Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Sampers 3.4.4 Användarhandledning
No full textDetta dokument är en uppdaterad sammanslagning av tidigare Sampersmanual, Sampershandledning och Samkalkhandledning, och vänder sig både till den som inte använt Sampers tidigare, och till erfarna användare. Dokumentet innehåller en releaseinformation, så att den som använt Sampers tidigare kan få en uppfattning om vad som är nytt i 3.4.4 och om hur modellsystemet förändrats mellan de senaste versionerna. Det finns en översikt över modellsystem och databaser, som främst vänder sig till ovana användare, och därpå följer avsnittet ”Att komma igång - installation, inställningar och exekvering”, som är tänkt som en ”nybörjarkurs”. Därefter följer avsnittet ”Detaljerad användarhandledning” som är tänkt som en uppslagsdel där Sampers/Samkalks olika delar beskrivs noggrannare, både för att ovana användare ska kunna läsa på om detaljer, och för att vana användare ska kunna skaffa sig information, till exempel om de delar av Sampers som inte används i standardtillämpningar
Fördjupad riskanalys ytvatten - Kagghamraån : Botkyrka kommun
No full textSom verksamhetsutövare för väg och järnväg och med ett utpekat ansvar i fastställda åtgärdsprogram inom svensk vattenförvaltning, tar Trafikverket ansvar för skydd av vatten. En del i detta ansvar tas genom att utföra ett systematiskt riskanalysarbete för de vägar och järnvägar som kan riskera påverka vatten. Den fördjupade riskanalysen fokuserar på tre sträckor av väg 225 i Botkyrka kommun, där vägen som kommer från Vårsta i norr passerar sjön Gölan, sjön Axaren och Rosen-hill och fortsätter söderut längs Kagghamraån. Skyddsobjektet för föreliggande ut-redning är Kagghamraån, som är av riksintresse för naturvård. Från väg 225 skulle ut-släpp som når skyddsobjektet kunna ske via ytvattenförekomsterna Axån, Gölan (sjö) och Axaren (sjö), varför de beskrivs i föreliggande rapport. Ingen av ytvatten-förekomsterna används som vattentäkt.
Åtgärdsvalsstudie bytespunkt Flemingsberg
No full textPublikationen är ersatt av publikation 2021:061, se länk till höger
Cykel- och mopedhjälmsanvändning i Sverige 2019
No full textI den här rapporten redovisas den sammanvägda hjälmanvändningen bland cyklister utifrån mätningar i 21 orter i Sverige. Sedan 2012 har även en mindre mätning av mopedisters hjälmanvändning genomförts. Fokus för studien ligger på jämförelser mellan åren 2018 och 2019. Mätningarna för cykelhjälm startade år 1988. Studien indelas i fyra huvudkategorier av cyklister: • Barn upp till 10 år och vuxna över 65 år som cyklar på sin fritid i bostadsområden • Barn 6 – 15 år som cyklar till/från grundskolor • Vuxna (≥ 16 år) som cyklar till/från arbetsplatser • Vuxna (≥ 16 år) respektive barn som cyklar på allmänna cykelstråk Totalt har 42 794 cyklister observerats 2019. Observationerna genomfördes under augusti, september och oktober månad.Studien är utförd av Origo Group.</p
Vägtrafiklaster – Tunga fordons vikt i rörelse utifrån korttidsmätningar (7 dygn) : Växjö 2019, Rv23, G5420217
No full textAxellaster från tunga fordon (bruttovikt över 3,5 ton) svarar för huvuddelen av nedbrytningen på det statliga vägnätet. Det är därför nödvändigt att ha information om den tunga trafikens omfattning och vikters belastning på vägnätet. Trafikverket har sedan 2002 mätt axellaster och från 2004 redovisat axellaster, bruttovikter och fordonens nedbrytande förmåga på vägnätet på ett flertal platser i landet. Analyser från mätningarna presenteras i årliga mätplatsrapporter samt en årlig sammanfattande nationell rapport där mätplatserna grupperats i ett eller flera olika program och därigenom möjliggöra varierande slag av analyser. Denna rapport baseras på resultat från mätningar på mätplats Växjö under åren 2017-2019. Mätplatsen (MätplatsID G5420217) ligger vid Växjö (ca 100 m Ö trafikplats Hovshaga), på Riksväg 23 i Kronobergs län.Vägsektionen är två + enfältig (2+1) med mitträcke. Den tunga trafiken (bruttovikt över 3,5 ton) har mätts i körfält 2 Ö mot Kalmar (riktning 1) och i körfält 1 V mot Ljungby (riktning 2). Vägavsnittet vid mätplatsen tillhörde Bärighetsklass 1 ”BK1” fram till och med mätår 2017. Därefter Bärighetsklass 4 ”BK4”
Vägtrafiklaster – Tunga fordons vikt i rörelse utifrån korttidsmätningar (7 dygn) : Bjurholm 2019, Rv92, AC20930026
No full textAxellaster från tunga fordon (bruttovikt över 3,5 ton) svarar för huvuddelen av nedbrytningen på det statliga vägnätet. Det är därför nödvändigt att ha information om den tunga trafikens omfattning och vikters belastning på vägnätet. Trafikverket har sedan 2002 mätt axellaster och från 2004 redovisat axellaster, bruttovikter och fordonens nedbrytande förmåga på vägnätet på ett flertal platser i landet. Analyser från mätningarna presenteras i årliga mätplatsrapporter samt en årlig sammanfattande nationell rapport där mätplatserna grupperats i ett eller flera olika program och därigenom möjliggöra varierande slag av analyser. Denna rapport baseras på resultat från mätningar på mätplats Bjurholm under åren 2018-2019. Mätplatsen (MätplatsID AC20930026)ligger vid Bjurholm (ca 800 m V Bjurholm), på Riksväg 92 i Västerbottens län. Vägsektionen är tvåfältig (1+1) vanlig väg. Den tunga trafiken (bruttovikt över 3,5 ton) har mätts i körfält 1 (riktning 1) Ö mot Vännäs och i körfält 1 (riktning 2) V mot Dorotea. Vägavsnittet vid mätplatsen tillhörde Bärighetsklass 1 ”BK1” under samtliga redovisade mätår
Anslutningsresande i långväga prognosmodeller
No full textSampers är det nationella modellsystemet för att analysera persontransporter i Sverige och används vid trafikslagsövergripande analyser (Trafikverket 2018). Sampers består av två hittills separata modeller – en för regionala resor och en för långväga resor över 100 km. Regionala och långväga modellerna har olika ingående färdmedel (cykel och gång finns inte i långväga och flyg finns inte i regionala modellen), olika zonsystem, olika ingående ärenden etcetera. Att på detta sätt ta fram separata modeller för regionala och långväga resor är vanligt och görs t. ex. även i Norge och Storbritannien.I modeller så som Sampers där resor delas in i två segment – regionala och långväga – kommer frågan upp hur anslutningsresor till långväga resor bör hanteras. I Sampers långväga modell ingår val av huvudfärdmedel – bil, långväga buss, flyg eller tåg. Dessa färdmedel läggs ut på olika nät i modellen och det är därmed inte möjligt att byta mellan t. ex. buss och tåg. Byte mellan två tåg går dock bra i modellen. Detta verkar dock inte vara ett stort problem givet att en deskriptiv analys av den senaste resvaneundersökningen (2011-2016) visar att endast för 2% av långväga resorna används mer än ett färdmedel per delresa. I dagsläget använder Sampers modell för långväga persontransporter avstånd till vald terminal som enda attribut som beskriver anslutningsresan i färdmedels- och destinationsvalet, medan nätverksutläggningen använder en låg hastighet (6 km/h) på anslutningsnätet för att närmsta terminal ska väljas i de allra flesta fall. Det finns ingen monetär kostnad kopplad till anslutningsresan i dagens Sampers. Anslutningsresan till första terminal och från sista terminal utgör dock i verkligheten ofta en stor del av hela reskostnaden och restiden, framförallt för flyg. För flyg utgör anslutningsresedelen ca 30–50 % av den monetära reskostnaden1 medan den för tåg utgör mindre än 10 %.Att få en bättre modellering av anslutningsresande i Sampers vore önskvärt av flera anledningar, vilket beskrivs i rapporten.Anslutningsresor i Sampers långväga model
SESAR2020 Remotely Piloted Aircraft Systems (RPAS)
No full textProjektet har genomförts under perioden januari 2018 till februari 2020 . Det övergripande målet är att 41058 integration av RPAS i icke-segregerad luft på ett säkert och transparent sätt, d v s 41058 säker flygning med RPAS tillsammans med traditionell bemannat flyg, i befintligt luftrum. Detta är ett krav för att både skapa förutsättningar för olika tjänster m h a RPAS och samtidigt bibehålla flygsäkerheten inom hela ATM-systemet och luftrummet.SESAR 22 Remotely Piloted Aircraft Systems (RPAS
Ytråhetens påverkan på propellerdesign och smart fartygsunderhåll
No full textEtt fartygs skrovyta påverkas under sin livstid av beväxning, underhållsarbete och skador. Detta påverkar motståndet genom vattnet och därigenom bränsleförbrukningen. I denna studie demonstreras hur numerisk modellering av ytråheten kan användas för att lösa praktiska frågeställningar kring fartygsdesign och fartygsunderhåll. Det visas att det är möjligt att med hjälp av numeriska flödesberäkningar (CFD) peka ut de områden på ett fartyg där underhållsarbete gör mest nytta. Därvid kan underhållsarbetet göras mer kostnadseffektivt vilket förväntas leda till lägre bränsleförbrukning. Man belyser även vikten av att inkludera ytråhet i simuleringarna vid design och utvärdering av propeller och Energy Saving Device. Att designa för verklig driftförhållande förväntas leda till lägre bränsleförbrukning och högre konkurrenskraft, både för redare och underleverantörer av t.ex propellrar.Sammantaget förväntas projektet bidra till att minska sjöfartens klimatpåverkanKunskapsluckor rörande modellering av ytråhet i numeriska flödesberäkningar (CFD) för fartyg har uppmärksammats. Det är av stor vikt att forskningen fortsätter att studera dessa frågor och förbättrar de numeriska metoderna, för att man med tillförlitlighet ska kunna inkludera ytråhet i fartygsdesign, propellerdesign, optimering av underhållsarbete och andra tillämningar. Detta är viktiga steg mot att minska sjöfartens energianvändning.Ytråhetens påverkan på propellerdesign och smart fartygsunderhåll (RÅHET
Äldre cyklisters syn på sina egna möjligheter att påverka sin säkerhet i trafiken
No full textRapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. Projektet genomfördes under 2019 och 2020 och baserades på en litteraturöversikt och 17 intervjuer med cyklister mellan 65 och 83 års ålder. Projektet inriktades på tre områden inom vilka äldre cyklister kan påverka sin egen säkerhet: cykelhjälmsanvändning, cykelns utrustning och status och risksituationer i trafiken. Hjälmanvändningen bland de intervjuade cyklisterna är högre bland de som cyklar längre sträckor än de som cyklar kortare sträckor. De intervjuade cyklisterna använder cyklar som i regel är i gott eller mycket gott skick. De största problemen med cyklarna uppges vara alltför hög sadelhöjd (huvudsakligen kvinnor) och alltför högt insteg (huvudsakligen män). Båda dessa problem ökar olycksrisken i samband med av- och påstigning. Alltför hög sadelhöjd leder dessutom till vingelproblem. Cykling i korsningar anses vara komplicerat och farligt. Vingel i korsningar, t.ex. i samband med av- och påstigning, innebär ökad risk för påkörningar. En majoritet av de intervjuade cyklisterna uppgav att de har cyklat efter att ha druckit alkohol. Det finns en viss acceptans för ett måttlighetsdrickande i samband med cyklandet. Enligt de intervjuade äldre cyklisterna är det den ökade olycksrisken snarare än den ökade kroppsliga skörheten som är avgörande för hur länge de kan tänka sig att fortsätta cykla. Bland de intervjuade cyklisterna finns ett intresse för utbildning och information om hur deras cykling kan göras säkrare. Pensionärsorganisationerna, inklusive deras lokala föreningar, ses som möj-liga plattformar för utbildnings- och informationsinsatser. Hur utbildningar för äldre cyklister ska utformas och genomföras i framtiden är en central utvecklingsfråga. Studien innehåller 22 rekommendationer riktade till äldre cyklister som handlar om åtgärder som de själva kan vidta för att skydda sig mot olyckor och skador i cykeltrafiken. För att långsiktigt kunna främja äldre cyklisters säkerhet behövs en systematisk uppbyggnad av kunskap om hur äldre cyklister hanterar olika moment i sin cykling som exempelvis avstigning, påstigning, start, stopp, vingel, väjningssituationer, fall från cykeln och cykling i korsningar. Det är likaså angeläget att närmare kartlägga äldre cyklisters alkoholvanor i samband med cykling