Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Åtgärdsvalsstudie - E18/E20 samt riksväg 50 : kapacitetsbrist genom Örebro
No full textBakgrunden till åtgärdsvalsstudien är att längs E18, E20 och riksväg 50 genom Örebro förekommer det periodvis mycket trafik som kan ge kapacitetsbrist med köer som följd. Förutom att vara genomfart för långväga trafik, infartsväg för pendlings- och godstrafik fungerar E18-E20-riksväg 50 som en ”lokalgata” då motorvägen passerar relativt centralt genom Örebro tätort. Det senare betyder att brister och åtgärder som påverkar motorvägen respektive lokala vägnätet i Örebro ger effekter på omgivande vägnät. Vidare är Örebro kommun en tillväxtkommun vilket innebär att trenden i dagens trafikutveckling kommer ge ökad biltrafik i framtiden om resorna genomförs på liknande sätt som idag. Riksväg 50 går i gemensam sträckning med E18-E20 genom Örebro och viker av norrut i egen sträckning vid trafikplats 115 Norrplan. Längs riksväg 50 i egen sträckning förekommer också kapacitetsbrister och köer, främst i korsningarna. I och med köbildning har både den regionala och lokala busstrafiken svårt att erbjuda snabba attraktiva resealternativ till bilen på sträckan. Förutom ovan nämnda kapacitetsbrister förekommer även problem med trafiksäkerhet och miljö längs de berörda vägsträckorna. Bebyggelse ligger relativt tätt inpå vägarna och buller som genereras av trafiken påverkar omgivningen. Det finns även en delsträcka som, av MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) pekas ut som extra sårbar ur ett översvämningsperspektiv
Slutrapport Införande av Digital Vinterväglagsinformation – ”Digital Vinter”
No full textDenna rapport sammanfattar trafikverkets program kring Digital Vinterväglagsinformation, som genomförts 2018-2021. Digital friktionsdata ger en unik kunskap om väglaget på de statliga vägarna och möjliggör bättre uppföljning och mätning av levererad tjänst i relation till rådande kontraktskrav för väg-underhåll. Digital Vinterväglagsinformation är ett program som syftar till att implementera ny teknik för uppföljning och planering av vinterväghållning för att uppnå ett hållbart vägunderhåll. Tekniken går ut på att samla in anonymiserad fordonsdata, Floating Car Data (FCD), så som vägfriktionsdata, tid och position från uppkopplade fordon på det statliga vägnätet. Tekniken är under snabb utveckling och såväl mätnoggrannhet som geografisk täckning av vägnätet har utvecklas kontinuerligt under programmet. I värdekedjan återfinns många olika typer av aktörer: väghållare, driftentreprenörer, dataleverantörer, väderprognosleverantörer, leverantörer av beslutstödssystem och akademi. Flera parametrar, utöver de tekniska kraven, är centrala för att nå en effektivare styrning och uppföljning av vinterväghållning: kontraktskrav/regelverk/upphandling, juridik/ägande av data, organisation/ansvar och förankring/kommunikation. Trafikverket valde därför att skapa ett program med separata delprojekt under ledning av en programledningsorganisation bestående av projektlednings- och IT-konsulter samt experter på vinterväghållning och friktionsmätning. Programmet fick arbetsnamnet Digital Vinter.This report summarizes the Swedish Transport Administration's program on Digital Winter Road Information, which was implemented in 2018-2021. Digital friction data provides a unique knowledge of the road conditions on state roads and enables better monitoring of the level of maintenance. Digital Winter Road Information is a program that aims to implement new technology for follow-up and planning of winter road maintenance to achieve sustainable road maintenance. The technology involves collecting anonymised vehicle data, Floating Car Data (FCD), such as road friction data, time and position from connected vehicles on the state road network. The technology is under rapid development and both measurement accuracy and geographical coverage of the road network have developed continuously during the program. The value chain includes many different types of actors: road managers, operating contractors, data providers, weather forecast providers, providers of decision support systems and academia. Several parameters, in addition to the technical requirements, are central to achieving results in the work: contract requirements / regulations / procurement, law / data ownership, organization / responsibility and anchoring / communication. The Swedish Transport Administration therefore chose to create a program with separate sub-projects under the leadership of a program management organization consisting of project management- and IT consultants as well as experts in winter road maintenance and friction measurement. The program was given the working name Digital Winter.Digital vinterväglagsinformatio
Utpekad bristanalys Göteborg-Oslo : kapacitetsproblem och långa restider
No full textUnder rubriken ”Utpekade bristanalyser” angav regeringen i sitt fastställelsebeslut av Nationell plan 2018-2029 att ”Trafikverket bör fortsätta att utreda de stråk, noder eller motsvarande som beskrivs nedan. Utredningsarbetet bör ha som målsättning att dessa stråk, noder eller motsvarande är så pass utredda att de kan övervägas i nästa planeringsomgång och planrevidering.” Den bristanalys som denna rapport redovisar är ”Göteborg-Oslo, kapacitetsproblem och långa restider”. Fokus i analysen har varit på den enkelspåriga delen med högst kapacitetsutnyttjande, Öxnered-Skälebol. I rapporten redovisas förslag till åtgärder, grova kostnadsindikationer samt åtgärdernas effekter och bidrag till måluppfyllelse. Trafikverkets sammantagna bedömning är att den gränsöverskridande transportinfrastrukturen Göteborg-Oslo stärks på ett bytande sätt med föreslagna åtgärder, restiden kortas och kapaciteten ökar. Överlag är förutsättningarna goda för en dubbelspårsutbyggnad på sträckan Skälebol-Öxnered. Den befintliga järnvägens linjeföring gör det möjligt att anlägga ett nytt spår vid sidan om det befintlig
Fördjupad utredning – kapacitetsförstärkning av södra Bohusbanan
No full textSödra Bohusbanan är en viktig del av kollektivtrafiksystemet i Västsverige, har ett stort antal resande och kommer att få än större betydelse efter öppnandet av Västlänken. Utredningens alternativ analyserades med hjälp av tidtabellsanalyser och tågtrafiksimuleringar. Utredningen rekommenderar att partiellt dubbelspår byggs mellan Brunnsbo och Säve. Likaså förlängning av befintliga mötesstationer i Ytterby, Kode och Stora Höga samt ett mötesspår söder om Stenungsund. Angeläget är även plattformsförlängningar till ca 170 m vid stationerna Ytterby, Kode, Stora Höga, Svenshögen och Ljungskile.
Summary of ”A direction framework for long-term infrastrucuture-planning, for the periods 2022-2033 and 2022-2036”
No full textIn June 2020, the Government of Sweden gave the Swedish Transport Administration a directive to develop a direction framework for long-term infrastrucuture-planning for the plan periods 2022-2033 and 2022-2037. The main aim of the direction framework is to provide a basis for the financial framework of the government´s infrastructure proposal, along with guidance for prioritising possible measures in the transport infrastructure for the plan periods. The framework describes overall goals and strategic approaches based on the governtment´s directive and the impacts on infrastructure measures and the degree of achievement of the goals vis-à-vis the transport policy objectives. The direction framework takes external circumstances and conditions into account and outlines the assumptions about the technological developments and other societal changes and how these may affect the overall goals and strategic approach that is to be presented. The direction framework was submitted to the government October 30 2020 and simultaneously for external comment
Vägtrafiklaster – Tunga fordons vikt i rörelse : Korttidsmätningar (7 dygn), År 2015 – 2020
No full textAxellaster från tunga fordon (bruttovikt över 3,5 ton) svarar för huvuddelen av nedbrytningen på det statliga vägnätet. Det är därför nödvändigt att ha information om den tunga trafikens omfattning och vikters belastning på vägnätet. Trafikverket har sedan 2002 mätt axellaster och från 2004 redovisat axellaster, bruttovikter och fordonens nedbrytande förmåga på vägnätet på ett flertal platser i landet. Analyser från mätningarna presenteras i årliga mätplatsrapporter samt en årlig sammanfattande nationell rapport där mätplatserna grupperats i ett eller flera olika program och därigenom möjliggöra varierande slag av analyser. Den senaste sammanfattningen (Publikation 2020:189) omfattar mätprogrammen Klassiskt, Bk1, BK4 samt BK1r för perioden 2014 till 2019. Denna rapport baseras på mätningar genomförda under perioden 2015-2020 och omfattar som tidigare mätprogrammen Klassiskt, BK1, BK4 samt BK1r (se beskrivning under kapitel 3 nedan). För BK4 och BK1r programmen påbörjats mätningar dock först under 2017 respektive 2018 då med syfte att följa utvecklingen på och i direkt anslutning till BK4-vägnät i samband med införande av nya belastningsbestämmelserna på det statliga vägnätet. För det klassiska programmet finns utöver perioden 2015 till 2020 en övergripande sammanställningar för perioden 2004-2020. För mätår 2020 redovisas, inom utvalda områden, mer ingående olika mätplatsers variation i förhållande till varandra. Utfallet för respektive mätplats finns att tillgå i separata mätplatsrapporter, se bilaga 3. Redovisning omfattar endast tunga fordon med bruttovikt över 3,5 ton och visar trafikens omfattning och konfiguration, fordons och axelgruppsvikter, överlaster samt trafiklasternas nedbrytande påverkan på vägnätet (ESAL). Under årets mätperiod 2020 har det svenska samhället starkt påverkats av Covid 19 pandemin, vilket till del avspeglas i de resultat som redovisas nedan.Till rapporten hör ett antal bilagor, se zip-fil till höger.Bilagorna redovisar mätningar från följande mätplatser:Arnäsvall Y19840039, Bjurholm AC20930026, Fränsta Y17630002, Grundträskån BD25230002, Gärdshyttan T9510053, Hamrånge X14710024, Karlskoga T10440019, Karlstad S10330335, Kilvamma Z21610001, Kusfors AC23010014, Landvetter P6140130, Löddeköpinge M2230068, Marieberg T10510280, Mjölby E8510176, Mönsterås H5620040, Mörtån Y19520005, Norrfjärden BD24110213, Rådmansö AB11930084, Segmon S10220060, Skurup M2220163, Smedby H4640195, Storlångträsk BD24010008, Storvik X13620062, Sävar AC20040040, Torsboda Y17740156, Torvalla Z19420100, Uppsala C11830292, Västerhaninge AB10820211, Växjö G5420217, Yttervik AC24520003, Övertorneå BD26330002</p
ATK annual report 2020 : Traffic safety cameras
No full textAutomatic Traffic Control (Swedish: ATK) is a system for automatic speed monitoring using road safety cameras. The aim of road safety cameras is to reduce the average speed on our most hazardous roads and in this way decrease the number of fatalities and serious injuries. The ATK system is administered by the Swedish Transport Administration and the Swedish National Police Board
Åtgärdsvalsstudie Stråket Varberg-Göteborg : Slutrapport
No full textTrafikverket har i samverkan med Västra Götalandsregionen, Region Halland, Hallandstrafiken, Kungsbacka, Mölndals och Varbergs kommuner och GR genomfört en åtgärdsvalsstudie med avseende på Stråket Varberg-Göteborg. Studien har fokuserat på den statliga infrastrukturens roll för framtida tillväxt vilket också varit en bärande princip för de beräkningar som gjorts inom studiens ramar. Analyser har gjorts både för gods och för kollektivtrafik, vilket synliggörs i de konkreta åtgärder som föreslås. I studien konstateras det att, utifrån kommunernas markanvändning och den prognosticerade utvecklingen i stråket, kommer att behövas omfattande investeringar i både väg- och järnvägsinfrastrukturen, E6 respektive Västkustbanan, och att detta kommer att behöva ske under de kommande tio till tjugo åren. Det konstateras också att det kommer att behövas ytterligare, kompletterande åtgärder som ökar attraktiviteten i kollektivtrafiken och gör denna med tillgänglig för resande i stråket, åtgärder som förtätning i kollektivtrafiknära lägen, åtgärder för tillgänglighet för gång och cykel, etc. Detta för att skapa en hållbar utveckling i stråket och en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsmarknadsregion. På kort och medellång sikt lyfter studien fram satsningar på Västkustbanan och behovet av en robust och effektiv järnvägsinfrastruktur med förslag om förbigångsspår och en ombyggnad av Kungsbacka station, för vilka en kostnadsuppskattning och sammanlagd effektbedömning gjorts.Till rapporten hör ett antal delrapporter. De finns i zip-filen till höger.</p
Åtgärdsvalsstudie Framkomlighet väg 68 genom Fagersta
No full textVäg 68 löper genom Fagersta och delar in tätorten i tydliga delområden. Väg 68 är en viktig väg för såväl arbetspendling som för näringslivets godstransporter. Vägen är en effektiv transportsträcka för motortrafiken, samtidigt som den begränsar möjligheterna för fotgängare och cyklister att obehindrat ta sig mellan stadens olika delar. Det finns ett flertal problemområden där gatuanslutningar eller avsaknad av tydliga passager ökar risken för olyckshändelser eller upplevd otrygghet. Möjligheterna för oskyddade trafikanter att passera vägen är på vissa sträckor begränsad. Även framkomligheten för gods ses som begränsad på vissa delar sträckan genom Fagersta tätort då cirkulationsplatserna är många och upplevs som snäva för lastbilar med stora ekipage. Syftet med åtgärdsvalsstudien är att i dialog med identifierade intressenter förutsättningslöst skapa underlag till framtida planering för såväl kommun, region och Trafikverket med fyrstegsprincipen som grund för åtgärdsgenerering. Syftet är även att inom ramen för åtgärdsvalsstudien identifiera brister och behov för samtliga trafikslag på väg 68 inklusive gång- och cykeltrafik. Utifrån identifierade brister och behov har åtgärdsförslag sedan tagits fram i dialog med arbetsgruppen. De framtagna åtgärderna inkluderar samtliga steg i fyrstegsprincipen och åtgärderna är trafikslagsövergripande, det vill säga att de behandlar gång-, cykel-, kollektiv-, gods- och biltrafik. De framtagna åtgärderna har sedan sammanställs till fyra åtgärdspaket. Paketen har utformats så att åtgärderna tillsammans i respektive åtgärdspaket ska bidra till att lösa identifierade problem och behov och samtidigt uppfylla åtgärdsvalsstudiens övergripande mål. Följande fyra åtgärdspaket togs fram i åtgärdsvalsstudien: • Paket 1 - Tillgänglighet och hållbar mobilitet med fokus på kollektivtrafiken. • Paket 2a - Förbättringsåtgärder vägstandard. • Paket 2b - Förbättringsåtgärder vägstandard – större åtgärder. • Paket 3 - Framkomlighetsåtgärder gång- och cykelstråk. För samtliga åtgärdspaket genomfördes sedan en samlad effektbedömning (SEB) och en grov kostnadsindikation (GKI). Med detta som underlag formulerade arbetsgruppen en övergripande inriktning och beslutade att rekommendera paket 1, 2b och 3. Nedan redovisas åtgärdsvalsstudiens rekommenderade paket med ingående åtgärder. Paket 1 och 3 rekommenderas på kort sikt och paket 2b rekommenderas på lång sikt. Kostnadsramen för vilka åtgärder som implementeras är beroende av möjlig finansiering.Rapporten är framtagen av Norconsult</p