Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Digitaliserade sammodala hållbara transportkedjor, Living Labs i projekt FEDeRATED
No full textForsknings- och innovationsprojektet Digitaliserade sammodala hållbara transportkedjor avser en nationell förstärkning till deltagandet i CEF-projektet FEDeRATED, vilket initierats av DTLF (Digital Transport and Logistics Forum). Sverige har inom FEDeRATED haft ett ansvar för WP3 Living labs, där 23 europeiska Living Labs har ingått. För att erhålla en tydlig och mätbar resultathemtagning har det svenska projektet möjliggjort en fördjupning i de demonstrationsstudier som bedrivits i tio svenska Living Labs. Genom denna organisering har projektet haft en unik möjlighet att koppla samman svenska förutsättningar och behov till en bredare internationell valideringsstudie som initierats av Europeiska kommissionen. Till rapporten hör följande delrapporter: 1. A Data-sharing Case for SME, Last-mile Delivery Actors (DaLab) 2. Better Terminal Flow (BetTerFlow) 3. Data Shared Between Distributors to the City of Helsingborg (2TransCity) 4. Energiledningssystem för anläggningar, Byggbranschens Elektroniska Affärsstandard (ELSA/BEAst) 5. Multimodal Information Sharing (MMIS) 6. Optimized Cargo Operations by Cargo Owner Integration (OptiPort) 7. Rail-Road Terminal Collaborative Decision Making (RRTCDM) 8. RFID in Rail 9. Ship’s Arrival and Departure Information Xchange (SADIX) 10. Sustainable Intermodal Chain (SIMC)Digitaliserade sammodala hållbara transportkedjor – Living Lab
Åtgärdsvalsstudie förbindelse Orust till fastlandet
No full textVäg 160 över broarna är hårt belastad och köer uppstår redan idag, dels på grund av daglig pendling, dels på grund av trafikens helg- och säsongsvariation. Studien har jämfört nyttan med att investera i en ny bro mellan fastlandet och Orust eller att göra kapacitetsförstärkningar på väg 160 över broarna. En ny bro norr om Svanesund bedöms vara samhällsekonomiskt lönsam, men ger bara måttlig avlastning av väg 160. Att bygga ut väg 160 till trefältsväg med reversibelt körfält skulle ge god kapacitet, men med en dålig lönsamhet. Studien lämnar till region, kommunalförbund och berörda kommuner att hantera de beskrivna investeringarna.
Roadmap : Digitalisation of the Road Transport System Version 2024
No full textThe global digitalisation of the transport system is progressing rapidly, and this roadmap is a step in the long-term effort to harness the potential of digitalisation within the road transport system. The Swedish Transport Administration aims to take an active role as a knowledge-building authority and contribute to realising the benefits that digitalisation can bring to the road transport system. The roadmap is based on overarching transport policy goals as well as national and international developments. The objective is to, within the scope of The Swedish Transport Administration´s mission, outline what is needed to more quickly leverage the opportunities that digitalisation offers within the road transport system. This version of the roadmap is an update from 2022 and includes several clarifications. Notably, concrete development needs have been identified, and 30 challenges have been described where digital services or new analytical models may provide solutions
Cirkulär masshantering i samverkan
No full textRapporten sammanfattar forsknings- och innovationsprojektet (FoI) Cirkulär masshantering i samverkan, genomfört mellan 2022 och 2024. Projektets resultatmål var att uppnå en utvecklad intern och extern samverkan i masshanteringsfrågan som möjliggör en tidig och mer kontinuerlig planering av masshantering och således utökad resurshushållning och minskad transportrelaterade klimatpåverkan. Barriärer till cirkulär masshantering har identifierats under projektet, däribland fragmenterad kunskap om massor, tid och anpassning av tillgång och efterfrågan, avstånd, kostnad, platsbrist, oflexibel lagstiftning, tvetydliga vägledningar, avsaknad av problemägare, brist på samordning mellan intressenter, brist på incitament i upphandling, riskperception samt svagt politiskt stöd. Samverkanssystem har identifierats som en viktig komponent för cirkulär masshantering i samtliga arbetspaket av flertal aktörer. I avsaknad av befintliga samverkanssystem har Trafikverket möjlighet att utveckla egna datadrivna verktyg samt förbättra planeringen inom sina projekt. Digitala verktyg och systemstöd är avgörande för att effektivisera masshanteringen inom bygg- och anläggningssektorn, vilket flera fallstudier bekräftar. I projektet har möjliga affärsmodeller för samverkansytor undersökts. Utredning av lämpliga affärsmodeller, inklusive eventuella tillståndspliktiga verksamheter, möjliggörs genom tidig samordning med exempelvis regionala samverkansinitiativ. Författad av SWECO Sverige ABCirkulär masshantering i samverka
ÅVS väg 52, E20-länsgränsen mot Södermanland
No full textRiksväg 52 går mellan Nyköping och Kumla via Katrineholm. Den huvudsakliga funktionen för vägen är att binda ihop Örebro län med Södermanlands län och vägen är den viktigaste förbindelsen till Katrineholm, tillsammans med Västra Stambanan, och vidare mot bland annat Skavsta flygplats. Den geografiska avgränsningen för studien är riksväg 52 från trafikplats Byrstatorp på E20 i väst till länsgränsen mot Södermanland i öst. Den aktuella sträckan av riksväg 52 passerar genom, eller i anslutning till, orterna Kumla, Hällabrottet, Sköllersta, Asker, Odensbacken och Hampetorp. Syftet med denna studie är att i dialog med berörda intressenter och aktörer identifiera brister och behov som påverkar funktionen av riksväg 52 i transportsystemet. Vidare är studiens syfte att hitta samhällsekonomiskt effektiva åtgärdsförslag som bidrar till att skapa förutsättningar för ett hållbart transportsystem enligt regional utvecklingsstrategi 2018–2030. De åtgärdsförslag som föreslås i åtgärdsvalsstudien avser främst trimning av korsningspunkter, trafiksäkerhetshöjande åtgärder på sträcka och korsning samt tillgänglighetsåtgärder för oskyddade trafikanter dels på sträcka med även kopplat till kollektivtrafiken
Reduction of nitrogen during tunneling : In situ follow up of tunneling
No full textKvävehalter i länsvattnet vid tunneldrivning är upptill 10 gånger högre än i kommunalt avloppsvatten. Utsläppskrav för kväve varierar beroende på recipient men är som regel lägre än de halter som förekommer under tunneldrivning. Ställs utsläppskrav i paritet med det som är vanligt för kommunala reningsverk är det inte ekonomiskt, eller praktiskt genomförbart, att hantera reduktion av kväve under tunneldrivning. Kvävet som transporteras med länsvattnet från tunneln kommer uteslutande från oexploderat sprängmedel (emulsion) som innehåller mellan 60 - 80 vikts % ammoniumnitrat (NH4NO3). Emulsionssprängmedel dominerar helt vid tunneldrivning idag. Det saknas systematiska undersökningar i direkt anslutning till tunneldrivning för att se över faktiska möjligheter att optimera laddningen, minska spill samt ställa krav på tunneldrivningen. Om sådana krav ställs måste de också vara möjliga att leva upp till utan oacceptabel påverkan på kostnad och tid. I detta projekt har en uppföljning gjorts av tunneldrivning vid Norrbotniabanans projekt NBE1902 vid Ersmarkstunneln. Entreprenör är Implenia. Syftet med arbetet var att undersöka åtgärder för att reducera mängden oexploderad emulsion i samband med laddning. Projekterfarenheter: Totalkvävehalter varierade mellan 100 – 250 mg/l med momentanhalter över 400 mg/l. Försumbart spill av emulsion (<0,2 %) 6 – 12 vikts % av oexploderad emulsion transporterades ut med länsvattnet Uppmätt laddad mängd i rör (kg/m) var lägre än inställt Jäsningstid (fulladdat rör) var mellan 50 – 60 minuter Utifrån resultaten kan följande rekommendationer ges: Kontroll av laddmängd (kg/m) vid laddning i tunnel Kontrollmätning av avladdning Spilld emulsion skall alltid samlas upp från stuff Fortsatt arbete för att bedöma andel oexploderad mängd sprängämne, med stöd av vibrationsmätningar, planeras i början av 2025.Concentrations of the nitrogen found in drainage water from tunneling is up to 10 times higher, compared to those found in municipal sewage water. Discharge demands for nitrogen varies depending on the receiving water. However, they are notably lower than the nitrogen levels found in drainage water. It is not economically, nor practically viable to treat the drainage water from tunneling and reduce the nitrogen concentrations to discharge levels applicable for municipal waste water treatment plants. The origin of nitrogen in the drainage water is exclusively from un-exploded explosives i.e., emulsion. Depending on type of emulsion the content of ammonium nitrate (NH4NO3) can vary between 60 – 80 % by wt. There are “end of pipe” studies discussing treatment of drainage water from tunneling, however no in situ studies has been carried out on possibilities to reduce the spill and un-exploded emulsion at the source. If such measures are possible to abate the nitrogen leakage they must also be practically implementable, without jeopardising economy nor time. In this project an in situ follow up during the tunneling works, in the Ersmarkstunnel and the Swedish Transports Administrations construction project NBE1902, has been carried out. The purpose of the project was to investigate “hands on methods” to reduce nitrogen transported out with the drainage water from the tunnel. Project experiences: Total nitrogen concentrations varied between 100 – 250 mg/l with peak concentrations reaching 400 mg/l The waste of emulsion during loading was less than 0,2 % Between six (6) to 12 % by wt. of the loaded emulsion was transported out with the drainage water Measuring the loading (kg/m) it was found that the actual loading was less than expected The sensibility of the emulsion was found to be 50 – 60 minutes Recommendations Control of loading (kg/m) during loading procedures Check of loading distance Collection of waste at the tunnel front during loadingReduktion av kväve vid tunneldrivnin
Nationellt cykelbokslut 2023 : Hur utvecklas cyklandet i Sverige?
No full textI Nationellt cykelbokslut 2023 kan du, utifrån statistik och undersökningar, följa utvecklingen inom en rad områden som är kopplade till cykling. Utvecklingen beskrivs med indikatorer och mått och är en sammanställning av data från olika källor. Cykelbokslutet är framtaget av Nationella cykelrådet, som är ett samverkansforum för ökad och säker cykling. Rådet leds av Trafikverket
Trafikverkets åtgärdsprogram enligt Förordning om omgivningsbuller, 2024-2028
No full textEU:s direktiv om bedömning och hantering av omgivningsbuller (2002/49/EG) innebär att medlemsstaterna ska göra bullerkartläggningar och ta fram åtgärdsprogram. I svensk rätt är detta reglerat i förordning (2004:675) om omgivningsbuller. Förordningen ställer krav på att Trafikverket och kommuner med mer än 100 000 invånare ska kartlägga buller och upprätta åtgärdsprogram vart femte år. Naturvårdsverket ansvarar för att sammanställa och redovisa kartläggningarna till EU-kommissionen. Med omgivningsbuller avses buller från vägar, järnvägar, flygplatser och industrier. Trafikverkets åtgärdsprogram ska enligt förordningen omfatta statliga vägar som under 2021 trafikerades med mer än 3 miljoner fordon samt statliga järnvägar som trafikerades med mer än 30 000 tåg. Dessutom omfattas flygplatsen Arlanda Airport, som under 2021 hade mer än 50 000 flygrörelser. Trafikverket har valt att utöka omfattningen av åtgärdsprogrammet till att innefatta all statlig väg och järnväg samt vibrationsstörningar i bostäder. Det ska ge en samlad bild av åtgärdsbehovet och de åtgärder som genomförts och planeras, med fokus på statlig väg och järnväg. Trafikverkets åtgärdsprogram för åren 2024-2028 är det fjärde som upprättats. Innan det fastställdes har det remitteras till alla Sveriges kommuner och länsstyrelser. En sammanställning av inkomna synpunkter med kommentarer återfinns i en bilaga till programmet.Ersätter publikation 2018:196</p
Handlingsplan för gröna sjöfartskorridorer : Ett deluppdrag inom regeringsuppdraget Nationell samordnare för inrikes sjöfart och närsjöfart
No full textDen nationella samordnaren för inrikes sjöfart och närsjöfart har sedan 2022 haft i uppdrag att verka för införandet av gröna sjöfartskorridorer. I mars 2024 förlängde regeringen uppdraget till den 30 juni 2027. Denna handlingsplan beskriver arbetet för de kommande tre åren.
