Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Sampers 3.4.3 Användarhandledning
Publikationen är ersatt av publikation 2020:251, se länk till vänster
Illustrationer till Riktlinje landskap
Detta är en publikation med illustrationer, fotografier och förklarande bildtexter till Riktlinje landskap TDOK 2015:0323, version 3.0 som antogs i mars 2019. Förhoppningen är att publikationen genom väl valda exempel och illustrationer ökar förståelsen av de funktionella kraven i riktlinjen och bidrar till riktlinjens fortsatta förankring och användning inom Trafikverket
Fördjupad riskanalys grundvatten – Vårsta : Botkyrka kommun
Som verksamhetsutövare för väg och järnväg och med ett utpekat ansvar i fastställda åtgärdsprogram inom svensk vattenförvaltning, tar Trafikverket ansvar för skydd av vatten. En del i detta ansvar tas genom att utföra ett systematiskt riskanalysarbete för de vägar och järnvägar som kan riskera påverka vatten. Aktuella sträckor är belägna längs väg 225 och 226 vid Vårsta centrum och Malmsjön i Botkyrka kommun.
Fördjupad riskanalys grundvatten Tullingeåsen-Ekebyhov, Riksten : Botkyrka kommun
Som verksamhetsutövare för väg och järnväg och med ett utpekat ansvar i fastställda åtgärdsprogram i svensk vattenförvaltning, har Trafikverket ett ansvar för skydd av vattenförekomster. En del i detta ansvar tas genom att utföra ett systematiskt riskanalysarbete för de vägar och järnvägar som kan riskera påverka vatten. Föreliggande fördjupade riskanalys syftar till att huvudsakligen utifrån ett dricksvattenperspektiv redogöra för riskbilden som uppkommer där den statliga vägen 571 passerar grundvattenförekomsten Tullingeåsen – Ekebyhov, Riksten, en isälvsavlagring i vilken Tullinge vattentäkt är belägen. Vattentäkten är för närvarande tagen ur drift p.g.a. förorening av PFAS, men har tidigare försörjt invånarna i Tullinge, Botkyrka kommun med dricksvatten. Inga speciella naturvärdesperspektiv har identifierats för förekomsten.
Vägtrafiklaster – Tunga fordons vikt i rörelse utifrån korttidsmätningar (7 dygn) : Storlångträsk 2019, 373, BD24010008
Axellaster från tunga fordon (bruttovikt över 3,5 ton) svarar för huvuddelen av nedbrytningen på det statliga vägnätet. Det är därför nödvändigt att ha information om den tunga trafikens omfattning och vikters belastning på vägnätet. Trafikverket har sedan 2002 mätt axellaster och från 2004 redovisat axellaster, bruttovikter och fordonens nedbrytande förmåga på vägnätet på ett flertal platser i landet. Analyser från mätningarna presenteras i årliga mätplatsrapporter samt en årlig sammanfattande nationell rapport där mätplatserna grupperats i ett eller flera olika program och därigenom möjliggöra varierande slag av analyser. Denna rapport baseras på resultat från mätningar på mätplats Storlångträsk under åren 2014-2019. Mätplatsen (MätplatsID BD24010008) ligger ca 60 km väst om Piteå vid Långträsk (ca 1,8 km väst Långträsk), på länsväg 373 i Norbottens län. Vägsektionen är tvåfältig (1+1) utan mitträcke. Den tunga trafiken (bruttovikt över 3,5 ton) har mätts i körfält 1 i båda riktningarna, V mot Arvidsjaur (riktning 1) och Ö mot Piteå (riktning 2). Vägavsnittet vid mätplatsen tillhörde Bärighetsklass 1 ”BK1” fram till och med mätår 2017. Därefter Bärighetsklass 4 ”BK4”
Vägtrafiklaster – Tunga fordons vikt i rörelse utifrån korttidsmätningar (7 dygn) : Torsboda 2019, E4, Y17740156
Axellaster från tunga fordon (bruttovikt över 3,5 ton) svarar för huvuddelen av nedbrytningen på det statliga vägnätet. Det är därför nödvändigt att ha information om den tunga trafikens omfattning och vikters belastning på vägnätet. Trafikverket har sedan 2002 mätt axellaster och från 2004 redovisat axellaster, bruttovikter och fordonens nedbrytande förmåga på vägnätet på ett flertal platser i landet. Analyser från mätningarna presenteras i årliga mätplatsrapporter samt en årlig sammanfattande nationell rapport där mätplatserna grupperats i ett eller flera olika program och därigenom möjliggöra varierande slag av analyser. Denna rapport baseras på resultat från mätningar på mätplats Torvalla under åren 2014-2019. Mätplatsen (MätplatsID Y17740156) ligger ca 9 km nordost om Timrå vid Söråker (1500 m Ö trafikplats Lövudden, trafikplats 234), på Europaväg 4 i Västernorrlands län. Vägsektionen är tvåfältig (1+1) med mitträcke. Den tunga trafiken (bruttovikt över 3,5 ton) har mätts i körfält 1 i båda riktningarna, N mot Härnösand (riktning 1) och S mot Sundsvall (riktning 2). Vägavsnittet vid mätplatsen tillhörde Bärighetsklass 1 ”BK1” fram till och med mätår 2017. Därefter Bärighetsklass 4 ”BK4”
Vägtrafiklaster – Tunga fordons vikt i rörelse utifrån korttidsmätningar (7 dygn) : Rådmansö 2019, E18, AB11930084
Axellaster från tunga fordon (bruttovikt över 3,5 ton) svarar för huvuddelen av nedbrytningen på det statliga vägnätet. Det är därför nödvändigt att ha information om den tunga trafikens omfattning och vikters belastning på vägnätet. Trafikverket har sedan 2002 mätt axellaster och från 2004 redovisat axellaster, bruttovikter och fordonens nedbrytande förmåga på vägnätet på ett flertal platser i landet. Analyser från mätningarna presenteras i årliga mätplatsrapporter samt en årlig sammanfattande nationell rapport där mätplatserna grupperats i ett eller flera olika program och därigenom möjliggöra varierande slag av analyser. Denna rapport baseras på resultat från mätningar på mätplats Rådmansö under åren 2014-2019. Mätplatsen (MätplatsID AB11930084) ligger Ö Norrtälje, ca 13 km Ö trafikplats 194, på Europaväg 18 i Stockholms län. Vägsektionen är två + enfältig (2+1, riktning 1 har ett körfält, riktning 2 har två körfält). Den tunga trafiken (bruttovikt över 3,5 ton) har mätts i körfält 1 i båda riktningarna, N mot Örebro (riktning 1) och S mot Laxå (riktning 2). Vägavsnittet vid mätplatsen tillhörde Bärighetsklass 1 ”BK1” under samtliga redovisade mätår
Vägtrafiklaster – Tunga fordons vikt i rörelse utifrån korttidsmätningar (7 dygn) : Marieberg 2019, E20, T10510280
Axellaster från tunga fordon (bruttovikt över 3,5 ton) svarar för huvuddelen av nedbrytningen på det statliga vägnätet. Det är därför nödvändigt att ha information om den tunga trafikens omfattning och vikters belastning på vägnätet. Trafikverket har sedan 2002 mätt axellaster och från 2004 redovisat axellaster, bruttovikter och fordonens nedbrytande förmåga på vägnätet på ett flertal platser i landet. Analyser från mätningarna presenteras i årliga mätplatsrapporter samt en årlig sammanfattande nationell rapport där mätplatserna grupperats i ett eller flera olika program och därigenom möjliggöra varierande slag av analyser. Denna rapport baseras på resultat från mätningar på mätplats Marieberg under åren 2014-2019. Mätplatsen (MätplatsID T10510280) ligger ca 1 km S trafikplats Adolfsberg, trafikplats 110, på Europaväg 20 i Örebro län. Vägsektionen är fyrfältig (2+2). Den tunga trafiken (bruttovikt över 3,5 ton) har mätts i samtliga körfält i båda riktningarna, N mot Örebro (riktning 1) och S mot Laxå (riktning 2). Vägavsnittet vid mätplatsen tillhörde Bärighetsklass 1 ”BK1” under samtliga redovisade mätår
Affärsmodeller för elektrifierade tunga vägtransportsystem – delrapport 4
Inom Trafikverket pågår ett utredningsarbete kring elektrifiering av tunga transporter. Analyser av affärsmodeller för elvägar har gjorts i tre tidigare faser. Fas fyra, vilken redovisas i denna rapport, har fokuserat på att analysera och vidare utreda frågor om affärsmodell och organisering på de två pilotsträckor som nu utvärderas av Trafikverket. Därtill har en analys av elektrifieringslösningar med stationär laddning och batteriförsedda fordon inletts. Utveckling av batterilösningar har skett i snabb takt under de senaste åren. Analysen kring stationär laddning för tunga fordon kan, i ett senare skede, bli en utgångspunkt för en prövning av system där dynamisk och stationär laddning kombineras. Uppdraget har utförts av EY på uppdrag av Trafikverket. </p
Systemstudie Tvärförbindelse Södertörn : Hur påverkas det omgivande vägsystemet?
Stockholms län förväntas växa med 680 000 invånare fram till 2040 vilket innebär ökad efterfrågan på resande i länet. Stockholms kommun beräknas stå för nära hälften av befolkningsökningen i länet med 280 000 invånare varav 140 000 inom Söderort och övriga Södertörnskommuner väntas öka med drygt 150 000 invånare. Utöver det förväntas den tunga trafiken öka bl a genom överflyttning från övrigt vägnät och den planerade utbyggnaden av hamnen i Norvik. Trots stora utbyggnader av såväl väg- som kollektivtrafiksystemet förväntas belastningen, och därmed köerna, i delar av vägsystemet att öka. Infrastrukturen på Södertörn är i dagsläget eftersatt och Tvärförbindelse Södertörn ska bidra till utveckling av Södertörn genom bättre pendlingsmöjligheter, effektiv kollektivtrafik och godstransporter samtidigt som cykelstråket utvecklas. Tvärförbindelsen kommer att gå mellan E4/E20 vid Vårby backe i Kungens kurva till väg 73 vid trafikplats Jordbro i Haninge kommun. Tillsammans med E4 Förbifart Stockholm och Norrortsleden utgör sträckan en yttre tvärled för regionen från Haninge till Österåker. Syftet med denna systemstudie är att analysera hur Tvärförbindelse Södertörn påverkar sträckor där det idag råder framkomlighetsproblem och om eventuellt nya flaskhalsar uppstår