Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Development of the instrument RBT with respect to rock bolt types PC- and CT-bolt and similar combination bolts
No full textDenna rapport sammanfattar resultaten av befo-projektet nr 419 som berör den aktuella utvecklingen av RBT-instrumentet i syfte med att möjliggöra dess användning för kontroll av ingjutningskvalitet för PC och CT-bultar och motsvarande kombinationsbultar. För att möjliggöra en kontroll och utveckling av RBT's funktion på de valda bulttyperna installerades ca 70 referensbultar med och utan artificiella defekt i bultarnas ingjutning (dvs håligheter) vid en testplats. Genom att utföra mätningar, analysera data och justera inställningar på de utgående signalerna kunde instrumentets begränsningar utredas. Projektet resulterade i slutsatsen att mer forskning och utveckling krävs för att erhålla önskvärd funktion hos instrument RBT vid kvalitetskontroller av ingjutningen för PC och CT-bult och motsvarande kombinationsbultar. dels behöver den komplexa geometriska och materialuppsättningen i bulten analyseras för att avgöra om mätningarna kan ge meningsfulla resultat, dels instrumentet eventuells anpassas till dessa komplexa förhållanden.BeFo 419 - Vidareutveckling av instrumentet RBT med avseende på bulttyperna PC- och CT-bult, och motsvarande kombinationsbulta
Correlation tests with mt Uikku in three model brash ice channels
No full textIn this report no 115, the Winter Navigation Research Board presents the results of research project ChanCorr. Correlation tests between model-scale and full-scale resistance measurements were conducted for MT UIKKU. Full-scale test results were reproduced in model-scale using three different model brash ice types. The test results indicate the correct model brash ice properties are more crucial in model tests conducted with an open water optimized hull shape than in model tests conducted with iceoptimized hull shapes.Sv/Fi Styrelsen för vintersjöfartsforskning utlysningar 2020, 2021 och 2022 samt 202
Samgodsanalys av långa tåg – konsekvenser för godstrafiken fram till år 2040
No full textTrafikverket har i denna rapport analyserat konsekvenserna för godstrafiken av att utöka den tillåtna maxlängden på delar av järnvägsnätet från nuvarande 630 meter till 750 meter. Rapporten utgör en uppdatering av motsvarande analyser som gjordes under år 2016. Analyserna har gjorts i version 1.2 av Samgodsmodellen, som är den gällande modellversionen från och med 2020-06-15. Möjligheterna att analysera längre tåg har utökats jämfört med tidigare och omfattar nu tre olika typer av tåg, nämligen system-, vagnslast- och kombitåg, med skattade lastvikter och kostnader för varje tågtyp
Dynamisk tillskottslast på vägkroppen
No full textOjämnheter i vägytan skapar dynamiska trafiklaster på vägkroppen när de tvingar tunga for-don att skaka, skumpa och kränga, i stället för att mjukt rulla fram med enbart statisk belast-ning mot vägbanan. Dessa dynamiska lasttillskott bryter ned vägkroppen och förkortar vägbanans livslängd, i likhet med olagliga överlaster på flaket. Den förkortade livslängden leder i sin tur till ökad livstidskostnad (LCC) för att hålla vägbanan i acceptabelt skick. Många är medvetna om att gropar sätter hjulen i vertikal skakning och ger därigenom dynamiska tillskottslaster som förkortar livslängden hos vägbanan “nedströms” vägojämnheten. Däremot är det färre som känner till att stora dynamiska tillskottslaster kan skapas av tiotals meter långa ojämnheter i vägbanan. Detta genom att sätta fordonets chassifjädring i resonans, så att tunga massor i form av ram, flak och nyttolast börjar skumpa med låg frekvens. Skumpandet belastar dessutom tiofaldigt längre sträcka av vägen nedströms vägojämnheten, jämfört med hjulets “hoppande” enstaka metrar efter ett potthål i vägbanan. Syftet med denna utredning är att demonstrera en metod att beräkna och åskådliggöra de tillkommande dynamiska lasttillskott som orsakas av vägojämnheter. Att kunna beräkna de tillkommande lasttillskotten är förutsättning för att kunna bedöma olika vägojämnheters påverkan på vägkroppen, avseende utmattning och livslängd. Konventionellt beläggningsunderhåll ger liten eller ingen effekt på vägojämnheter med våglängd över ett par meter. Utan hjälpmedel är långvågiga väg-ojämnheter svåra att identifiera och åtgärda, vilket ökar risken att vägunderhållet blir eftersatt. Utredningens litteraturstudie visar att europeiska vägstandarder saknar relevanta definitioner som relaterar vägojämnheter till dynamisk last (till skillnad från amerikanska ASTM-standarden). Förslag ges på förbättring av EU-standarderna.
Nya stambanor för höghastighetståg : Slutredovisning av uppdrag angående nya stambanor för höghastighetståg
No full textRegeringen gav 25 juni 2020 Trafikverket i uppdrag att, senast 28 februari 2021, redovisa uppdaterade och kompletterande uppgifter angående nya stambanor för höghastighetståg för sträckorna Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö inom en total investeringsram på 205 miljarder kronor, i 2017 års prisnivå. Utöver uppdatering av underlaget avseende nuvarande systemutformning (jämförelsealternativ i uppdraget) har fyra alternativa systemutformningar (utredningsalternativ RU1-4) studerats. Utredningsalternativen utgör inte optimerade förslag på utformning av nya stambanor, utan representerar principiella systemutformningar framtagna för att illustrera skill-nader i kostnader, konsekvenser och effekter. Utredningsalternativ RU 1-3 formades utifrån att de bedömdes ha potential att kunna möta uppdragets utgångspunkter att: rymmas inom kostnadsramen 205 miljarder kronor i 2017 års prisnivå, ge korta restider som främjar en tydlig överflyttning av resor från flyg till tåg samt öka kapaciteten för person- och godståg i den totala järnvägsanläggningen. Det fjärde utredningsalternativet (RU4) avviker från uppdragsdirektivet då det redan på förhand bedömdes sakna potential att rymmas inom 205 miljarder. RU4 utformades för att i jämförelse med övriga alternativ bättre kunna analysera och illustrera effekterna av ökad tillgäng-lighet genom centrala stationslägen.Det finns en kortversion av redovisningen, utgiven som publikation 2021:070. Se länk till höger.</p
Redovisning av regeringsuppdrag 2020 om pollinatörer
No full textRapporten är en redovisning av Trafikverkets arbete med pollinerare på uppdrag av regeringen i Trafikverkets regleringsbrev 2020. Pollinerare är arter som på olika sätt bidrar till kärlväxters fortplantning genom att pollinera blommorna samtidigt som de söker föda, skydd eller vilar. Pollinerare kan även tillgodose många av sina andra grundläggande behov i artrika infrastrukturmiljöer genom att hitta övervintringsplatser, boplatser, partners, föda mm. Ju artrikare vägkantsmiljö desto fler pollinerare såväl till antal individer som till antal arter. En del i detta är att de geologiska förutsättningarna och därmed artsammansättningen varierar längs en vägkant vilket skapar olika livsmiljöer och därmed utrymme för många arter och individer. Arbete med artrika vägkanter inleddes i början av 1990-talet av Vägverket. Inventeringar och studier av hur skötsel och underhållsåtgärder påverkade framförallt floran har bidragit med viktig kunskap om vägkanternas förutsättningar och skötselbehov. En viktig lärdom är att historiskt brukande av ängar och betesmarker inte direkt kan tillämpas utan anpassningar till vägkanternas specifika förutsättningar krävs
Råd - VGU : Vägars och gators utformning
No full textTrafikverkets regelverk för anläggningsstyrning anger de krav på funktion och utformning som gäller för samtliga Trafikverkets anläggningar. Regelverket ställeräven krav på hur kravuppfyllnad ska verifieras och på hur lösningar och verifiering ska redovisas. Regelverket omfattar regler för ny- och ombyggnation, drift och underhåll och ska användas vid planering, projektering, genomförande och förvaltning. Flera dokument i regelverket ingår i Trafikverkets säkerhetsstyrningssystem för järnväg. Se särskilda regler för förvaltning av säkerhetstillståndet. Regelverket gäller. Det blir tvingande för leverantör genom att åberopas i kontraktshandlingarna. Enskilda delar kan endast avtalas bort genom dispens. Dispens från regelverket söks och hanteras internt på Trafikverket enligt särskild ordning. Regelverket upprepar normalt inte krav som finns i lagar och andra författningar. Regelverket kan dock ange detaljeringar eller specificeringar till kraven i respektiveförfattning. I det fall lag eller annan författning ställer strängare krav än vad som anges i Trafikverkets regelverk gäller dessa krav före krav i regelverket. Olika versioner av ett kravdokument kan vara gällande i samtidigt pågående verksamheter och kontrakt. I en kontraktshandling är det den i kontraktet angivna versionen som gäller, oavsett om det finns en version med ett senare ”gäller-från-datum”. Regelverket innehåller också råd. Ett råd är alltid kopplat till ett krav. Råden innehåller möjliga sätt att uppfylla kraven. De anger hur krav på en anläggningsutformning, prestanda eller effekter kan uppfyllas, eller hur uppfyllande av kraven kan verifieras. Råden kan även innehålla kompletterande stöd och val, där kraven inte är fullständiga och lösningen behöver projektanpassas. Råden är ett stöd för den utförare som vill använda beprövade lösningar. De är också ett stöd för Trafikverkets projektledare och specialister och hjälper Trafikverket att agera konsekvent. I vissa fall redovisas därför även bakgrunden till kraven. Det kan finnas andra sätt att uppfylla kraven än de lösningar som anges i råden, men för dessa är i allmänhet kravet på verifiering av lösningen högre. Krav och råd redovisas i separata dokument märkta ”KRAV” respektive ”RÅD”. Dokumenten har korresponderande DokumentID.En sammanställning av förändringar från VGU 2020:031 är publicerad separat, se länk till höger.En ny version av publikationen publicerades 7 april 2021. Korsreferenser och länkar är rättade. Innehållet har inte förändrats.</p
Geografiska brister på systemnivå – underlagsrapport till revidering av nationell plan 2018-2029
No full textSyftet med rapporten är primärt att i samband med kommande revidering av nationell plan tjäna som ett av flera underlag för Trafikverkets prioritering av • analyser av åtgärder • prioritering av namngivna investeringar och • underlätta resurssättning för olika grupper av trimnings- och miljöåtgärder. Andra sammanhang där underlaget möjligtvis kan komma till användning är i samband med upprättande av länsplaner för regional infrastruktur, Trafikverkets verksamhetsplanering och utredningar av lämpliga åtgärder i transportsystemet. Rapporten och dess bakomliggande metodik har dock inte haft dessa ändamål som syfte. Fokus är att med utgångspunkt i geografiska stråk och noder beskriva de betydande brister som Trafikverket ser i termer av användbarhet, kapacitet, trafiksäkerhet, miljö och hälsa. Det bör noteras att måttliga och små brister, som alltså inte redovisas, också kan motivera åtgärder. Den transportpolitiska målbilden som helhet är utgångspunkt för beskrivningen av geografiska brister men tyngdpunkten ligger på transportsystemets funktionsmål som ett komplement till andra planeringsunderlag som målspecifika underlag och Trafikverkets gapanalys