Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Hur kan forskningens resultat nå ut? : Förslag på förbättrad kunskapsöverföring för att nå ett hållbart transportsystem
Transportsystemet behöver genomgå en omställning för att möta, mildra och förhindra ytterligare klimatförändringar. Samtidigt som de kraven ökar kommer med stor säkerhet också den tekniska utvecklingen att fortsätta eskalera. I allt detta kommer forskningen spela en central roll och det är rimligt att anta att mer resurser satsas inom de områden som kräver förändring. Men hur ska kunskapen från all denna forskning nå ut? Det är svårt nog att få uppmärksamhet för enstaka projektresultat och resultatspridning är inte heller alltid en prioriterad verksamhet inom projekten, vare sig för finansiärer eller för utförarna av forskning. Situationen blir än värre när det gäller att föra över kunskaper. Syftet med denna studie, som utförts på uppdrag av Trafikverket, har varit att undersöka hur resultat från forskning om hållbara transporter kommer till praktisk användning idag, men också att utreda om det finns förutsättningar för nya former för sådan kunskapsöverföring med ambitionen att knyta samman och tillgängliggöra forskningsresultat från olika områden och med olika perspektiv. I projektet intervjuades tjänstepersoner inom regioner och kommuner samt forskare och konsulter. Ett studiebesök gjordes vid Transportøkonomisk institutt för att få mer information om webbplatsen tiltak.no. En mindre omvärldsanalys över kunskapsöverföringens förutsättningar genomfördes. Redovisningen avslutas med att dra slutsatser om målgruppens behov och ge rekommendationer om två alternativ för en förbättrad kunskapsöverföring.Vad säger forskningen? Förbättrad förmedling av vetenskaplig kunskap om åtgärder för ett hållbart transportsystem. En förstudi
Slutrapport for Grafiska Prognostidtabeller
Rapporten beskriver det arbete som utfördes i projektet Grafiska Prognostidtabeller (GRAPRO). Projektets mål var att undersöka om optimering kan vara ett stöd för kapacitetsanalytiker när en tidtabell ska konstrueras utifrån prognostiserade trafikdata. Rapporten inleds med en genomgång av analysmetoder som Trafikverket använder för att bedöma vilken trafik en viss infrastrukturutveckling kan hantera, och beskriver hur optimering passar in bland dessa metoder. Sedan presenteras den metodutveckling som gjorts inom projektet, och databehov och tillgång diskuteras. Metoden testas på ett exempelfall med infrastrukturförändringar i Skåne, och de resulterande tidtabellerna analyseras. Under projektet gång, och under arbetet med exempelfallet, identifierades ett flertal områden där ytterligare utveckling behövs för att den presenterade metoden ska kunna användas av en kapacitetsanalytiker, och rapporten avslutas med att dessa utvecklingsbehov diskuteras.Grafiska Prognostidtabelle
Track possession time for maintenance work
Tid i spåret för banarbete (dvs. disptid) är starkt kopplad till underhålls- och kapacitetsaspekter vilket kräver en planeringsprocess som sammankopplar såväl underhållsverksamhetens som tågtrafikens behov av tider i spåret. Underhållsverksamhetens tidsbehov och omfattning uppvisar stora variationer för olika typer av underhållsåtgärder och är inte lika entydig som tågtrafikens tidsbehov. Syftet med projektet är att studera vilken tid i spåret (disptid/banarbetstid) som behövs för att genomföra olika typer av underhållsåtgärder i anläggningen. De åtgärdskategorier som projektet fokuserar på är spårbyte, rälsbyte, spårväxelbyte samt kontaktledningsbyte. Målet på kort sikt är att ta fram relevant underlag med avseende på tidsbehovet i spåret för genomförandet av underhållsåtgärder. Möjligheten att skapa nödvändigt utrymme för underhållsåtgärder kräver förståelse för kopplingen mellan bland annat tidsbehovet för olika underhållsåtgärder, underhållskvalitet, arbetsmiljö och tidtabellsplanering. Detta kan sedan ligga till grund för gemensamma diskussioner mellan beställare, tågoperatörer och underhållsentreprenörer om hur en process och/eller affärsmodell som är gynnsam för alla parter kan utvecklas.The allocation of time for performing engineering works (track possession time) is strongly linked to maintenance and capacity aspects and demands a planning process that links the needs of maintenance companies and train operators for time on the line. The scope and time required for maintenance operations varies greatly depending on the type of maintenance measure being performed, making it less clear-cut than the timetabled requirements of train services. The purpose of this project is to study how much track possession time is required to perform various types of maintenance measures on rail infrastructure. The categories of measures on which the project focuses are track replacement; rail replacement; switch replacement and overhead line replacement. The short-term aim is to develop relevant documentation regarding the necessary track possession time for the implementation of maintenance measures. The ability to create the necessary space for maintenance operations is dependent on an understanding of the links between parameters such as the time required to perform a given maintenance measure, the quality of maintenance, work environment and timetabling. This can then be used as the basis for joint discussions between clients, train operators and maintenance contractors regarding how a process or business model that is beneficial to all parties might be developed.Tid för underhållsåtgärder i spår (schablontider
Fossilfri kollektivtrafik på vatten
Genom litteraturstudier, intervjuer och aktivt arbete tillsammans med en initierad och engagerad referensgrupp samt genom att studera två fall av trafikering där fossilfria alternativ valts har denna förstudie genomförts med syfte att undersöka hur en övergång till fossilfri kollektivtrafik på vatten kan påskyndas. Resultatet från förstudien sammanfattas till att: 1. Det ser ut att vara möjligt att med bibehållen kostnadsnivå utföra mycket av nuvarande kollektivtrafik på vatten utan dagens höga klimatgasutsläpp, genom elektrifiering. 2. Det finns flera hinder som behöver överbryggas för att kunna påskynda övergången till fossilfrihet så att uppsatta klimatmål nås även för färjetrafiken. 3. Alla de aktörer vi varit i kontakt med lyfter utökat samarbete som en nyckelfaktor, just för att frågorna som behöver lösas är komplexa och för att ingen aktör ensam kan lösa frågan. Fossilfrihet i kollektivtrafik på vatten verkar, framförallt för de kortare sträckorna, kunna lösas bäst genom elektrifiering, men det finns idag ingen självklar lösning för de längre sjöfartslinjerna. Men även kortare sträckningar kan ha utmaningar som att det saknas eleffekt eller att den aktör som äger kajen som anlöps inte prioriterar eller kan installera laddstationer. För att få till ren eldrift till rimlig kostnad krävs att batteristorleken i fartygen begränsas. Detta kommer i sin tur i de festa fall troligen också kräva att färjorna kan snabbladdas under den del av dygnet som själva driftsperioden infaller. Här börjar fungerande tekniska lösningar komma men mycket arbete kvarstår. Markfrågor inkluderande bygglov bedöms vara ett större problem än själva laddtekniken för att få till laddning.Through literature studies, interviews and active collaboration with an initiated and committed reference group as well as by studying two cases of traffic where fossil-free alternatives have been chosen, this feasibility study has been conducted to assess how a transition to fossil-free public transport on water can be accelerated. The results of the feasibility study can be summarized as follows: 1. With existing budgetary frameworks, it appears possible to carry out a large part of the current public transport on water without today's high greenhouse gas emissions through electrification. 2. There are several obstacles that need to be overcome in order to accelerate the transition from fossil fuels so that set climate targets are also reached for the ferry traffic. 3. All the parties we have been in contact with have emphasized cooperation as a key factor, since the issues that need to be solved are complex and one part alone cannot solve them. Fossil-free public transport on water seems, for the shorter distances, to be best solved by electrification. However, today there are no obvious solutions in place for the longer routes. Also, shorter distance-routes can have challenges such as lack of electrical power at the places where charging is needed or that the operator who owns the quays might not give enough priority to enable charging stations being built. To manage costs while introducing electrification, the total battery capacity installed in the vessels must be limited. This, in turn, will also require that the ferries can be recharged quickly during the part of the day that the ship is in operation. Here, technical solutions are being introduced, but much work remains. Land issues including building permits are considered to be a bigger problem than the charging technology itself.Branschprogrammet hållbar sjöfar
Fördjupat experiment med 2-1-vägar, Bygdeväg - Utökat delprojekt
Detta PM dokumenterar resultat och erfarenheter från objekt och studier som är gjorda efter att slutrapporten ”Fördjupat experiment med 2-1 vägar, bygdevägar/Bygdevägar på landsbygd och genom mindre samhällen”, (TRV 2015/79850), publicerades. Utifrån ny kunskap och erfarenheter från tidigare objekt ges uppdaterade resultat och rekommendationer, kursiverat, vilket i stort stämmer med tidigare resultat och rekommendationer.Fördjupat experiment med 2-1 väga
Möjligheter att använda tidigare erfarenhet vid upphandling av offentliga bygg- och anläggningsprojekt
I privat verksamhet är bedömning av tidigare erfarenhet en naturlig del i upphandlingsprocessen, där leverantörer som missköter som regel inte är välkomna i kommande upphandlingar. Detta är inte lika lätt i offentlig upphandling då grundläggande principer avseende likabehandling, transparens, proportionalitet, icke-diskriminering och ömsesidigt erkännande behöver uppfyllas. Idag kan en leverantör till en offentlig beställare, såsom Trafikverket, missköta en leverans i ett projekt, eller flera, men ändå bli tilldelad ett kontrakt i en annan upphandling.Trafikverket har ett pågående arbete med syfte att undersöka möjligheten att historisk leverans, det vill säga tidigare erfarenhet av en leverantör, ska kunna användas som kvalificeringskrav genom de data som finns tillgängliga i Trafikverkets verktyg för leverantörsuppföljning, Upplev. Även möjligheten att använda Upplevs data som mervärden är något som undersöks. Nya LOU öppnar eventuellt upp för detta i större utsträckning.Syftet med denna studie är att utvärdera och ge förslag på möjligheter för att i upphandlingar kunna kvalificera alternativt ge mervärden för leverantörer utifrån historisk leverans.Studien har genomförts under 2019 med huvudsakligt fokus på att reda ut det rättsliga läget för att använda tidigare erfarenhet av en leverantör som ett kvalifikationskrav eller mervärde i kommande upphandlingar, och mer specifikt om Upplev uppfyller de krav som behövs för att uppnå en rättssäker process vid tilldelning av kontrakt. Datainsamlingen har framförallt varit i forma av litteraturstudier och genomgång av relevanta rättsfall, kompletterat med fyra intervjuer med två inköpare och två projektledare hos Trafikverket. Det har även genomförts en workshop för att belysa problemställningen.I offentliga upphandlingar är det vanligt att leverantörer ska visa att de har tillräcklig teknisk och yrkesmässig kapacitet genom att lämna referenser för utförda uppdrag. Det är också relativt vanligt förekommande att upphandlande myndigheter använder sig av egna referenser, det vill säga referenser som hänför sig till uppdrag som utförts åt den upphandlande myndigheten själv. Det finns ett antal avgöranden från kammarrätterna som behandlar användning av egna referenser. Av dessa avgöranden följer bland annat att tanken med referenser är att de ska ge en rättvisande och objektiv bild av hur en leverantör utfört liknande uppdrag – inte att en anbudsgivare ska kunna välja vilken bild av bolaget som ska visas.Benchmarking och utveckling av metoder för att kunna använda UPPLEV som kvalifcieringskrav mervärden vid upphandlin
Parking resistance in Sampers
In urban areas, access and cost of parking are factors that affect car travel. Parking resistance is captured in today's version of Sampers only in a simplified form for Gothenburg and Stockholm. This simplified form has drawbacks that make the method unsuitable to implement on a larger scale. As a result, Trafikverket has identified in this project the need to investigate how parking resistance is implemented in other regional and national traffic models around the world. The purpose of the project is to make academic and applied knowledge available in Swedish to provide a knowledge base for how parking resistance can be implemented in Sampers.Parkeringsmotstånd i Samper
Hydrodynamic Design of Propulsion Devices taking into ac-count Full Scale Roughness Effects
This paper addresses the effects of hull roughness on pro-pulsion performance of ships and demonstrates the importance of taking full scale roughness effects into account when designing propulsion devices. The investigation of the hull roughness effect was performed numerically using SHIPFLOW with the built in roughness model based on the assumption that hull surface roughness is uniformly distributed and can be characterized by the equivalent sand roughness. The ship investigated is a SSPA VLCC with three typical energy saving devices (ESDs), which include a duct, a standard pre-swirl stator (PSS) and two SSPA generic ESDs (GKDM and GKDF). As an initial validation study, numerical simulation and model tests were carried out for the bare hull with two surface conditions: smooth and rough surface. The results from numerical simulation were validated against towing tank tests and clearly indicates a gradual change of flow characteristics/propulsion performances with hull roughness growth: thickening of boundary layer, increase of resistance and propulsion properties (T, Q and RPM). Following the model scale study, full scale simulations have been performed. The results from full scale simulations confirm the trend in increase of EHP and DHP as roughness grows, but even much faster in full scale compared to model scale. This paper will further focus on combined hull roughness and scale effects in the design of propeller/ESD and prediction of the performance of a ship. A quite interesting finding is that the roughness is not always affecting in negative direction. The propeller can be operating in more favorable conditions with higher angle of attack due to the thickening of the boundary layer with the increase of hull roughness. This can directly lead to the improvement of propulsive efficiency and in turn result in further power reduction with the use of ESDs. This paper will discuss additional steps needed to take into account of hull roughness in design optimization process of propeller and ESDs and present design methodology for the successful development of propellers and ESDs performing well in actual operational conditions.Ytråhetens påverkan på propellerdesign och smart fartygsunderhåll (RÅHET
Considering landscape in practices of transport planning
A well-known challenge in planning is for the professionals involved to handle multiple sources ofknowledge and to influence decision-making as a result. This challenge is the main focus of this research and in order to explore it I have directed attention to the integration of knowledge pertaining to landscape in practices of transport planning. In particular, this research considers the professionals who contribute to such integration. The aim is to develop and refine our understanding of the challenges and opportunities professionals face when integrating knowledge oflandscape into the practices oftransport planning. A second aim is to contribute to an ongoing discussion within the field of planning theory that addresses the use ofknowledge and the logics underlying practices oftransport planning. At the centre of analysis are the professionals taking part in transport planning and their reflections on their own professional practice. Their perspectives are analysed in relation to the procedural and institutional aspects of their practice and in relation to previous research conceming professional knowledge, within the fields of planning, practice and organisations studies. Findings are presented in three separate studies that focus on different groups of planning professionals working in different parts of Swedish transport planning practice. Study I, investigates strategic planning performed at Regional Development Councils. Study Il sets eyes on the processes of förmal planning and design at the Swedish Transport Administration (STA) and Study III focuses on planning and design practices taking place at consultancy companies commissioned by the STA. Study IV differs from the other three, as it is primarily a theoretical discussion focusing on the knowledge oflandscapes. Study IV addresses critical issues and challenges regarding the formation ofknowledge about landscapes in spatial planning contexts, based on published landscape research and planning theory. This research provides situated accounts of professionals' reflections of their own roles, tasks, and practices. The main contribution lies in the details and nuances of their descriptions as these deepen our understanding of the complexity of landscape consideration and knowledge integration in transport planning. Participating professionals elucidate essential aspects of challenges in integrating knowledge of landscapes and additionally outline ways to make the interrelation of different types ofknowledge possible. Professionals' discussions provide insights into their perceived opportunities to influence planning decisions and ways they try to safeguard landscapes (rnitigate negative effects and create positive effects) in the layout and design of transport structures.Utveckling av processer för infrastrukturplanering med integrerad miljöhänsyn till landskape
Utredning i region Mitt : Förebyggande av olyckor med älg och ren med säkra faunapassager inom Gävleborgs län
Föreslagna avgränsningar för åtgärdspaket är baserade med hänsyn till topografi, utbredning av skogsmark, ledlinjer (skogsbryn, kraftledningar, mindre vägar, vattendrag etc.), sjöar, övrig infrastruktur samt analys av fördelningen av trafikolyckor med älg eller ren. Det innebär att ett åtgärdspaket behöver genomföras i sin helhet för att nå avsedd effekt avseende förebyggande av trafikolyckor med älg och ren samt för att minska barriärpåverkan.I Gävleborg utpekas två sträckor utmed väg 84 mellan Delsbo och Hudiksvall, väg 50 mellan Florhed och Mohed, för att anpassa befintliga planskilda passager för att kunna fungera som faunaportar, samt identifiering av en rörbro att vid framtida ersättning skapa en faunaport under väg 84. Sträckorna är lokaliserade inom Voernese sameby men föreslagna åtgärder bedöms inte påverka rennäringen negativt. Därutöver konstateras att pågående planeringsarbete med nytt dubbelspår mellan Gävle och Kringlan kan vara till fördel för att minska belastningen av viltolyckor utmed järnvägssträckan Hamrångefjärden-Trödje på bandel 235. Denna järnvägssträcka saknar befintliga planskilda passagemöjligheter.</p