Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Automated Vehicle Traffic Control Tower 2
No full textInterviews with experts and several workshops have been organized to gain a better understanding of the control tower organization architecture and operational structure. Several types of control towers have been identified from the private and the public sector. Different responsibilities and information flow have been explored. The development of the testbed for the demo is ongoing. The project is contributing to the Drive Sweden goals within Digital Infrastructure: Defined requirements on the digital infrastructure to support a first set of commercial services in a digitalised, cooperative, shared and automated mobility system, and within Business Models: Multi-stakeholder demonstration of cooperative, connected and automated mobility solutions for goods and people, focusing on business aspects. See also: https://www.itrl.kth.se/research/ongoingprojects/ automated-vehicle-traffic-control-tower-phase-2-1.917776Automated Vehicle Traffic Control Tower
5G och digitala tjänster för godsfordon
No full textTekniken för 5G kallas ofta digitaliseringens ryggrad eftersom det är en förutsättning för Sakernas Internet (Internet of Things, IoT, på eng), automatiserade fordon och en hållbar ekonomisk tillväxt. Potentialen med 5G är stor, då tekniken medför många funktioner som kan vara värdefulla redan nu men framförallt i framtiden. Några av dessa är högre datahastighet, mer kapacitet och lägre fördröjning. 5G möjliggör en reducering av fördröjning som är omöjlig att uppnå med 4G. Just fördröjning är en kritisk faktor för utvecklingen av fullt självkörande bilar (SAE 5) vars digitala tjänster förväntas generera data som av säkerhetsskäl behöver ageras på i nästintill realtid. 5G innebär även en säkrare uppkoppling vilket är en av de större fördelarna med 5G nätverk för användningsområden som är beroende av uppkoppling, säkerhetsmässigt. Dessutom kan funktionen Network Slicing tillämpas i nätet som tillåter operatörer att reservera eller begränsa bandbredd och kapacitet. Denna funktion kan bli mycket användbar för just självkörande fordon i ett kommersiellt skede även om det idag hindras av juridiska skäl. Ytterligare en egenskap hos 5G är spektrumdelning som möjliggör införandet av 5G på frekvenser som idag är reserverade för 4G. Kommersiella aktörer anser att digital infrastruktur är en nödvändighet för att införa automatiserade godstransporter och prioriterar god täckning, stabil och säker uppkoppling med utlovad bandbredd samt pålitligt data både privat och offentligt. Andra avancerade tilläggstjänster är mer beroende av korrekt data än prestanda i nätverket. Respondenterna menar att valet av kommunikationsteknik (5G, 4G, ITS G5, etc.) är oväsentligt så länge ovanstående kriterier möts. Dock innebär olika kommunikationslösningar olika funktionalitet och därmed olika prestanda vilket man måste ta hänsyn till vid utbyggnation av digital infrastruktur. Listan på digitala tjänster för autonoma godsfordon kan bli lång även om de flesta ännu befinner sig i testverksamhet med få fordon i låga hastigheter. De flesta tjänsterna idag behöver därmed inte den prestanda som kan uppnås med 5G. Detta kommer sannolikt ändras i framtiden eftersom fler fordon i högre hastigheter medför högre krav på nätverket än dagens testverksamhet. Den tjänst som säkerligen kräver 5G är fjärrstyrning av fordon, där kraven på säker uppkoppling och låg fördröjning är avgörande. Förstudien visar att en fördröjning på omkring 100ms duger för i princip alla dagens digitala tjänster i testverksamhet i en hastighet på omkring 20-30km/h. Denna fördröjning uppnås med dagens 4G LTE nätverk, dock enbart för maximalt en handfull fordon. 5G möjliggör här en kapacitetsökning som innebär att flertal fordon kan verka på sträckan på samma gång, samt i betydligt högre hastigheter. Fordonstillverkare och mjukvaruleverantörer argumenterar att ett nätverk med bättre prestanda kan skapa förutsättningar för nya tjänster och kan därför påskynda utvecklingen av automatiserade fordon. Operational Design Domain (ODD) beskriver egenskaperna för den trafikmiljö som krävs för att framförandet av självkörande fordon av en viss automatiseringsgrad ska vara möjlig. Det finns ett stort behov från kommersiella aktörer att definiera ODD för både fysiska och digitala åtgärder för att underlätta en implementation av automatiserade godsfordon. Detta är främst relevant i ett implementeringsskede då det med tiden kommer krävas allt mindre anpassningar av den fysiska infrastrukturen när tekniken närmar sig den högsta SAE nivån. Utveckling av ODD baserat på typ av fordon samt hur 5G - eller andra tekniker - kan stödja införandet av nya tjänster blir därmed relevant inför den planerade demonstrationen med automatiserade godsfordon vid Northvolts nya batterifabrik i Skellefteå längs väg 372.Självkörande eldriven stombuss på Tvärförbindelse Södertörn - En skalbar fallstudie
Kvalitet och Digitala Modeller : En kartläggning av kvalitetssäkring och kvalitetskontroll
No full textRapporten är en första leverans i ett större forskningsprojekt "Integrerad kvalitetssäkring och automatiserad kvalitetskontroll i komplexa projekt", där Chalmers, Trafikverket, Sweco, Norconsult och Trimble medverkar. Här redovisas en kartläggning över hur kvalitetssäkring och kvalitetskontroller genomförs idag hos olika organisationer i Sverige, med Trafikverket som beställare och tekniska konsulter som leverantörer. Erfarenheter vad gäller framtagande av kravställning, arbete med kvalitetssäkring och automatisering redovisas. Rapporten ger en behovsbild och identifierar förutsättningar för framtida implementering.Integrerad kvalitetssäkring och automatiserad kvalitetskontroll i komplexa projek
Förstudie IT och Kommunikationsinfrastruktur längs statligt vägnät
No full textVägtrafiktransportsystemet i samhället är i snabb förändring. Uppkopplade, och i förlängningen automatiserade fordon, kommer att ställa nya krav på vad som behöver tillhandahållas i form av infrastruktur. En kapacitetsgivande digital basstruktur behöver finnas på plats för att leverera nödvändig konnektivitet såväl direkt mellan fordonen som mellan fordonen och vägsidan. Syftet är att möjliggöra tjänster och funktioner som bland annat bidrar till högre trafiksäkerhet, bättre tillgänglighet och medverkar till att uppfylla miljö- och hållbarhetsmål. Denna förstudie undersöker i en bred kontext olika frågor kring den modernisering av det statliga vägnätet som behövs dels utifrån den förändring som nu sker, dels utifrån de behov som uppstår i framtiden. Huvudfokus för studien är utrullningen av IT- och kommunikationsinfrastruktur i form av fiber- och radiokonnektivitet längs det statliga vägnätet i Sverige. Ämnesområdet bedöms vara komplext med en mängd beroenden och parametrar som påverkar utvecklingen. En central slutsats är att det behövs förbättrad dialog, men även nya styrande beslut på flera olika plan, för att uppnå de målbilder som behöver uppfyllas för att förverkliga det digitaliserade transportsystemets potential att bidra till en mer hållbar transport- och samhällsutveckling.Förstudie IT- och kommunikationsinfrastruktur längs statligt vägnä
Att synliggöra det osynliga: : Kartläggning av representation av miljödata i digitala modeller
No full textDen här rapporten är en omvärldsanalys och beskriver en inventering av projekt som fokuserar på visualisering av miljöparametrar i digitala modeller. Syftet är att dra lärdom av dessa som stöd för att kunna utveckla designkoncept för standardiserad visualisering i samordningsmodeller. Inventeringen vänder sig främst till Trafikverkets specialister, samt forskare inom visualiseringsområdet.MiljöVis - Effektiv representation av miljöinformation i infrastukturmodelle
Robust satellitnavigering med Swepos : Kan Swepos-nätet användas för att detektera störning i GNSS-banden?
No full textRapporten utvärderar möjliga metoder för stördetektion baserad på tillgänglig data från tre förekommande mottagartyper i Swepos, som är Sveriges stödsystem för noggrann satellitbaserad positionering. Detektion av störning baserad på vanligt förekommande data, såsom signalstyrka (C/N0), såväl som baserad på mer specifika data, mottagarspecifika detektorer, samt lågnivådata exempelvis AGC (automatic gain control) undersöks. Detektionsprestandan jämförs också med det av FOI utvecklade detektionssystemet RF Oculus. Mätningarna har visat att med tillgängliga mottagardata är detektion av interferenser och störsignaler möjlig, samt även detektion av vilseledning. Likvärdig detektionsprestanda som med detektionssystemet RF Oculus avseende störning och interferenser kan uppnås, men närmare studier för faktisk implementation behöver genomföras där exempelvis tröskelsättningen undersöks ytterligare för att minska risken för falsklarm.Robust Satellitmottagnin
Kombinationslösning av personsäkerhet- och viltnätsstängsel
No full textÅrligen sker cirka 80 personpåkörningar på järnvägen, där ungefär 85% av de omkomna beror på suicid. År 2018 berodde 70% av tågförseningarna i kategorin ”Obehöriga i spår” på suicid/psykisk ohälsa. Samtidigt ska Trafikverket fram till år 2030 nå Regeringens etappmål som innebär att antalet omkomna i bantrafiken ska halveras till år 2030, även kallat "halveringsmålet". Med anledning av detta bör nya metoder utvecklas snarast. Som del i suicidpreventionsarbetet har Trafikverket sedan år 2015 monterat stålnätspanel längs befintlig järnväg på särskilt suicid- och olyckstäta platser, men önskad effekt har ej uppnåtts. Samtidigt pågår det andra projekt där kombinationslösningar för stängsel är en fråga som exempelvis intrångsskydd mot människa samtidigt som de skyddar mot vilt. Syftet med projektet är att undersöka om vissa mindre modifieringar av standardiserade viltstängsel, som de beskrivs i TRVINFRA 00009, kan nå en relativt hög grad av intrångsskydd mot människor. För att uppnå syftet ska följande frågeställningar besvaras: • En enklare teknisk beskrivning av hur det modifierade stängslet ska vara utformat för att uppnå en viss effekt. Detta kan sedan utgöra underlag för Trafikverkets kravdokument för nya generationens järnväg samt befintlig järnväg. • En metodbeskrivning av hur man bör montera staketet för att minska risken för suicid. • En kostnad-nytta-beräkning av det modifierade stängslet. Där nyttan är minskat antal omkomna, allvarligt skadade samt förseningsminuter. För att undersöka hur stängslet bör vara utformat genomfördes klättringstester av totalt fem olika prototyper, där prototyp 1 var den första prototypen och prototyp 5 den slutgiltiga prototypen. Framtagandet av prototyperna var en iterativ process där varje prototyp modifierades utefter testresultaten från föregående prototyp. För de samhällsekonomiska beräkningarna baserades samtliga kalkylförutsättningar på ASEK 7.0. Utifrån resultatet från de genomförda klättringstesterna gjordes en bedömning hur stor andel av en normalfördelad befolkning som respektive prototyp förhindrar. Det uppskattades att den första prototypen, prototyp 1, förhindrar 75% av en normalfördelad befolkning. Medan det bedömdes att den slutgiltiga prototypen, prototyp 5, förhindrar cirka 80% av en normalfördelad befolkning. Den slutgiltiga prototypen, prototyp 5, hade en höjd på 2100 mm med ett överhäng på 90 grader där längden på överhänget var 400 mm. Den årliga samhällsekonomiska nyttan för 2025 är beräknad till 99,7 miljoner kronor i minskat antal döda och 4,8 miljoner i nytta för minskat antal allvarligt skadade. Motsvarade diskonterade nyttor för hela den 40-åriga kalkylperioden nära 2800 miljoner kronor i räddade liv och cirka 135 miljoner kronor i minskat antal allvarligt skadade. Sammantaget landar nettonuvärdet för kalkylperioden på knappt 3 miljarder kronor. Slutsatsen konkluderar att metoden med billigare och mer intrångssäkra barriärer än vad som idag finns, bedöms som ett mycket lovande och viktigt verktyg i arbetet med att nå halveringsmålet. Den framtagna prototypen, prototyp 5, visar lovande resultat. Samtidigt är åtgärden en exceptionellt lönsam åtgärd i ett samhällsekonomiskt perspektiv, där de största nyttorna är kopplade till att färre dör och skadas på järnvägen. Utifrån resultatet från projektet rekommenderas det att Trafikverket genomför ett nytt projekt, där de stängslar en längre järnvägssträcka. Den exceptionellt stora samhällsekonomiska lönsamheten innebär att denna typ av åtgärder bör vara relativt enkla att få med i prioriteringen av projekt regionalt och nationellt.Förstudie "Viltstängsel plus" skydd mot obehöriga i spår och suici
CAPMOD Project
No full textProjektet "Kapacitetsmodellering Stockholm RTC (Remote Tower Center) ”Capacity Modelling for Remote Controllers Workload at RTC Arlanda” (CAPMOD) syftar till kvantifiering av den operativa arbetsbelastningen för flygledaren, med fokus på fullständig och beskrivande kapacitetsmodellering, för att kunna tillgodose behoven för en effektiv framtida personalplanering och utbildning vid digital ATS (Air Traffic Service / flygtrafiktjänst) och konventionell flygplatskontrolltjänst från en fysisk tornbyggnad. Området, optimering av kompetenser med komplexa beroenden för RTC, har inte beforskats tidigare och kan uppfattas som både främmande och komplext då det är nya beroenden och en annan utformning av människa–maskin-interaktion i en ny miljö för operativ flygtrafikledning. Spetskompetens inom logistik och modellering har i detta arbete angripit utmaningen att optimera leveransen av tjänster och därvid ta hänsyn till arbetsbelastning och påverkan från väder, vilket också är ett nytt område.Kapacitetsmodell Remote Traffic Services (RTS) Stockhol
Ringanalys Asfalt 2019 - Provningsmetoder för asfalt, ITSR
No full textDenna ringanalys med 24 deltagande svenska väglaboratorier omfattar ett antal av de europastandarder som nu är aktuella för provning av asfaltmassor. Metoderna som studerats är − Bestämning av vattenkänslighet − Skrymdensitet, kompaktdensitet och hålrumshalt hos Marshallpackade provkroppar. Syftet med ringanalysen är en begränsad utvärdering av repeterbarhet och reproducerbarhet för bestämning av vattenkänslighet för en utvald produkttyp Resultaten vid denna ringanalys visar generellt att precisionen är likvärdig med de precisionsmått som finns angivna i respektive standard. Detta avser alla provningsmetoder som ingått i ringanalysenBVFF - Jämförande provning av vägmateria
Temablad Natur : Fladdermöss - Kompensations- och skyddsåtgärder
No full textFladdermöss är en av de artrikaste grupperna av Sveriges däggdjur och det finns 19 arter i landet. Flest arter finns i Götaland, men några av våra vanligaste arter finns i hela landet. Alla arter är insektsätare och fladdermössen är därmed knutna till insektsrika miljöer i landskapet. Alla miljöer med vatten är viktiga eftersom de producerar mycket insekter och några arter har till och med specialiserat sig på att fånga insekter tätt över vattenytan på sjöar eller vattendrag.Andra värdefulla miljöer är örtrika ängsmarker och vägkanter som attraherar fjärilar, samtlövrika betesmarker som producerar fjärilar, dyngbaggar och en mängd andra insekter