Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Digitaliserade beslutsstöd - policy och praktik - Delstudie 1: Idéer om digitalisering som stöd för samhällsutveckling
No full textDelstudien adresserar faktorer och övergripande frågeställningar som hjälper oss att förstå digitaliseringens samhälls- och systemförändrande potential och de hot och möjligheter som följer med varje ambition att styra, förbättra och utveckla verksamheter med hjälp av digitaliserade verktyg. Delstudien bidrar med en kontext för delstudie 2 och 3 genom att adressera frågor som handlar om tolkningsföreträde, problemdefinitioner, kunskapsunderlag och förväntade nyttoeffekter, exempelvis:-Vems idéer om digitalisering? (politiken; statsförvaltningen; professioner; leverantörer; innovatörer; kunder; medborgare; andra?)-Vilka problem ska digitaliseringen primärt lösa? (kostnader; förmåga; hållbarhet; mångfald; rättvisa; annat?)-Utifrån vilket kunskapsunderlag ska digitalisering bedrivas? (teori; praktisk erfarenhet; prognoser; nulägesbeskrivningar; annat?)-Övergripande syfte med digitaliseringen? (lönsamhet; hållbarhet; förutsägbarhet/riskreducering; kundnöjdhet, jämlikhet, annat?)Inom ramen för projektet har vi arbetat med att kartlägga relevanta strategi-och policydokument samt analyserat denna utifrån ett poststrukturellt kritiskt ramverk där digitalisering ses som ett ständigt ”görande”. Vi har följt denna process hierarkiskt från EU nivå, statens strategiduokument, ned till mer praktiskt orienterade styrdokument tillämpade på Trafikverket. Ett lämpligt nästa steg i en kommande studie vore att genomföra intervjuer med signifikanta aktörer inom Trafikverket för att fortsätta ”spårandet” av hur föreställningar och förväntningar kring digitaliserade stöd ”görs” i praktiken.Digitaliserade beslutsstöd – policy och prakti
Internationella handböcker och hjälpmedel: kan de bidra till nollvisionen i Sverige?
No full textRapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. Studien omfattar dels en genomgång och jämförelse av internationella och svenska handböcker och riktlinjer vad avser trafiksäkerhet, dels en analys av trafiksäkerhetshjälpmedlen iRAP och PTV Visum Safetys relevans och potential för att bidra till Nollvisionen i Sverige. I genomgången av handböcker och riktlinjer har några utformningar; cirkulationsplats, signalreglerad korsning samt cykelbanor och cykelfält, jämförts. Jämförelsen visar att de europeiska handböcker som ingår i studien är relativt samstämmiga i sina utformningsråd, även om det finns variationer. En gemensam nämnare är också en relativt enkel layout med skisser eller fotografier (förutom TÖI Trafikksikkerhetshandboken som saknar bilder). Framförallt de svenska och holländska handböckerna är detaljinriktade och beskriver inte hela trafikmiljöer utan i huvudsak olika delelement. De europeiska handböckerna, med undantag för VGU, hänvisar i hög grad till forskning och erfarenheter av olika utformningar. De handböcker som vänder sig till en amerikansk eller internationell publik har en layout med mer illustrativa bilder som visar de olika utformningselementen och även hela trafikmiljöer, t ex korsningar. Framförallt böckerna från NACTO har en mycket tilltalande utformning med pedagogiskt utformade illustrationer även över hela trafikmiljöer såsom korsningar och exempel på gator. Illustrationer och rekommendationer bedöms dock inte alltid stämma med aktuellt forskningsläge och stämmer inte heller med det som framkommer i andra delar av handböckerna. Eftersom flera av de svenska, speciellt VGU som är den enda som berör nyproduktion, och övriga europeiska handböckerna kan upplevas som svårtillgängliga och detaljerade finns en risk att NACTOs attraktiva handböcker används utan kritisk granskning av innehållet. Detta gäller speciellt planerare och andra som kanske inte har goda kunskaper i trafiksäkerhet. Det skulle därför vara värdefullt om liknande handböcker kunde tas fram för en nordisk marknad. Inventeringshjälpmedlet iRAP utvärderades genom att två personer med hjälp av verktyget gjorde dels en skrivbordsinventering var för sig, dels en platsinventering tillsammans av några vägsträckor av olika typ. Verktyget är lätt att använda och skulle kunna användas för inventering av gator och vägar i Sverige men några av parametrarna bör anpassas till en högre trafiksäkerhetsnivå eftersom utgångsläget i Sverige är bättre än vad verktyget utgår från. Detta skulle kunna göras utan inverkan på själva verktyget, endast en justering av handledningen behövs. PTV Visum Safety verktyg syftar till att hjälpa främst kommuner i deras trafiksäkerhetsarbete. Bedömningen är dock att det krävs en ganska stor anpassning till svenska förhållanden samt kontroll av ingående parametrar innan det kan användas i Sverige. Genom att använda STRADA och ett GIS-verktyg kan man dock redan idag göra flera av de analyser som PTV Visum Safety erbjuder, nyttan för en svensk marknad bedöms därför som begränsad. Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Skyltfonden, Trafikverket. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde.Trafikverkets beteckning: TRV 2017/94253 Är internationella handböcker och hjälpmedel användbara för att nå nollvisionen i Sverige? Projektet slutrapporterades september 2020
Testrapport: Folksams krocktest av lastning i hantverkarbil
No full textRapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. Syftet med dessa tester var att spegla säkerhetsnivån i transport-/hantverkarbilar som de används i tjänst. De lastas betydligt mer än andra bilar och har ofta lös last i lastutrymmet som kan flytta på sig under krockförloppet och medföra en ökad risk för personskada. Transport-/hantverkarbilar är en grupp fordon som inte regelbundet krocktestas av konsumenttester som Euro NCAP och aldrig med last, vilket är en brist då denna typ av fordon är arbetsfordon och dess säkerhet även en arbetsmiljöfråga. Två tester genomfördes med samma fordon, en VW Caddy, där cirka 270 kg last placerades i lastutrymmet. Båda bilarna var utrustade med samma typ av hyllsystem avsedda att placera last i. I det ena testet förankrades lasten enligt gängse metoder, där huvuddelen av lasten lades i hyllsystemet (ca 220 kg) och resterande last säkrades så den inte skulle lossna. I det andra testet placerades lasten i huvudsak lös, och en mindre del (ca 80 kg) i bilens hyllsystem. I det första testet lossade hela hyllsystemet och trycktes mot föraren. I den andra så kastades lasten okontrollerat fram mot förarutrymmet och merparten av lasten trycktes mot mellanväggen in i förarutrymmet och studsade sedan tillbaka in i lastutrymmet. I båda testerna fick krockdockorna kraftiga belastningar på bröstkorgen och även på ben på grund av inträngande last bakifrån. Testresultaten påvisade brister på flera punkter som medför en ökad personskaderisk. Testerna påvisade också tydligt problematiken med att kunna säkra mycket last i hantverkarbilar. Vad gäller fordonet så konstaterades att mellanväggen inte kunde förhindra mindre lös last att tränga in i kupén. Vad gäller hyllsystemen fanns brister i dess infästningar men även information om deras maximala lastkapacitet vid en eventuell krock. Det bör övervägas om det borde finnas en registreringsbesiktning för att kontrollera om eftermonterade hyllsystem monterats på ett säkert sätt så att det inte kollapsar i en kollision. I dagsläget får hyllsystem monteras av vem som helst och även byggas själva. De flesta som använder dessa fordon är nog inte medvetna om de krafter som hyllsystemen utsätts för vid en eventuell krock. Trafikverkets beteckning: TRV 2019/108079, Krocktester av transport/hanterverkarbilar Projektet slutrapporterades december 2020
Västsvenska paketet och andra stora projekt - erfarenheter, reflektioner och förslag
No full textI ett forskningsprojekt om Västsvenska Paketet med utblickar mot Citytunneln i Malmö och Stockholmsförhandlingarna har Göran Cars, Carl-Johan Engström och Carina Lindberg Galvå studerat processer kring förhandlingar, kommunikation, beslut och genomförande. Slutsatsen är att dessa stora projekt skulle kunna hanteras effektivare och bidra än mer till värdeskapande i form av region- och stadsutveckling. Det förutsätter, enligt rapportförfattarna, utveckling av aktörernas ansvar, roller och professionella kompetens. Samverkan, kommunikation och vård av överenskommelser mellan Trafikverk, kommuner och regioner måste organiseras i tydligare processer som möjliggör värdeskapande lösningar och säkerställer deras förverkligande.Planering och genomförande av stora projekt – Västsvenska paketet och Västlänke
Gemensam planering - Samverkansformer för att planera trafik och bebyggelse mot en hållbar målbild
No full textI detta projekt som IVL Svenska Miljöinstitutet gjort i samarbete med Trivector Traffic, har vi att utvecklat och provat samverkansformer och metodik för att överbygga målkonflikter och skapa samsyn kring gemensamma mål för planering av stadens trafik och bebyggelse. Inom projektet utvecklades och testades samverkansmodeller i två pilotprojekt som utmynnade i en utvärdering av processer, målformuleringar, avtalsfrågor, åtgärder och styrmedel för att hantera infrastrukturplaneringen i städer mot gemensamma miljömål. I projektet och i fallstudierna medverkade också regioner och länsstyrelserna.Gemensamma mål och styrmedel för stadens trafik – samverkan för bättre måluppfyllna
When should infrastructure assets be renewed? : the economic impact of cumulative tonnes on railway infrastructure
No full textThis paper provides empirical evidence on the optimal timing of rail infrastructure renewal. Using an econometric approach on data from the Swedish railway network, we establish a relationship between cumulative tonnes and maintenance costs, as well as between cumulative tonnes and infrastructure failures that cause train delays. Together with average values on delay hours per failure and assumptions on passengers per train, we perform example calculations on the optimal timing for a track renewal. This timing will depend on the case considered, such as whether traffic intensity is high or low. Empirical evidence on the relationship between line capacity utilisation and delay time can provide more robust estimates for the different cases considered by an infrastructure manager. Still, the results in this paper is a significant step towards a usable cost-benefit analysis model for the timing of rail infrastructure renewals.Tillståndsbedömning av järnvägens infrastruktur i ett reinvesteringsperspekti
The possibilities and challenges with digitalisation in management and maintenance planning of bridges : A prestudy
No full textRapporten behandlar digitalisering – att införa ny digital teknik – i förvaltningsverksamheten av broar. Omfattningen är en förstudie med syftet att identifiera behovet av framtida forskning för en långsiktig utveckling av broförvaltningen. En grundläggande ansats var att en digitalisering ska minska behovet av kostsamma underhållsåtgärder men bibehålla en hög säkerhet för våra broar. Projektets mål var att samla information om digitala informationsmodeller som skapas under investeringsskedet, utvärdera överlämningen av digitala modeller till förvaltningsskedet, och värdera den eventuella nyttan med digital informationsinsamling för tillståndsbedömning och underhållsplanering. En viktig del av detta var beskrivningen av dagens förvaltningssystem och hur det skulle kunna utvecklas. Studierna har bedrivits genom en enkätundersökning med respondenter från konsultfirmor aktiva inom broprojektering, intervjuer med tekniska experter och litteratursökningar. Resultatet visar att projekteringen av broar idag huvudsakligen görs genom byggnads-informationsmodellering (BIM). Inriktningen är mot byggskedet där samordning och kommunikation bedöms vara de största nyttorna. Överlämningen till förvaltningen består dock av relationsritningar i formen av enkla ritningsfiler. Trots att Trafikverkets strategi för BIM beskriver att en informationsmodell bör leva kvar under hela brons livslängd, finns det tveksamheter huruvida en modell från projekteringen är lämplig som förvaltningsmodell. Istället lyfts andra metoder fram för att skapa en modell av det byggda utförandet. Till exempel optiska metoder för skanning och fotogrammetri. Förvaltningssystemen bör utvecklas med funktioner för att lagra och tillgängliggöra stora mängder digital information från sensorer maskinella inspektioner. Syftet är att minska osäkerheterna i det byggda utförandet och graden av nedbrytning, för att slutligen skapa ett bättre underlag för beslut om åtgärder. Ett framtida scenario är en digital tvilling som speglar den verkliga konstruktionen och uppdateras kontinuerligt genom sensordata. Gällande hårdvara för mätningar behöver sensorer och system utvecklas med avseende på energiförbrukning, energiskördning och underhållsåtgärder, t.ex. genom kombinationer av utbytbara komponenter med kort livslängd och andra delar med lång livslängd. Fiberoptiska sensorer visar på lovande egenskaper men utveckling behövs för att göra dem mer kostnadseffektiva i relation till konventionella sensorer.This report deals with digitization – the introduction of new digital technology – in the management of bridges. The scope is a preliminary study with the aim of identifying the needs for future research for a long-term development of bridge management. A fundamental condition was that digitalisation should reduce the need for costly maintenance measures but maintain a high level of safety for our bridges. The objectives were to gather information about digital information models created during the investment phase, evaluate the handover of digital models to the management phase, and evaluate the potential benefits of digital information collection for condition assessment and maintenance planning. An important part of this was the description of the current management system and how it could be developed. The studies were conducted through a survey with respondents from consulting companies active in bridge design, interviews with technical experts and literature reviews. The results show that the design of bridges today is mainly done through building information modelling (BIM). The focus is on the construction phase where coordination and communication are judged as the greatest benefits. The handover to the management, however, consists of drawings in the form of simple files. Although the Swedish Transport Administration's strategy for BIM describes that an information model should follow the bridge throughout its life cycle, doubts have been expressed whether a model from the design is suitable as a management model. Instead, other methods are suggested for creating a model of the as-built structure. For example, optical methods for scanning and photogrammetry. Management systems should be developed with functions for storing and distributing large amounts of digital information from sensors and autonomous inspections. The aim should be to reduce the uncertainties regarding the as-built design and the degree of degradation, in order to create a better basis for decisions on measures. A future scenario is a digital twin that reflects the actual design and is continuously updated with sensor data. Regarding hardware for measurements, sensors and systems need to be developed considering energy consumption, energy harvesting and maintenance measures, e.g., by combinations of replaceable components with a short service life and other parts with a long service life. Fibre optic sensors show promising properties, but development is needed to make them more cost-effective in relation to conventional sensors
Rennäringens behov avseende väg och järnväg : Samråd med samebyar inom region Mitt
No full textTrafikverket utreder förutsättningar för att skapa säkra ren- och viltpassager i region Mitt. Utredningen omfattar övergripande behov för rennäringen med avsikt att förebygga barriärer och trafikolyckor med ren. Kartläggning av trafikolyckor med ren är ett viktigt underlag. Att olyckorna i nuläget är få skulle kunna förklaras av att samebyarna jobbar intensivt med att hålla renar från väg eller järnväg, vilket minimerar antalet olyckor men att det sker till priset av ett merarbete alternativt att betesmarker inte kan nyttjas. För att kartlägga viktiga vandringsleder och övriga områden har dialogmöten genomförts med regionens samebyar. Detta har skett via separata mailutskick till berörda samebyar med kartor över samebyns vandringsleder och utpekade olycksområden med ren. Ett dokument med samrådspunkter bifogades, detta för att fånga upp ytterligare problemområden såsom marker som undviks eller kräver väldigt stor arbetsbörda utan att synas i olycksstatistik. Vidare skedde en efterföljande dialog via telefon och mail med samebyarna för att säkerställa att viktig information framkom. Minnesanteckningar, mail och logg har sparats. Inbjudan till samråd är bifogat som en bilaga i slutet av föreliggande rapport. Kartläggningen har genomförts av Marcus Elfström och Fredrik Winterås vid EnviroPlanning AB. Första kontakten etablerades via mail i början av april 2019 och sista samrådsförfarandet ägde rum i början av december 2019. Ett fåtal samebyar har inte inkommit med kompletterande uppgifter trots återkommande kontaktförsök via telefon och mail. Vid de tillfällen kontaktpersonerna ej har svarat på telefon har ett sms eller ett mail gått ut till aktuell kontaktperson för samebyn. Genom detta har det säkerställt att underlaget har kommit fram och samtliga samebyar har bekräftat att de tagit del av underlaget
Rail View, Sky View och Maintenance Go : Tillämpningar inom Trafikverket
No full textLiksom för samhället i så stort står Trafikverket inför möjligheten att börja skörda av digitaliseringens frukter. De senaste åren har det skett en explosion av olika tekniker som kan börja tillämpas för att stödja tillgångsförvaltningen av våra anläggningar. Inom Verklighetslabb digital järnväg (VDJ) har vi studerat hur olika typer av sensorer, datainsamlings- och databearbetningsutrustning kan tillämpas för att skapa beslutsstöd för effektiv förvaltning av våra tillgångar. Av alla tillämpningar som vi studerat så är sannolikt kombinationen av fotografering, laser-inmätning samt GPS-positionering den tillämpning som kan få störst påverkan på våra beslutsprocesser. Det handlar om beslutsstöd för de intressenter (Trafikverket, entreprenörer, konsulter etc.) som arbetar inom samtliga av systemets olika livscykelskeden: koncept (tidiga skeden, utredningar, val av åtgärd), utveckling (projektering), byggnation, drift och underhåll samt nedläggning av våra anläggningar. Rapporten innehåller en beskrivning av direkta tillämpningar, för hur data kan användas för att, året runt, 24 timmar per dygn, ge intressenter en direkt åtkomst till en digital representation, av den fysiska anläggningen, ett embryo till den digitala tvillingen. Rapporten utgör också en framtidsexposé av hur integrationer mot andra datakällor såsom anläggningsregister och underhållssystem (GUS), Artificiell Intelligens (AI) och Augmented reality (AR) kan hjälpa oss nära den digitala tvillingen så att den kan vara representativ för tekniskt tillstånd, tillstångsutveckling etc., allt för att kunna effektivisera och i förlängningen automatisera Trafikverket beslutsprocesser.Verklighetslabb digital järnvä
Vykort - körkort för personbil
No full textEtt vykort med QR-koder till vår information om körkort för personbil. Text på svenska, engelska och arabiska