lämpade sig bäst för att påkalla uppmärksamhet vid entågstörning. Telegongen medförde igenkänning och var en signal som ansågs lämplig av vissa användargrupper, men även en förändrad snabbare Telegong-signal ansågs vara ett alternativ, lika väl som några andra signalalternativ. Resultatet medförde en stor mängd värdefull information om resenärers förväntningar på en uppmärksamhetssignal på järnvägsstationer. Denna information kan användas som underlag vid fördjupade studier om audiella signalers budskap samt vid utformning av uppmärksamhetssignaler för olika ändamål. De övergripande slutsatserna från projektet är att vid en störning förväntar sig resenärer både audiell och visuell information parallellt från ett gemensamt system för alla aktörer och trafikslag. Vidare är det mycket få resenärer som förstår dagens felmeddelande och egna tolkningar görs som har negativ inverkan på upplevelsen. Oavsett felmeddelande tolkar resenärerna att konsekvensen kommer att bli försening vilket framkallar stress och irritation och ett beslutsstöd efterfrågas. Att utforma en ny uppmärksamhetssignal för störningsinformation kan vara problematiskt eftersom personliga preferenser hos resenärer styr önskemål och funktion tillmycket stor del. Förslag på fortsatta studier om hur trafikinformation ska presenteras på järnvägsstationer är främst att titta på hur resenärsgrupper med funktionsnedsättningar agerar och löser situationen vid störningar och hur man kan hjälpa dessa samt hur information vid störningar ska utformas för att öka förståelsen för personer med kognitiva funktionsnedsättningar, en resenärs grupp som poängteras som viktig i samhället och finns i alla åldrar.Utformning av användaranpassat informationssystem för trafikinformation på järnvägsstatione