Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Fördjupad riskanalys grundvatten Pålamalm : Haninge och Botkyrka kommun
No full textSom verksamhetsutövare för väg och järnväg och med ett utpekat ansvar i fastställda åtgärdsprogram i svensk vattenförvaltning, tar Trafikverket ansvar för skydd av vatten. Med grund i detta bedriver Trafikverket ett kontinuerligt riskanalysarbete av det statliga väg- och järnvägsnätet. Där behov föreligger genomförs också administrativa och/eller fysiska riskreducerande åtgärder för att förbättra vattenskyddet. En översiktlig riskanalys för aktuella vägsträckor längs grundvattenförekomsten Pålamalm har genomförts. Den norra konfliktsträckan av väg 571 har vid riskbedömningen bedöms ha riskklass 3.Den södra delen av väg 571 liksom aktuell konfliktsträcka av väg 257 har bedömts ha riskklass 4
Fördjupad riskanalys grundvatten Västerhaninge – Jordbromalm : Haninge kommun
No full textSom verksamhetsutövare för väg och järnväg och med ett utpekat ansvar i fastställda åtgärdsprogram i svensk vattenförvaltning, tar Trafikverket ansvar för skydd av vatten. En del i detta ansvar tas genom att utföra ett systematiskt riskanalysarbete för de vägar och järnvägar som kan riskera påverka vatten. Aktuella sträckor är belägna längs väg 257 vid Västerhaninge station och Åby gård i Haninge kommun.
Fördjupad riskanalys ytvatten - Malmsjön : Botkyrka kommun
No full textSom verksamhetsutövare för väg och järnväg och med ett utpekat ansvar i fastställda åtgärdsprogram i svensk vattenförvaltning, tar Trafikverket ansvar för skydd av vattenförekomster. En del i detta ansvar tas genom att utföra ett systematiskt riskanalysarbete för de vägar och järnvägar som kan riskera påverka vatten. Den fördjupade riskanalysen fokuserar på en sträcka av väg 225, där vägen passerar längs med sjön Malmsjön och genom samhällets Vårsta södra delar. Skyddsobjektet för föreliggande utredning utgörs av Malmsjön. Vid en översiktlig riskanalys har vägsträckan bedömts utgöra riskklass 3
Vägtrafiklaster – Tunga fordons vikt i rörelse utifrån korttidsmätningar (7 dygn) : Norrfjärden 2019, E4, BD24110213
No full textAxellaster från tunga fordon (bruttovikt över 3,5 ton) svarar för huvuddelen av nedbrytningen på det statliga vägnätet. Det är därför nödvändigt att ha information om den tunga trafikens omfattning och vikters belastning på vägnätet. Trafikverket har sedan 2002 mätt axellaster och från 2004 redovisat axellaster, bruttovikter och fordonens nedbrytande förmåga på vägnätet på ett flertal platser i landet. Analyser från mätningarna presenteras i årliga mätplatsrapporter samt en årlig sammanfattande nationell rapport där mätplatserna grupperats i ett eller flera olika program och därigenom möjliggöra varierande slag av analyser. Denna rapport baseras på resultat från mätningar på mätplats Norrfjärden under åren 2017-2019. Mätplatsen (MätplatsID BD24110213) ligger vid Norrfjärden (ca 11 km NO om Piteå och ca 500m SV om trafikplats ’Norrfjärden’), på europaväg 4 i Norrbottens län. Vägsektionen är trefältig (1+2) vanlig väg mötesfri. Den tunga trafiken (bruttovikt över 3,5 ton) har mätts i körfält 1 i båda riktningar, NO (riktning 1) mot Luleå och SV (riktning 2) mot Piteå. Vägavsnittet vid mätplatsen tillhörde Bärighetsklass 1 ”BK1” fram till och med mätår 2018. Därefter Bärighetsklass 4 ”BK4”
Vägtrafiklaster – Tunga fordons vikt i rörelse utifrån korttidsmätningar (7 dygn) : Karlskoga 2019, E18, T10440019
No full textAxellaster från tunga fordon (bruttovikt över 3,5 ton) svarar för huvuddelen av nedbrytningen på det statliga vägnätet. Det är därför nödvändigt att ha information om den tunga trafikens omfattning och vikters belastning på vägnätet. Trafikverket har sedan 2002 mätt axellaster och från 2004 redovisat axellaster, bruttovikter och fordonens nedbrytande förmåga på vägnätet på ett flertal platser i landet. Analyser från mätningarna presenteras i årliga mätplatsrapporter samt en årlig sammanfattande nationell rapport där mätplatserna grupperats i ett eller flera olika program och därigenom möjliggöra varierande slag av analyser. Denna rapport baseras på resultat från mätningar på mätplats Karlskoga under åren 2017-2019. Mätplatsen (MätplatsID T10440019) ligger i Karlskoga, på Europaväg 18 vid bron vid Rosendal vägen i Örebro län. Vägsektionen är fyrfältig (2+2). Den tunga trafiken (bruttovikt över 3,5 ton) har mätts i körfält 1 (riktning 1) Ö mot Örebro och i körfält 1 (riktning 2) V mot Karlstad. Vägavsnittet vid mätplatsen tillhörde Bärighetsklass 1 ”BK1” under samtliga redovisade mätår
Vägtrafiklaster – Tunga fordons vikt i rörelse utifrån korttidsmätningar (7 dygn) : Slussfors 2019, E12, AC24610004
No full textAxellaster från tunga fordon (bruttovikt över 3,5 ton) svarar för huvuddelen av nedbrytningen på det statliga vägnätet. Det är därför nödvändigt att ha information om den tunga trafikens omfattning och vikters belastning på vägnätet. Trafikverket har sedan 2002 mätt axellaster och från 2004 redovisat axellaster, bruttovikter och fordonens nedbrytande förmåga på vägnätet på ett flertal platser i landet. Analyser från mätningarna presenteras i årliga mätplatsrapporter samt en årlig sammanfattande nationell rapport där mätplatserna grupperats i ett eller flera olika program och därigenom möjliggöra varierande slag av analyser. Denna rapport baseras på resultat från mätningar på mätplats Slussfors under åren 2018-2019. Mätplatsen (MätplatsID AC24610004) ligger vid Slussfors (Ca 60 km NV Storuman), på Europaväg 12 i Västerbottens län. Vägsektionen är tvåfältig (1+1) vanlig väg. Den tunga trafiken (bruttovikt över 3,5 ton) har mätts i körfält 1 (riktning 1) NV mot Tärnaby och i körfält 1 (riktning 2) SO mot Storuman. Vägavsnittet vid mätplatsen tillhörde Bärighetsklass 1 ”BK1” under samtliga redovisade mätår
Peat – deformations and failure mechanisms in model tests. New equipment and methodology for block sampling and model tests
No full textKunskapen internationellt om hur torvjordar deformeras och går till brott under vägar och järnvägar är begränsad. Vidare saknas det teoretiska materialmodeller som på ett relevant sätt beskriver inverkan av fibrer på låg- och mellanförmultnad torvs mekaniska egenskaper. Fibrer i torv skapar en armering likt den i armerad jord. För att kunna utveckla relevanta materialmodeller måste torvjordars deformations- och brottegenskaper och samband mellan spänningar och töjningar (last och deformationer) identifieras. För att bidra till kunskapen om torvs deformations- och brottegenskaper har ett forskningsprojekt innehållande modellförsök i laboratoriet genomförts vid SGI. Målet med projektet var att: • Baserat på resultat av modellförsök kunna detektera och beskriva uppkomna deformationer (rörelser) och brottmekanismer vid belastning av studerade torvtyper (lågförmultnad torv). • Skapa ett experimentellt underlag dels för en ökad förståelse för hur torvjordar kan deformeras under bankar och dels för att senare kunna användas för utveckling av materialmodeller för torvjordar (låg- och mellanförmultnad torv). I projektet har utvecklats en ny och fungerande utrustning och metodik dels för provtagning i fält av blockprover och dels för modellförsök i laboratorium på blockprover (storlek 1x0,5x0,25 m3). Modellförsök har genomförts på lågförmultnade fibriga torvprover från två lokaler och resultaten har kunnat analyseras och deformations- och brottmönstret beskrivas. Bland de slutsatser som dragits kan följande speciellt lyftas fram: En konceptuell modell som beskriver brottbeteende och brottmod och med inverkan av draghållfasthet, har tagits fram dels för odränerat beteende och dels för dränerat beteende för de undersökta fibertorverna i modellförsöken. Modellerna avviker från de traditionella modellerna för bärförmågebrott i jordmaterial. Uppträdande deformations- och brottmönster med typerna ”hängmatta”, lokalt brott (punkt), lokalt brott (zon) och stansbrott kan kopplas ihop med de olika delarna i last-deformationssambandet vid odränerad belastning. Motsvarande gäller vid dränerad belastning, där ”hängmatta” och lokala brott uppstår men inte stansbrott. Modellförsöken visar att fibrig torvs förmåga att ta dragkrafter är en del av torvens beteende vid belastning och att draghållfasthet i framtiden bör beaktas i materialmodeller och vid beräkningar av stabilitet, bärförmåga och sättningar. Modellförsöken tydliggör att deformationer och hållfasthet, idealt, inte bör särkopplas vid analys av fibrig torv utan hänger ihop och detta borde beaktas vid dimensionering för grundläggning på torv.Deformationer och brottmekanismer i tor
Fel- och förseningsmodellen+ Fortsatt utveckling med Lupp Data 2017 och Railsys
No full textFel- och förseningsmodellen (FF) är en statistisk modell som underlättar samhällsekonomisk analys av förseningar och restidsvariation för järnväg. Modellen ger effektsamband för infrastrukturfelens effekt på förseningar.Projektet har fortsatt utveckla FF modellen med nyare tågförflyttningsstatistik från Trafikverkets offentliga databas LUPP för år 2017 för hela Sverige. Den uppdaterade FF modellen har tillämpats för beräkningen av förseningselasticiteter i förhållande till anläggningsspecifika fel, t.ex. spårfel, signalfel och så vidare.Fortsatt utveckling av fel- och förseningsmodellen för tillförlitliga effektsamband mellan trafikkritiska fel och påverkan på trafiken (FF+
Hållbara stationsmiljöer – en studie kring ljudmiljö, resandekvalitet och kravuppfyllnad - slutrapport inomhusstationer
No full textJärnvägsstationer är komplexa miljöer som innefattar många olika zoner så som biljetthall, plattform, förbindelser osv och där olika aktörer samspelar (trafikoperatör, förvaltare, ägare, hyresgäster). Planering, byggande och förvaltning av stationer styrs av många krav- och rådsdokument och kräver samarbete mellan många yrkesgrupper.Begreppet hållbara stationer omfattar ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter och en viktig dimension i det hela handlar om resenärers välbefinnande och deras behov. En station som är attraktiv, användbar och komfortabel stärker det kollektiva resandet. I det avseende spelar ljudmiljön en stor roll då den påverkar förmågan att orientera sig, uppfatta och förstå utrop av trafikinformation samt känna trygghet och komfort i en miljö som kännetecknas av både stress, höga ljudvolymer och ett stort informationsflöde.I denna rapport presenteras resultatet av en forskningsstudie vars främsta målsättningar är att ringa in dagens problematik kring ljudmiljö ur ljud- och orienterbarhetssynpunkt samt föreslå former för ett fördjupat arbete kring vad som kan och bör göras i nästa steg för att uppnå hållbara resandemiljöer för alla resenärgrupper. Rapporten bygger på tre delstudier som omfattar:· översyn av rådande lagar, krav och riktlinjer,· platsbesök med fokusgruppintervjuer i två stationer tillsammans med särskilt utsattaresenärsgrupper.· ljudmätningar av ljudförhållanden i samma stationer.Använda metoder och resultat från dessa studier sammanställts kortfattat i rapporten. Studien visar att planering och uppförande av stationer ur ljud- och orienterbarhetsynpunkt stöter på problem redan vid upphandling och när projektorganisation tas fram, då erforderlig kompetens inte alltid säkerställs. Under projekteringen försvåras arbetet med dessa frågor av en otydlig kravbild som beror dels på en stations oerhörda komplexitet med olika ytor, funktioner och aktörer dels på antalet styrdokument som ska beaktas och som inte sällan är oense om kravnivåer. Resultatet från intervjuer och fältmätningar belyser frågan från olika perspektiv och kompletterar varandra. I rapporten beskrivs närmare hur de förhåller sig till varandra och till krav och riktlinjer i de olika styrdokumenten. Sammanfattningsvis kan det nämnas att ljudmiljön i de aktuella stationerna upplevdes generellt av målgrupperna som dämpade och behagliga att vistas i.I det sammanvägda resultatet framträder dock att viktiga funktioner kopplat till ljudmiljön och orienterbarhet fallerade. Konstaterade brister bedöms bero delvis på avsaknad av samarbete mellan olika teknikområden samt av ett gemensamt helhetsperspektiv. Utredningen visar också att möjligheterna att uppfatta talade meddelande på plattformen påverkas av ljud från tåg, men även av hur de olika tekniska systemen som högtalare och annonsatorer placeras och används. Det i kombination med trafiklösningar som flytande spårval blir ett stort problem för vissa grupper. I rapporten beskrivs förslag till förbättring och fortsatt arbete för att avhjälpa nämnda brister. Ett viktigt arbete som bör prioriteras är att analysera och utreda rimliga och lämpliga krav gällande ljudmiljö kopplat till de olika delarna av en station och då inkluderat ovan- och underjordstationer. Detta arbete bör mynna i att ta fram tydliga projekteringsanvisningar avseende ljudmiljö med koppling till komfort, tillgänglighet och säkerhet. Förslag ges också på utformning av den fysiska miljön och användning av ny teknik för att underlätta användbarheten och tryggheten i stationer diskuteras också.Hållbara stationsmiljöer - en studie kring ljudmiljö, resandekvalitet och kravuppfyllna
Policy instruments and valuation of impact from shipping
No full textThis is a summary report for the project Policy instruments and valuation of impacts from shipping financed by the Swedish Transport Administration through grant TRV 2017/97891. More detailed results can be found in a set of papers and reports written within the project. The project has been a collaboration between IVL Swedish Environmental Research Institute, Chalmers and Clean Shipping Index. We would like to thank for contributions from Katarina Yaramenka and Hulda Winnes at IVL, Martin Eriksson, Dinis Soares Reis de Oliveira and Sofia Nöu at Chalmers and Merijn Hougee and Rickard Lindström at CSI as well as the participants in the advisory committee.Värdering och styrmedel för sjöfartens miljöbelastnin