Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Trafikverkets Miljörapport 2024
No full textTrafikverket ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för alla trafikslag samt för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar.Trafikverkets miljöarbete styrs av flera mål. FN:s hållbarhetsmål Agenda 2030 är globala mål för en hållbar utveckling. De transportpolitiska målen och miljökvalitetsmålen styr den nationella politiken. Trafikverket har konkretiserat alla dessa mål i rapporten Målbild 2030 – tillgänglighet i ett hållbart samhälle. För att visa vilken förflyttning som behövs för att nå de transportpolitiska målen och Trafikverkets Målbild 2030 har styrelsen beslutat om strategiska mål för Trafikverket. Trafikverket har i uppdrag att verka för att de transportpolitiska målen uppnås och utifrån hänsynsmålet ska vi bidra till Sveriges miljömål. För att följa Trafikverkets bidrag till de transportpolitiska målen används leveranskvaliteter. Dessa beskriver Trafikverkets förmåga att leverera ett tillgängligt transportsystem som tar hänsyn till säkerhet, klimat, miljö och hälsa. Enligt förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter är myndigheter skyldiga att införa miljöledningssystem för att bedriva ett systematiskt miljöarbete. På Trafikverket har vi ett integrerat ledningssystem som ska efterleva kraven enligt miljöledningsstandarden ISO 14001. Vårt miljöarbete är indelat i sju prioriterade miljöområden. Miljöområdena är kopplade till de miljökvalitetsmål som Trafikverket prioriterar. Till de prioriterade miljöområdena kommer också åtgärdsområdet aktivt resande som beskriver hur transportsystemet ger förutsättningar för ett aktivt resande och hur det inverkar på folkhälsan. Åtgärder och förbättringsarbete kan leda till synergier och bidra till flera miljökvalitetsmål. Vi åtgärdar kartlagda brister i infrastrukturen genom riktade miljöåtgärder, vilka redovisas i denna rapport. Därutöver åtgärdas brister även inom vår underhålls och investeringsverksamhet. Årets temaavsnitt lägger fokus på masshantering inom Trafikverkets verksamhet.
Länskarta I : Gotlands län 2025
No full textKartan innehåller bland annat uppgifter om allmänna vägnätet med bärighetsklasser, framkomlighetsbegränsningar, rekommenderade färdvägar för transporter med farligt gods, förbudsvägar och förbudsområden för transporter med farligt gods. Kartan är i skala 1:250 000Kartan är en nedladdningsbar pdf. Den finns inte att köpa i tryckt format. </p
Länskarta O : Västra Götalands län 2025
No full textKartan innehåller bland annat uppgifter om allmänna vägnätet med bärighetsklasser, framkomlighetsbegränsningar, rekommenderade färdvägar för transporter med farligt gods, förbudsvägar och förbudsområden för transporter med farligt gods. Kartan är i skala 1:250 000Kartan är en nedladdningsbar pdf. Den finns inte att köpa i tryckt format. </p
Olycksanalys oskyddade trafikanter av AI (artificiell intelligens)
No full textSlutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverket Skyltfonden. Ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder inom rapportens ämnesområde. Alla bilder och grafer är om inget annat anges genererade av AI. Hur kan AI generera nya idéer för nollvisionen, speciellt för oskyddade trafikanter? Artificiell intelligens (AI) och stora språkmodeller (LLM) förväntas i grunden påverka samhällsutvecklingen – även inom trafiksäkerhetsområdet. Detta projekt undersöker hur AI kan användas som ett kreativt verktyg för att generera idéer och förslag som främjar Nollvisionen, med särskilt fokus på oskyddade trafikanter. Projektet har fungerat som ett "nedslag" i en snabbt föränderlig teknologisk utveckling. AI-system har analyserats och testats utifrån ett urval av tillämpningar, där genererade åtgärdsförslag har utvärderats kvalitativt. Trots att AI har visat imponerande förmåga att sammanställa, söka och strukturera stora textmängder, konstateras att förslagen i huvudsak bygger på redan existerande kunskap – snarare än att generera genuint nya lösningar. Projektets viktigaste erfarenheter sammanfattas i följande punkter: • Effektiv textbearbetning: AI är utmärkt på att sammanfatta, analysera och strukturera stora mängder dokument – ett slags ”Excel för text”. • Avancerat stöd i analyser: AI kan stötta avancerade studier av komplexa samband mellan flera olika datakällor, i framtiden kan realtidsanalys av data vara en viktig funktion för att minska olyckor. • Kreativt bollplank: AI fungerar väl som ett verktyg för idéutveckling inom avgränsade kunskapsområden. • Begränsad transparens: AI:s beslutsprocesser är inte transparenta, vilket försvårar kvalitetsgranskning. Referenser och verifierbarhet är därför avgörande. • Risk för hallucinationer: AI kan skapa påhittade fakta eller missvisande förslag – särskilt när underlaget är begränsat. • Dataskydd och etik: GDPR och andra regler för integritetsskydd måste beaktas. • Ingen garanti för innovation: AI genererar främst varianter på befintlig kunskap, men kan ibland föreslå nya kombinationer av kända element (”korsbefruktning”). • Bias, snedvridning, i utdata: Värdeord i indata kan förstärka viss information och påverka slutsatserna. • Frekvens ≠ sanning: AI bygger slutsatser på textmönster – inte nödvändigtvis evidensbaserad vetenskap. • Ramverket: kan AI tyda ramverket så att det uppfylles, exempel krockvåld? • Bilder, skisser: AI har idag svårt att generera bilder och skisser som är riktiga utifrån instruktioner och förutsättningar. Sammanfattningsvis kan AI ses som en ny kunskapsinfrastruktur som är snabb, effektiv och tillgänglig för fler användare än tidigare. AI kan bli ett värdefullt stöd i arbetet med trafiksäkerhet, förutsatt att man matar in korrekt information, sätter upp relevanta ramar och tolkar resultaten kritiskt. Den gamla devisen "Skräp in, skräp ut" (SISU) är fortfarande giltig
Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen i Region Syd 2022
No full textDenna rapport redovisar och analyserar trafiksäkerhetsutvecklingen i Trafikverket Region Syd fram till och med år 2022. Rapporten är en del i den årliga uppföljningen av trafiksäkerhetsarbetet inom ramen för nollvisionen och gällande etappmål. Genom att ta fram regional statistik och analysera trafiksäkerhetstillståndet i regionen kan vi tillsammans med andra regionala aktörer lyfta fram och prioritera arbetet framöver för att nå uppsatta mål. Rapporten är framtagen av enhet Utredning på Planering, Trafikverket Region Syd</p
Kulturhistoriskt bevarandevärda järnvägsbroar : Nationell förteckning
No full textTrafikverket har upprättat denna nationella förteckning över kulturhistoriskt värdefulla järnvägsbroar. Målet är att förteckningen ska bidra till att arkitektoniska och kulturhistoriska värden i järnvägsvägmiljön bevaras samt utvecklas, samtidigt som de förväntade funktionella egenskaperna hos anläggningarna kan upprätthållas på ett effektivt sätt. Presentationen av broarna i denna förteckning utgår från en eller flera bilder per bro, basfakta och brohistorisk värdering. Denna förteckning är en revidering av ett underlag som togs fram år 2018
Informationsblad Nätverksövergripande vägsäkerhetsbedömning
No full textInformationsbladet beskriver övergripande den modell för bedömning av trafiksäkerhetsklass som används av Trafikverket. Målgrupp är primärt planerare och utredare av vägtransportsystemet. Utgåva 1, mars 2024</p
Säkrare utformning av lastbilsfront
No full textSlutrapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde. Ett koncept för en förlängd lastbilsfront togs fram i projektet med syftet att förbättra frontalkrocksegenskaper i en mötesolycka med en personbil. Funktionskrav för fronten skapadeshänsyn till reglementen och konsumentens behov. Eftersom konceptet kommer att krocktestas i ettkommande projekt, var tillverkningsbegränsningar för en fysiskprototyp en del av konstruktionensvillkor. Prototypen ska kunna monteras på en befintlig lastbil utan stora förändringar så slutkonceptet byggerpå en kraftig monteringsblock på fronten av lastbilen, till vilken en energiabsorberande honeycombbarriär kan monteras. En design utvecklades som uppnår både funktionella och geometriska krav så långt som tillverkningsprocesserna för protypen tillät. Simuleringar av olika honeycomb-egenskaper genomfördes tills ett tillfredsställande utfall för personbilens krockegenskaper uppnåddes. Acceleration och deformation av personbilen förbättradesjämfört med referensen med en styv lastbil utan energiupptagande front. Honeycomb-egenskaperden geometriska beskrivningen av barriären användes för en beställning till leverantören. Prototypenmonterades på testbilen i förberedelse inför det kommande krockprovet enligt projektets mål.
Excellens järnväg : Årsrapport för 2023
No full textTrafikverket, våra forskningsaktörer och Järnvägens Branschsamverkan (JBS) har i dialog definierat tio områden som är viktiga för järnvägsbranschens fortsatta utveckling. Arbetet har samlats i ett program som pågår 2021–2030. Syftet med att formera arbetet kring dessa tio excellensområden är att stärka svensk järnvägsforskning och de svenska järnvägsforskningsmiljöerna. Ambitionen är att ha en världsledande expertis inom de tio områdena och samtidigt stödja utbildning och kompetensförsörjning inom järnvägsbranschen. Samverkan sker även med EU:s järnvägsforskningsprogram Europe's Rail. De tio excellensområdena består av sex excellensområden för teknik, tre för funktion och ett för systemperspektiv som tar ett helhetsgrepp över definierade områden och gränssnitt däremellan. Fordonsteknik och dynamik Hjulpar och bromssystem Banteknik och mekanik Anläggningskonstruktioner Elkraftteknik Signalsäkerhetssystem Trafikplanering och styrning Drift- och underhåll Kapacitet och punktlighet Systemperspektiv på järnvägen Mer information om programmet ges på Trafikverkets hemsida www.trafikverket.s
