Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Upphandling av nattågstrafik till Europa: delrapport : 2021-01-15
No full textTrafikverket fick i juli 2020 ett regeringsuppdrag (I2020/02006/TP) att genomföra en upphandling av nattågstrafik genom Sverige och Danmark som bidrar till att det upprättas internationella nattågsförbindelser med dagliga avgångar från Sverige till andra europeiska länder. Denna delredovisning av uppdraget innehåller: En beskrivning av hur genomförandet av uppdraget fortskridit En tidsplan för det fortsatta arbetet En uppskattning av kostnaderna för trafiken En beskrivning av hur Trafikverket arbetar för att inte konkurrera med redan existerande nattågstrafik bedriven på kommersiell basis En redogörelse för vilka kontakter Trafikverket haft med kommersiella operatörer som kan beröras av den upphandlade trafiken.
Behov av laddinfrastruktur för snabbladdning av tunga fordon längs större vägar
No full textRegeringen har bedömt att tillgång till laddinfrastruktur i hela landet är en förutsättning för elektrifieringen av fordonsparken och att utbyggnaden av laddinfrastruktur bör ske i sådan takt att den inte blir ett hinder för elektrifieringen av transportsektorn. Resultaten från detta regeringsuppdrag visar att laddinfrastruktur för stationär laddning avsedd för tunga fordon behöver byggas ut i närtid för att motverka detta hinder. För elektrifiering av tunga lastbilar behöver helheten fungera. Det behövs laddning med lägre effekt vid depåer eller andra platser där fordonen står stilla över längre perioder, vid destinationer där lastbilarna ändå stannar under ett arbetspass så som logistikcentraler och hamnar (så kallad semi-publik laddning) samt publik snabbladdning med högre effekter längs större vägar och vid andra strategiskt utvalda punkter. Stationär laddning tillsammans med ett ökat användande av biodrivmedel skulle, på ett kostnadseffektivt sätt, kunna minska klimatutsläppen med 85 procent till 2040 där eldrift antas utgöra nästan 60 procent av det totala trafikarbetet.Författare: Lindgren Magnus (huvudförfattare), Asp Thomas, Grudemo Stefan, Hasselgren Björn, Mörtsell Håkan, Natanaelsson Kenneth, Näsström Elin, Palo Krister</p
Manual till företagsekonomisk kalkylmodell för elvägar
No full textEn företagsekonomisk kalkylmodell med tillhörande manual har tagits fram inom Trafikverkets arbete med affärsmodeller och organisering vid elektrifiering av tunga transporter. Kalkylmodellen är ett verktyg som syftar till att skapa en fördjupad förståelse för olika aktörers förutsättningar i ett elvägssystem på en helhet utifrån ett företagsekonomiskt resultaträkningsperspektiv. Resultatet från kalkylen ger en ögonblicksbild för ett år och tar ej hänsyn till eventuell upprampningsperiod. Kalkylmodellen kan med fördel användas som diskussionsunderlag för att hjälpa till att skapa en förståelse för vad olika förutsättningar innebär för aktörer i ett elvägssystem
Åtgärdsvalsstudie Lundbyleden
No full textVåren 2018 startade Trafikverket och Göteborgs Stad Åtgärdsvalsstudie Lundbyleden. I åtgärdsvalsstudien tas ett gemensamt och samlat grepp kring stadsutvecklingen som sker i området, med koppling till detaljplaner, översiktsplan (ÖP) och fördjupad översiktsplan (FÖP) för centrala Göteborg, och sätter det i relation till Lundbyledens funktion på kort, medellång och lång sikt. Åtgärdsvalsstudiens ambition är att svara på frågan hur pågående stadsutveckling i området kan möjliggöras samtidigt som nödvändiga transportfunktioner tryggas. Idag har Lundbyleden funktionen av en kapacitetsstark trafikled för såväl människor som gods i ett både lokalt, regionalt och nationellt perspektiv. På kort sikt är därmed den största utmaningen att skapa förutsättningar för att hantera den ökade transportefterfrågan till följd av pågående och planerad stadsutveckling i området. På längre sikt handlar utmaningarna framförallt om den målkonflikt som finns mellan den önskvärda stadsutvecklingen i området och behovet av transporter längs Lundbyleden. I åtgärdsvalsstudien analyseras olika framtidsscenarion och åtgärder som bidrar till övergripande mål om stadsutveckling och hållbar transportförsörjning.
Electrification of Heavy Road Transport : business models phase 5
No full textThis investigation follows four previous phases of studies into business models for electrification of heavy road traffic. The study includes (i) a description of electrification technologies and their systems, focusing on fuel cells as a heavy transport electrification technology and the fuel cell calculation model developed during the assignment, (ii) a comparison between the different electrification technologies and their characteristics, (iii) an analysis of possible combinations between electrification technologies, with a focus on electric road systems (ERS) and stationary charging, and (iv) conclusions and suggestions for further analysis
Utpekad bristanalys Storgöteborg : kapacitetsbrist i regionalt system förkollektiva persontransporter på väg och järnväg
No full textUnder rubriken ”Utpekade bristanalyser” angav regeringen i sitt fastställelsebeslut av Nationell plan 2018-2029 att ”Trafikverket bör fortsätta att utreda de stråk, noder eller motsvarande som beskrivs nedan. Utredningsarbetet bör ha som målsättning att dessa stråk, noder eller motsvarande är så pass utredda att de kan övervägas i nästa planeringsomgång och planrevidering.” Den bristanalys som denna rapport redovisar är ” Storgöteborg – kapacitetsbrist i regionalt system för kollektiva persontransporter på väg och järnväg”. Storgöteborg har analyserats främst inom ramen för tre studier; ÅVS Varberg – Göteborg, ÅVS Metrobuss samt Fördjupad utredning Södra Bohusbanan. I bristanalysen redogörs för respektive åtgärdsvalsstudie/utredning innehållande identifierade brister, förslag till åtgärder, åtgärders effekter, konsekvenser samt grova kostnadsindikationer. Trafikverkets sammantagna bedömning är att det lokala och regionala kollektivtrafiksystemet i Storgöteborg har svårt att möta nuvarande och framtida resandeefterfrågan, då det råder kapacitetsbrist i kollektivtrafiken både på väg och järnväg. Kapacitetsbrister finns både i fordonen (brist på sittplatser) och i infrastruktursystemet. Kapacitetsbrister i infrastruktursystemet medför att det är svårt att utöka turtätheten utan att åtgärder vidtas. Trafikverkets slutsats är att det krävs en kapacitetsökning i det regionala kollektivtrafiksystemet för att säkra tillgängligheten (alla trafikslag) inom/från och till Storgöteborg, nå miljö- och klimatmål och för att möjliggöra en överflyttning av resor till kollektivtrafiken, gång och cykel. Kollektivtrafiken i Storgöteborg behöver utvecklas i takt med att regionen växer
Temarapport Cykelplanering i Sverige
No full textTemarapporten Cykelplanering i Sverige beskriver hur olika aktörers ansvar och roller ser ut inom de tre planeringsnivåerna kommunal, regional och nationell nivå, hur de olika planeringsprocesserna går till och samspelet emellan dem. Syftet är att ge ökad förståelse och en bra grund för bättre samverkan i arbetet med ökad och säker cykling. Temarapporten är framtagen av Nationella cykelrådet vars medlemmar har identifierat utmaningar och behov av förbättringar i nuvarande system. Nationella cykelrådet är ett samverkansforum för en ökad och säker cykling i Sverige, där Trafikverket står för ordförandeskapet
Förutsättningar för ett statligt engagemang i kollektivtrafiken i Bergslagen från dec 2021
No full textTrafikverket har idag ett samverkansavtal med de regionala kollektivtrafikmyndigheterna (RKM) i Örebro, Västmanland, Dalarna och Gävleborgs län (även kallade Bergslagslänen). Avtalet avser interregional kollektivtrafik under perioden 11 december 2016 till tågplaneskiftet i december 2021. Det är ett visst utbud på busslinje 121, Borlänge-Vansbro-Sälenområdet, samt på tåglinjerna 50, Borlänge-Mora och 53, Mjölby-Örebro-Borlänge-Gävle som ersätts i nuvarande avtal. Ersättningen uppgår till 28,2 mkr per år. Syftet med denna utredning är att ge ett underlag för beslut om Trafikverket bör ha ett fortsatt engagemang i kollektivtrafiken i Bergslagen efter december 2021. Ett särskilt mål för utredningen har varit att identifiera vilka turer som ger effekter för det interregionala resandet. Tanken är att dessa ska pekas ut i ett kommande avtal för att underlätta redovisning av trafiken, uppföljning och de ekonomiska beräkningarna av eventuellt vite
Åtgärdsvalsstudie Huvudrapport Järnvägssystemet i Halmstad
No full textTrafikverket har i samverkan med Region Halland, Hallandstrafiken och Halmstads kommun genomfört en åtgärdsvalsstudie med avseende på Järnvägssystemet i Halmstad. Detta utifrån identifierade brister och behov i järnvägssystemet och vilka tänkbara åtgärder som är relevanta för en fortsatt utveckling. En viktig förutsättning har varit de sedan tidigare beslutade planerna för ett nytt resecentrum och de förutsättningar som ligger till grund för dessa. Studien föreslår flera åtgärder vars gemensamma nämnare är att de syftar till en framtidssäkrad järnvägsanläggning som möjliggör en effektiv och ändamålsenlig framtida trafikering av Västkustbanan utifrån aktuella prognoser. Häri ingår även förslag på hur tillgängligheten inom staden ska kunna garanteras utifrån en ökad järnvägstrafik och hur kvarvarande plankorsningar på Västkustbanan ska kunna ersättas. I samarbete med Halmstad Kommun och Region Halland har konkreta förslag tagits fram på hur järnvägssystemet i Halmstad ska utvecklas med avseende på persontransporter såväl som gods med förslag på såväl uppställningsytor för persontågen som åtgärder för att öka godstransporter på tåg, innefattande nya järnvägsanslutningar till Halmstad Hamn och Kistinge. Tillkommer gör även förslag på effektivitetshöjande åtgärder kopplade till person- och godstrafiken på Västkustbanan.
Regeringsuppdrag hållbara gestaltade livsmiljöer
No full textTrafikverket välkomnar att politikområdet gestaltad livsmiljö introducerar ett skifte från objekt till livsmiljö. Därmed förtydligas att ett lyckat gestaltningsarbete bygger på processförståelse och samverkan för att slutresultatet ska kunna bidra till att nå samhällets gemensamma mål för en hållbar utveckling. Kombinerat med det uttalade budskapet att politiken inte barahandlar om nyproduktion utan minst lika mycket om förvaltning och utveckling av den befintliga livsmiljön förtydligas ytterligare att politiken inte är en branschfråga utan en samhällsutvecklingsfråga. Trafikverket menar att detta perspektiv underlättar för myndigheten att hitta sin ingång till politikområdet. Efter snart fyra års arbete med politik för gestaltad livsmiljö kan Trafikverket konstatera att verksamheten i vissa delar arbetar i linje med politikens mål, men i andra har fortsatta utmaningar och behov av stöd för att komma vidare