Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Åtgärdsvalsstudie – väg 50 Lindesberg-dalagränsen inkl. vägförbindelse till omlastningsterminalen i Storå
No full textVäg 50 är en nationell väg som förbinder södra Sverige med de mellersta delarna av landet. Vägen är både nationellt prioriterad för gods- och persontrafik och ska ha hög tillgänglighet för motortrafikanter. I denna åtgärdsvalsstudie (ÅVS) behandlas etappen från den södra infarten till Lindesbergs tätort till Lomberg strax norr om länsgränsen Örebro län-Dalarnas län. Även vägen mellan väg 50 och omlastningsterminalen i Storå har utretts. Identifierade problem och behov har strukturerats och redovisats för att därigenom få en tydlig bild av vad som behöver åtgärdas. Framtagna åtgärdsförslag speglar arbetet som har skett i samarbete mellan Trafikverket, Region Örebro län, Ljusnarsbergs kommun och Lindesbergs kommun
Trafikverkets miljörapport 2019
No full textTrafikverket publicerar årligen en miljörapport som fokuserar på transportsystemet i Sverige och Trafikverkets arbete med miljö- och hälsopåverkan. Trafikverkets vision – alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt – är vår utgångspunkt i arbetet med att bidra till ett hållbart samhälle. Trafikverket är infrastrukturhållare för statliga vägar och järnvägar och ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för alla trafikslag samt för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. Arbetet med att förbättra transportsystemet ur miljö- och hälsosynpunkt sker i samverkan med andra aktörer. Miljörapporten beskriver tillståndet inom Trafikverkets prioriterade miljöområden samt vilka åtgärder Trafikverket genomfört. Rapporten innehåller även ett temaavsnitt. Årets temaavsnitt är ”Säkra passager för djur minskar viltolyckor och stärker biologisk mångfald”
Färdplan för överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart
No full textTransportsektorn står inför stora utmaningar. Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter i Sverige ska ha minskat med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med år 2010. År 2045 ska nettoutsläppen av växthusgaser vara helt borta. Under samma period förutspås transportbehovet öka kraftigt. Trafikverkets prognoser pekar mot att transportarbetet kan komma att öka med drygt 60 procent fram till 2040. För att möta det ökande behovet av godstransporter och de nationella klimatmålen behöver transportsektorn ställa om. Regeringen presenterade i juni 2018 en nationell godstransportstrategi. Genom strategin vill regeringen skapa förutsättningar för effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter. Strategin ska samtidigt bidra till att nå de transportpolitiska målen, stärka näringslivets konkurrenskraft och främja en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart. Signalen i godstransportstrategin är tydlig: godstransporter på järnväg och med fartyg har en viktig roll i omställningen av transportsystemet
Åtgärdsvalsstudie – Bristande regional tillgänglighet till västra Linköping
No full textI länstransportplanen för Östergötlands län har brister avseende regionala kopplingarna till västra Linköping samt kollektivtrafikanslutningar mellan västra Linköping och Linköping C påpekats. Denna åtgärdsvalsstudie behandlar därför tillgängligheten till de regionala målpunkterna Mjärdevi, Linköpings universitet (LiU) och Universitetssjukhuset (US) i västra Linköping. För kollektivtrafiken finns det tillgänglighetsbrister då trafiken har låg framkomlighet mellan centrala Linköping och västra Linköping. Det övergripande syftet med denna åtgärdsvalsstudie är att identifiera behov och brister samt föreslå tänkbara lösningar som kan förbättra tillgängligheten till västra Linköping. Studiens rekommendationer och inriktning ska stå som underlag för planeringsarbete för såväl Linköpings kommun, Trafikverket och Region Östergötland. Under ett antal år har frågan om möjlighet att bygga en pendeltågstation i västra delarna av Linköpings kommun varit föremål för diskussioner inte minst från Region Östergötland som ansvarar för den regionala pendeltågstrafiken. Förutsättningarna för en sådan pendeltågstation har varit en av de viktigaste att frågorna att få klarhet i
Nationellt cykelbokslut 2019 : Hur utvecklas cyklandet i Sverige och vart är det på väg?
No full textI det här bokslutet kan du, utifrån statistik och undersökningar, följa utvecklingen inom en rad områden som är kopplade till cykling. I bokslutet följs ett antal indikatorer som påverkar cyklandet. Cykelbokslutet är framtaget av Nationella cykelrådet. Nationella cykelrådet är ett samverkansforum för en ökad och säker cykling i Sverige, där Trafikverket står för ordförandeskapet
Utvärdering av räddningstrallor : Analys av utfört test av räddningstrallor i Citytunneln
No full textDenna rapport utgör utvärderingen av det test av räddningstrallor som gjordes i Citytunneln 5-6 februari 2020. Syftet med testet var att utvärdera egenskaper hos 3 olika trallor som idag finns i befintliga järnvägsanläggningar, och som används av räddningstjänsten vid en insats. Rapporten ska utgöra underlag för framtida kravställning av räddningstrallor från Trafikverket, och ett standardiserat utförande av detta på nationell nivå
Horisontella samarbeten för ökad fyllnadsgrad och transporteffektivitet med stöd av datadelning
No full textI juni 2018 presenterade regeringen en nationell godstransportstrategi och i anslutning till den ett antal regeringsuppdrag. Trafikverket fick regeringsuppdraget Utarbeta förslag om horisontella samarbeten och öppna data för ökad fyllnadsgrad, som löper under hela den beslutade planperioden 2018–2029. Sy ftet är att i dialog med berörda aktörer utarbeta förslag på sy stem för informationsutbyte och öppna data för horisontell samordning, samt ökad transporteffektivitet och minskad miljöpåverkan genom ökad fy llnadsgrad. Trafikverket och CLOSER inledde ett samarbete i oktober 2019 för att genomföra en förstudie om att utveckla ett arbetsupplägg för hur horisontell samordning skulle kunna åstadkommas. Förstudien genomfördes från november 2019 till juni 2020 och har resulterat i denna rapport. Förstudien har bestått av följande delar: Kunskapssammanställning Förslag till framtida arbete med regeringsuppdraget Förslag till forskning och utvecklin
Precisering av riksintresse för kommunikationer – Karlshamns hamn
No full textI den här rapporten preciseras Trafikverkets anspråk på riksintresset Karlshamns hamn. Preciseringen beskriver de olika hamndelarnas funktion och visar vilka hamndelar som är av riksintresse. Preciseringen av riksintresset ska fungera som underlag för kommunens fysiska planering utifrån plan- och bygglagen och tillståndsprövning enligt miljöbalken. Preciseringen ska också fungera som underlag för länsstyrelsens, Trafikverkets och andra myndigheters handläggning av olika ärenden
Vägledning för regional trafikstrategi : en förstudie
No full textVägledning för regionala trafikstrategier – en förstudie är ett stöd till regioner som önskar att ta fram en strategi och ett underlag med fokus på transporter, trafik och tillgänglighet. Regionala trafikstrategier är på sikt tänkt att ersätta regionala systemanalyser och har ett bredare fokus som även fångar upp hållbarhetsdimensioner och den metodik som ligger till grund för arbetet med kommunala trafikstrategier. Precis som i den regionala systemanalysen ligger fokus på brister och problem i systemet samt hur dessa kan åtgärdas
Trafikprognoser : en underlagsrapport till Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2022-2033 och 2022-2037
No full textDetta är en underlagsrapport till det inriktningsunderlag inför transportinfrastruktur-planering för perioden 2022–2033 och 2022–2037, som Trafikverket redovisade till regeringen den 30 oktober 2020. En viktig utgångspunkt är 2020 års basprognoser som Trafikverket tidigare presenterat. Prognoserna beskriver trafikens förväntade utveckling fram till 2040, där en kombination av påskyndad elektrifiering, ökad reduktionsplikt samt högre bränslepriser som minskar bränsletrafiken (fossildriven) gör att klimatmålen nås. Den representerar därför väl de förutsättningar som gäller för det mest kostnadseffektiva sättet att nå klimatmålen. Syftet med prognoserna är varken att beskriva en önskvärd framtid eller en ideal klimatpolitik, utan utgöra en referensutveckling för bland annat infrastrukturplanering