Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Matande elnät för elvägar : En översikt tekniskt och juridiskt
No full textTrafikverket har fått i uppgift att undersöka och stödja vad ett eventuellt införande av elvägar skulle innebära för vägtransportsystemet och för reduktionsmål gällande CO2. Den här rapporten är tänkt att stödja juridiska diskussioner gällande elvägar. Detta genom att översiktligt beskriva vilket matande elnät som ett brett utrullat elvägsnät i Sverige bedöms behöva och vilka tekniska, juridiska och praktiska förutsättningar som finns idag för ett sådant elnät
Åtgärdsvalsstudie utveckling av pendeltågstrafiken i Stockholm : resultatrapport
No full textÅtgärdsvalsstudien redovisar ett förslag på en utvecklingsplan för pendeltågstrafiken i Stockholmsområdet under en tioårsperiod och utgår från den kapacitetsökning som tillförts systemet genom Citybanan. Studien genomfördes under 2018 och 2019, sammanställdes våren 2020, och utgår från de brister, behov och förutsättningar som gällde innan pandemin påverkade kollektivtrafikens resande och de ekonomiska förutsättningarna. Studien definierar pendeltågssystemet som ett system med ingående komponenter som Trafikverket och trafikförvaltningen i region Stockholm har gemensam rådighet över. Att arbeta i ett systemperspektiv visar på stora möjligheter att nyttja den gemensamma skatteintäkterna på ett mer effektivt sätt när kapaciteten utvecklas. Studien redovisar även vikten av ett långsiktigt samarbete mellan Trafikverket och Region Stockholm genom trafikförvaltningen. Studien har därför genomförts i samverkan med trafikförvaltningen, men även Mälardalstrafik och Region Uppsala har haft en aktiv roll. Åtgärdsvalsstudien ger förslag på åtgärder och åtgärdspaket för att kunna nå en kalkylerad kapacitet i ett pendeltågssystem 2030 och kommer att vara ett stöd för Trafikverket och trafikförvaltningens löpande planeringsarbete.Åtgärdsvalsstudien är utförd av Trafikverket Region Stockholm, Trafikförvaltningen och WSP.Åtgärdsvalsstudiens resultat beskrivs i en slutrapport och i en sammanfattande resultatrapport. Tillsammans med slutrapporten finns även tillhörande bilagor, om kapacitet och resande, tillgängliga. Se länk till höger.</p
Fördjupad riskanalys grundvatten – Uttran : Botkyrka kommun
No full textSom verksamhetsutövare för väg och järnväg och med ett utpekat ansvar i fastställda åtgärdsprogram inom svensk vattenförvaltning, tar Trafikverket ansvar för skydd av vatten. En del i detta ansvar tas genom att utföra ett systematiskt riskanalysarbete för de vägar och järnvägar som kan riskera påverka vatten. Aktuella sträckor är belägna längs väg 226 i Tumba, Botkyrka kommun.
Infodring – En helhetsbedömning
No full textDet finns idag en brist på kunskap inom Trafikverket gällande användandet av platshärdade flexibla foder (infodring) som renoveringsmetod av trummor. Infodringsprodukter innehåller farliga ämnen som på sikt ska fasas ut och det finns även en stor andel trummor som är direkt olämpliga att infodra då de utgör vandringshinder eller är underdimensionerade. Trafikverket har med denna rapport tagit ett steg mot ett mer korrekt och konsekvent användande av infodringsprodukter. Resultatet från rapporten kommer att användas som beslutsunderlag vid kommande uppdateringar av kravdokument, arbetsbeskrivningar och upphandlingsunderlag. Relinin
Modellera effekter av infrastruktur på fladdermöss och deras livsmiljöer : Handledning i användandet av GIS-verktyget PREBAT
No full textFladdermöss utgör 25 % av däggdjursfaunan. De har mycket långsam reproduktion och på grund av den stora förändringen i landskapet med anledning av fladdermössens val av främst föda och boplatser är hälften av de påträffade arterna sällsynta i Sverige. På grund av detta har alla arter ett starkt juridisk skydd. Denna rapport tar i huvudsak upp analys av främst skogslevande arterna som påverkas mycket negativt av vägar och järnvägar. Rapporten innehåller en beskrivning av GIS-verktyget PREBAT, som är en modellering över var i landskapet det finns stor sannolikhet att finna viktiga livsmiljöer, boplatser samt rörelsemönster för fladdermöss som bör undvikas eller där olika skyddsåtgärder bör genomföras för att minimera konflikter mellan fladdermöss och infrastruktur. Rapporten sammanfattar fladdermössens ekologi. Den beskriver vilket kartmaterial som används som ingångsmaterial i analysen och hur olika kartor som genereras i modelleringen tolkas. Slutligen beskrivs hur denna modellering kan användas för att kunna planera, bygga ny infrastruktur samt modifiera befintlig infrastruktur och ta hänsyn till fladdermöss. Bilagorna innehåller detaljerad information över olika ingångsvärden i modelleringen samt en detaljerad manual över de olika stegen.
Vägtrafiklaster – Tunga fordons vikt i rörelse : Korttidsmätningar (7 dygn), År 2014 – 2019
No full textAxellaster från tunga fordon (bruttovikt över 3,5 ton) svarar för huvuddelen av nedbrytningen på det statliga vägnätet. Det är därför nödvändigt att ha information om den tunga trafikens omfattning och vikters belastning på vägnätet. Trafikverket har sedan 2002 mätt tunga fordons axellaster och från 2004 redovisat axellaster, bruttovikter och fordonens nedbrytande förmåga på vägnätet på ett flertal platser i landet. Analyser från mätningarna presenteras i årliga mätplatsrapporter samt en årlig sammanfattande nationell rapport där mätplatserna grupperats i ett eller flera olika program och därigenom möjliggöra varierande slag av analyser. Denna rapport baseras på mätningar genomförda under perioden 2014-2019 och omfattar mätprogrammen Klassiskt, BK1, BK4 samt BK1r (se beskrivning under kapitel 3 i rapporten). För BK4 och BK1r programmen påbörjats mätningar dock först under 2017 respektive 2018 då med syfte att följa utvecklingen på och i direkt anslutning till BK4-vägnät i samband med införande av nya belastningsbestämmelserna på det statliga vägnätet. För det klassiska programmet finns utöver perioden 2014 till 2019 en övergripande sammanställningar för perioden 2004-2019. För mätår 2019 redovisas, inom utvalda områden, mer ingående olika mätplatsers variation i förhållande till varandra. Utfallet för respektive mätplats finns att tillgå i separata mätplatsrapporter. Redovisning omfattar endast tunga fordon med bruttovikt över 3,5 ton och visar trafikens omfattning och konfiguration, fordons och axelgruppsvikter, överlaster samt trafiklasternas nedbrytande påverkan på vägnätet (ESAL).Ersätter publikation 2020:139</p
Vägtrafiklaster – Tunga fordons vikt i rörelse utifrån korttidsmätningar (7 dygn) : Mjölby 2019, E4, E8510176
No full textAxellaster från tunga fordon (bruttovikt över 3,5 ton) svarar för huvuddelen av nedbrytningen på det statliga vägnätet. Det är därför nödvändigt att ha information om den tunga trafikens omfattning och vikters belastning på vägnätet. Trafikverket har sedan 2002 mätt axellaster och från 2004 redovisat axellaster, bruttovikter och fordonens nedbrytande förmåga på vägnätet på ett flertal platser i landet. Analyser från mätningarna presenteras i årliga mätplatsrapporter samt en årlig sammanfattande nationell rapport där mätplatserna grupperats i ett eller flera olika program och därigenom möjliggöra varierande slag av analyser. Denna rapport baseras på resultat från mätningar på mätplats Mjölby under åren 2014-2019. Mätplatsen (MätplatsID E8510176) ligger ca 500 m SV trafikplats Mjölby Västra, trafikplats 105, på Europaväg 4 i Östergötlands län. Vägsektionen är fyrfältig (2+2). Den tunga trafiken (bruttovikt över 3,5 ton) har mätts i samtliga körfält i båda riktningarna, NV mot Linköping (riktning 1) och SV mot Ödeshög (riktning 2). Vägavsnittet vid mätplatsen tillhörde Bärighetsklass 1 ”BK1” under samtliga redovisade mätår
Vägtrafiklaster – Tunga fordons vikt i rörelse utifrån korttidsmätningar (7 dygn) : Landvetter 2019, Rv40, P6140130
No full textAxellaster från tunga fordon (bruttovikt över 3,5 ton) svarar för huvuddelen av nedbrytningen på det statliga vägnätet. Det är därför nödvändigt att ha information om den tunga trafikens omfattning och vikters belastning på vägnätet. Trafikverket har sedan 2002 mätt axellaster och från 2004 redovisat axellaster, bruttovikter och fordonens nedbrytande förmåga på vägnätet på ett flertal platser i landet. Analyser från mätningarna presenteras i årliga mätplatsrapporter samt en årlig sammanfattande nationell rapport där mätplatserna grupperats i ett eller flera olika program och därigenom möjliggöra varierande slag av analyser. Denna rapport baseras på resultat från mätningar på mätplats Landvetter under åren 2014-2019. Mätplatsen (MätplatsID P6140130) ligger ca 1,5 km SO trafikplats Ryamotet, trafikplats 78, på Riksväg 40 i Västra Götalands län. Vägsektionen är fyrfältig (2+2). Den tunga trafiken (bruttovikt över 3,5 ton) har mätts i samtliga körfält i båda riktningarna, O mot Borås (riktning 1) och V mot Göteborg (riktning 2). Vägavsnittet vid mätplatsen tillhörde Bärighetsklass 1 ”BK1” under samtliga redovisade mätår
Kriterier och faktorer för val av blandad spårteknisk lösning : Del 1 Val av initial konfiguration
No full textDenna rapport presenterar en egenutvecklad uppsättning av kriterier och faktorer för val av konfiguration av blandade spårtekniska lösningar som består av ballastspår och ballastfritt spår, i denna rapport kallade former av spåret eller spårformer. Valet av konfiguration för sådana spårtekniska lösningar styrs av de föreslagna kriterierna och faktorerna och ryms i ett koncept för blandad spårteknisk lösning, och som introduceras i denna rapport. Konceptet är ett av resultaten från forskning som utfördes i ramen för del 1 ”Val av initial konfiguration” för förstudien ”Kriterier och faktorer för val av blandad spårteknisk lösning”. Som slutresultat av del 1 beskrivs i denna rapport en prototyp för systemet för val av initial konfiguration för en blandad spårteknisk lösning. Nedbrytning av spårkvalitet i blandade spårtekniska lösninga
Litteraturstudie för Projekt 1 Förstudier i FoI-projektserie ”Rekommendationer för val av spårkonstruktion”
No full textSyftet med denna litteraturstudie är att 1) inventera och systematisera befintliga kunskaper som bedöms vara relevanta för förstudier för utveckling av rekommendationer för val av utformning av BSTL 2) ta reda på vilka kunskapsområden som inte representerades i litteratursökningen, och föreslå hur den kunskapsbristen ska kompenseras. Nedbrytning av spårkvalitet i blandade spårtekniska lösninga