Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Åtgärdsvalsstudie stråket Göteborg–Borås
No full textÅtgärdsvalsstudien, stråket Göteborg-Borås, har genomförts parallellt med lokaliseringsutredningen för ny stambana mellan Göteborg och Borås samt Åtgärdsvalsstudie Kust- till kustbanan Borås-Kalmar/Karlskrona. Studien har hanterat en del av den utpekade bristanalysen ”Kust till kustbanan, bristande kapacitet, punktlighet och robusthet” som anges i regeringens fastställelse av nationell plan för transportsystemet 2018 – 2029. Syftet med denna rapport är att utreda stråkets förutsättningar och framtida funktion så pass att åtgärder kan övervägas i nuvarande planeringsomgång och planrevidering.Kontaktperson: Projektledare Andreas Hult, Trafikverket</p
Åtgärdsvalsstudie väg 161 : Rotviksbro-Skår, Uddevalla kommun
No full textVäg 161 mellan Uddevalla och Lysekil är en viktig väg för pendling och godstransporter. Vägen har en låg vägstandard och under sommaren påverkas restiden negativt av en omfattande turisttrafik och ökade varutransporter. Möjligheterna att gå och cykla längs vägen är begränsade. Studien rekommenderar huvudsakligen effektiviseringar och ombyggnationer av befintlig väg. Åtgärderna omfattar främst förbättrade korsningar, busshållplatser, pendelparkeringar, passager och gång- och cykelförbindelser. För större ombyggnationerna ges några alternativ öster om Bokenäs. Alla alternativ inkluderar gång- och cykelbana, antingen som separat bana eller som del av befintlig väg
Erfarenheter kring spårstyvhet i och kring tunnlar på Botniabanan
No full textSpårstyvheten hos en järnväg ska ligga inom vissa gränser, inte bara för att kontrollera rälens avböjningar, utan också för att upprätthålla spårläge och säkerställa spårkomponenternas livslängd. Om spårstyvheten är för låg eller varierar för mycket över ett kort avstånd, kan det leda till överdriven deformation och en snabb försämring av spårläget. Om å andra sidan spårstyvheten blir för hög kan det leda till skador på spårkomponenter såsom räl eller befästning. Spårstyvhet/spårnedböjning har mätts förhållandevis länge i Sverige utifrån speciella frågeställningar. En dedikerad mätvagn (RSMV-Rullande StyvhetsMätVagn) byggdes i samband med ett tidigare forskningsprojekt (Berggren 2009). RSMV mätte Botniabanan i oktober 2010, strax efter att banan öppnats och det är den mätningen som används i föreliggande rapport. Målet har varit att försöka hitta samband mellan spårstyvhet, banunderbyggnad och behov av spårunderhåll med fokus på banan i och kring tunnlar. Vid en inventering av spårstyvhetsmätningar ansågs det att Botniabanan låg närmast Nya stambanors järnvägs utformning. Några utvalda sträckor längs Botniabanan har studerats avseende spårstyvhetsvariation och spårunderhållsbehov under 10 års drift. De studerade sträckorna har varit tunnlar samt i ett fall bro. Samband har sökts avseende spårstyvhet, behov av spårunderhåll, spårkomponenter, geotekniska förutsättningar och banunderbyggnad i tunnlar. Samband har funnits mellan minskning av spårstyvhet över sträckor med övergångar till mjukare eller djupare banuderbyggnad. Lägre spårstyvhet har även konstaterats på sträckor med ballastmattor i tunnlar och i tvärkanalisation inne i tunnlar. Det finns behov av att vidare utreda spårtyvhet vid övergång till mindre underballastdjup (500 mm) samt att utföra nya spårstyvhetsmätningar efter ca 10 års drift.Författare: Eric Berggren, EBER Dynamics, Magnus Karlsson, Trafikverket, Kalle Karttunen,Trafikverket, Martin Li, Trafikverket, Olle Olofsson, Trafikverket, Veronika Sárik, Trafikverket, Peter Zackrisson, Trafikverket</p
Forskning och innovation Årsrapport 2020
No full textÅrsrapport för Forskning och Innovation (FoI) 2020. FoI ger oss möjlighet att utveckla lösningar som bidrar till tillgänglighet i ett hållbart samhälle. Vår FoI-verksamhet utgår från den uppgift vi har, men regeringen har även gett oss i uppdrag att finansiera forskning och innovation inom sjöfartsområdet och luftfartsområdet. Trafikverkets FoI omfattar stora delar av innovationskedjan - från tillämpad forskning till demonstration och test av system. Den ska tillföra ny kunskap och utveckla nya lösningar samt förbättra befintliga tjänster.
Samhällsekonomisk analys för utbyggnad av elvägar respektive laddstationer för tung trafik längs det statliga vägnätet – underlagsrapport till ett regeringsuppdrag
No full textDetta är en underlagsrapport till huvudrapporterna för vart och ett av de två regeringsuppdragen att: · planera för en utbyggnad av elvägar längs det statliga vägnätet som leder till att utsläppen av växthusgaser från tung vägtrafik på dessa vägar halveras · analysera behovet av laddinfrastruktur för snabbladdning av tunga fordon längs större vägar. Syftet med denna rapport är att redovisa huvudrapporternas resonemang kring samhällsekonomiska nyttor, kostnader och andra konsekvenser av en utbyggnad elvägar respektive stationär laddinfrastruktur för snabbladdning. Företagsekonomiska analyser redovisas i var och en av de två huvudrapporterna. Underlagsrapporten är uppdelad i två delar där den första delen avser uppdraget gällande elvägar och den andra delen avser uppdraget gällande laddinfrastruktur. Analyserna baseras på scenarier, snarare än regelrätta prognoser, för utvecklingen av bland annat fordonspark och drivmedelspriser. I analyserna avseende elvägar ingår inte någon utbyggnad av laddinfrastruktur och i analyserna avseende utbyggnad av laddinfrastruktur ingår inte någon utbyggnad av elvägar. Båda uppdragen utgår dock ifrån gemensamma förutsättningar och antaganden kring hur behoven för tunga fordons trafikering samt hur kostnaderna för olika tekniker för elektrifiering av tunga fordon utvecklas. Vi vill betona att föreliggande samhällsekonomiska kalkyler inte baseras på den gällande basprognosen annat än perifert (en trafiktillväxt enligt basprognosen antas), utan de är speciellt anpassad för dessa regeringsuppdrag. Osäkerheterna i de beräkningar som görs här är större än vad som är normalt i Trafikverkets vanliga investeringsanalyser. Detta beror på att det handlar om bedömningar i en tidig fas av en specifik teknikutveckling. Analyserna baseras därför på scenarier, snarare än regelrätta prognoser, för utvecklingen av bland annat fordonspark och drivmedelspriser. Elvägsuppdraget Det är bara i ett scenario med låga bränslepriser (relativt stora koldioxidutsläpp per fordonskilometer från konventionella dieseldrivna lastbilar), hög trafikering och låg investeringskostnad som kalkylen tyder på att investeringen skulle kunna vara samhällsekonomiskt lönsam. Det bör dock betonas att osäkerheterna i denna bedömning är mycket stor. Laddinfrastrukturuppdraget Bedömningen är att laddinfrastruktur i den omfattning som analyserats är samhällsekonomiskt motiverad, men kan komma att kräva subventioner för att komma till stånd. Bedömningen är robust för ändrade antaganden om priser och skatter på energi och drivmedel. Nyttan blir dock större och säkrare vid antaganden om låg inblandning av biodrivmedel
Riksintresseprecisering för Stockholm Arlanda Airport
No full textTrafikverket har i en arbetsgrupp bestående av representanter från länsstyrelserna i Stockholms och Uppsala län, Swedavia och Trafikverket, tagit fram en riksintresseprecisering för Stockholm Arlanda Airport. Denna precisering ersätter den riksintressekarta som redovisar påverkansområdet för flygbuller som länsstyrelsen i Stockholms län fastställde 2008 och som härmed upphör att gälla. Riksintresseområdet ska enligt bestämmelserna i 3 kap 8 § miljöbalken skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomst eller utnyttjande av flygplatsen. Riksintresseområdet kring en flygplats utgörs av mark som direkt används eller i framtiden kan komma att användas för luftfartens behov. För att tillkomst eller utnyttjande av riksintresset inte ska försvåras måste ytterligare områden beaktas vid planering och prövningar, exempelvis områden för framtida rullbanor
Temablad Natur : Multifunktionella passager
No full textStörre vägar och järnvägar utgör barriärer för många djurarter och människors aktiviteter och det anses vara kostnadseffektivt att anlägga broar eller portar som löser en kombination av flera målgruppers passagebehov. En sådan så kallad multifunktionell passage måste dock planeras väl, så att önskade funktioner för de utpekade målgrupperna faktiskt upprätthålls. Detta temablad beskriver när det kan vara lämpligt med multifunktionella passager och när det är mindre lämpligt. I temabladet beskrivs även hur en passage ska utformas för att uppnå bästa funktion. Temabladet bygger på resultat från FOI-projekt med samma namn och där en slutrapport publicerades; Jägerbrand, A. K. (2020). Multifunktionella passager för väg och järnväg – samordnade och säkra passager för faunan och andra intressen. Calluna ABSamordning av säkra passager för olika intressen och fauna
Railway line capacity utilisation and its impact on renewal costs
No full textIn this paper we estimate the impact of line capacity utilisation on the marginal cost of rail infrastructure renewals. Previous studies are mainly concerned with deterioration costs caused by traffic. This paper contributes to the literature, showing that increased line capacity utilisation can – in addition to higher deterioration costs – generate increased costs for carrying out a renewal project and/or more frequent renewals, where the latter can be motivated by efforts to curb expected delays. A top-down econometric approach is used on a Swedish dataset comprising information on renewal costs for track, electric installations, signalling, telecommunication, and other installations such as barriers, fencing and lubrication equipment. The results are relevant for rail infrastructure managers, especially in Europe where directives by the EU stipulate that track access charges are to be based on direct costs in order to contribute to an efficient use of the infrastructure.Bankapacitet och kostnadselasticitet för reinvesteringa
Effekter i planering: kunskapsunderlag : Rapport
No full textSyftet med projektet är att i samverkan med berörda parter utveckla beskrivningar, beräkning och redovisning av samhällseffekter av olika infrastrukturåtgärder på ett sådant sätt att de blir relevanta i planerings-, besluts- och förhandlingsprocesser. Det övergripande målet med projektet är att förbättra underlaget inför utveckling och planering av kommande infrastrukturåtgärder samt underlätta samverkan med externa parter. Projektet har bedrivits i två olika faser, en inventeringsfas med stor extern samverkan och en fas med fokus på att utveckla metoder och kunskapsunderlag. Projektet har bedrivits med stor extern samverkan med kommuner och regioner. Inom projektet har behov kopplat till att beskriva åtgärders effekter lokalt och regionalt undersökts och syftet har varit att komma till rätta med denna kunskapsbrist. Projektet har kartlagt metoder som kan användas för att analysera olika effekter av åtgärder i transportsystemet. Projektet har tagit fram ett kunskapsunderlag som beskriver vilka effekter transportåtgärder kan innebära för samhället. Det kan till exempel handla om vad ökad tillgänglighet i transportsystemet innebär för bostads,- fastighets- och arbetsmarknaden. Fokus är på lokala och regionala aspekter. Kunskapsunderlaget går översiktligt igenom bland annat samhällsekonomisk analys, modeller för transportåtgärder och regionalekonomiska analysverktyg