Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Kortversion Nya stambanor för höghastighetståg : Slutredovisning av uppdrag angående nya stambanor för höghastighetståg
No full textRegeringen gav 25 juni 2020 Trafikverket i uppdrag att, senast 28 februari 2021, redovisa uppdaterade och kompletterande uppgifter angående nya stambanor för höghastighetståg för sträckorna Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö inom en total investeringsram på 205 miljarder kronor, i 2017 års prisnivå. Utgångspunkter för uppdraget är att alternativen ska ge korta restider som främjar en tydlig överflyttning av resor från flyg till tåg samt öka kapaciteten för person- och godståg i den totala järnvägsanläggningen. Uppdraget är ett utredningsuppdrag och redovisningen syftar till att ge regeringen underlag för ställningstaganden kring fortsatt planering och finansiering av nya stambanorDen fullständiga redovisningen är utgiven som publikation 2021:025, se länk till höger.</p
Handbok Projektering och byggande av enskilda vägar
No full textHandboken är en uppdatering av publikation 2020:089 (som var en uppdatering av Vägverkets publikation 2001:9). Den innehåller ett nytt avsnitt om plankorsningar samt en rättelse i Tabell 4-2 ”Rekommenderade överbyggnader för vägar med grusslitlager”. Handboken behandlar projektering och byggande av lågtrafikerade enskilda vägar. Den gäller för vägar med slitlager av grus och medeltrafikflöde upp till 250 fordon per dygn (ÅDT 250) och för vägar med bitumenbundet slitlager och ÅDT upp till 500. Vid beställning av projekterings- och byggnadsarbeten bör beställaren ange att innehållet i denna handbok ska gälla. Standard och teknisk utformning ska väljas utifrån vilken funktion vägen kommer att ha, så att kostnaden står i rimlig proportion till användningen. Handboken beskriver grundförutsättningarna när det gäller miljö, geoteknik, trafiksäkerhet och kvalitetssäkring. Den behandlar kraven på vägutredningens innehåll och nödvändiga samråd. I kapitlet Projektering beskrivs underlag för dimensionering samt krav på material. Där behandlas också val av typsektion med mötesplatser och avvattningssystem samt sikt, linjeföring, korsningar och plankorsningar. Bygghandlingens olika delar anges kortfattat. I kapitlet Byggnadsanvisningar beskrivs nödvändiga byggnadsförberedelser. Där beskrivs även terrasseringsarbeten, vägtrummor och vägens överbyggnad. Slutligen anges vad som gäller för trafik under byggtiden. Beläggningsarbeten beskrivs bara översiktligt. Istället ges referens till Trafikverkets råd och krav, t.ex. Val av beläggning. Broarbeten ska utföras enligt Trafikverkets krav för brobyggande och behandlas inte i handboken.I handboken finns tips och länkar till källor för mer information, både i den löpande texten och i en samlad referenslista. I juni 2022 har flera länkar till källor för mer information samt kapitel 7 Referenser uppdaterats, se separat rättelseblad.</p
Miljöuppföljning : Förekomst och fördelning av större däggdjur vid planpassage för fauna över väg 108 vid Sjödiken 2019–2020
No full textMedelstora och stora däggdjur berörs av den barriär som väg E65 och väg 108 utgör i landskapet och som begränsar djurlivets nordsydliga respektive västostliga rörelser i sydvästra Skåne. Mot bland annat denna bakgrund har Trafikverket anlagt en planpassage utmed väg 108 vid Sjödiken, Svedala kommun. Planpassagen färdigställdes under sommaren år 2019. Målet med planpassagen är att minska den barriäreffekt som väg 108 utgör genom att skapa säkrare passagemöjligheter för fauna. Planpassagen ingår i arbetet med att återupprätta den ”gröna infrastrukturen” för däggdjur genom att länka samman inte minst skogsmarker väst och öst om väg 108 i landskapet
Analysera förutsättningar och planera för utbyggnad av elvägar
No full textRegeringen har ambitionen att intensifiera arbetet med att elektrifiera transportsektorn och beslutade den 14 oktober om ett antal åtgärder för att öka takten i det arbetet. En del av det var att Trafikverket fick ett uppdrag av regeringen att planera för en utbyggnad av elvägar längs de högst trafikerade vägarna i Sverige. Regeringens mål med uppdraget är att en utbyggnad ska vara samhällsekonomisk lönsam och bidra till att reducera utsläppen av växthusgaser med ca 50 procent jämfört med 2018 års nivå. Uppdraget är att redovisa och konsekvensbeskriva en plan utifrån ett antagande om att 2 000 kilometer av de mest trafikerade stråken längs det statliga vägnätet är elektrifierade med elväg senast år 2030, och ytterligare 1 000 kilometer senast år 2035. I uppdraget ska även en översiktlig bedömning av hur en lägre respektive högre ambitionsnivå påverkar måluppfyllelsen redovisas. Trafikverket har analyserat ett konceptuellt vägnät som består av de mest trafikerade vägarna och viktiga kopplingar till hamnar och terminaler. De vägar som ingått i första etappen till år 2030 är; E4 (Helsingborg-Gävle), E6 (Malmö-Uddevalla), E18 (Göteborg-Stockholm, Örebro-Arboga), E20 (Göteborg-Stockholm), Rv40 (Göteborg-Norrköping), Rv50 (Hallsberg-Mjölby) och Rv73 (Norvik – Västerhaninge). För år 2035 tillkommer ytterligare ca 1000 km, där E22 (Malmö-Norrköping) och E4 (Gävle – Umeå) också ingår.Författare: Natanaelsson Kenneth (huvudförfattare), Lindgren Magnus, Rydén Elisabeth, Hasselgren Björn, Palo Krister, Grudemo Stefan</p
Hastighetsindex 2020 : Årsrapport
No full textTrafikverket i Sverige har ett övergripande ansvar för trafiksäkerhetsfrågor på det svenska statliga vägnätet. Styrande för det arbetet är den så kallade nollvisionen som innebär att inga trafikanter ska behöva dö i trafikolyckor. Som ett led i arbetet med nollvisionen har regeringen slagit fast ett etappmål som innebär att antalet trafikdödade år 2030 ska vara högst 133 trafikanter. En del i arbetet fram till dess är att följa upp ett antal olika trafiksäkerhetsindikatorer där fordonshastigheter är en av de viktigaste. För uppföljningen används bland annat det månadsvisa hastighetsindexet där Trafikverket har möjlighet att se effekter av generella åtgärder för att sänka hastigheter, t ex informationskampanjer eller höjda bötesbelopp. Däremot speglar inte hastighetsindexet effekter av lokala åtgärder som uppsättning av ATK- kameror eller byte av skyltad hastighet
Utpekad bristanalys: E4/E20 vägbro över Södertälje kanal – sårbarhet : Kortversion
No full textDen 31 maj 2018 fastställde regeringen nationell trafikslagsövergripande plan för transport-infrastrukturen för perioden 2018–2029. I fastställelsebeslutet gavs Trafikverket också uppdrag att genomföra utpekade bristanalyser inför nästa planeringsomgång och planrevidering. Denna rapport är en kortversion av slutleveransen av den utpekade bristen ”E4/E20 vägbro över Södertälje kanal – sårbarhet”. Fokus i bristanalysen är sårbarhet i transportsystemet ur ett nationellt och regionalt perspektiv, till följd av den öppningsbara Motorvägsbron över Södertälje kanal
Fördjupad förstudie Digital ledstång
No full textEn av slutsatserna från den översynen av förarutbildningssystemet som genomfördes under 2018 är avsaknaden av en samlad, neutral och lättillgänglig tjänst för information som utgår från den blivande förarens behov. Arbetsnamnet för denna tjänst blev "Digital ledstång", då behovet som ska fyllas kan ses som en ledstång som ska hjälpa den blivande föraren genom hela förarutbildningsprocessen. Översynen presenterade flera förslag på ändrad lagstiftning, bland annat en mer styrd utbildningsprocess och ett obligatoriskt utbildningsprotokoll. Dessa ändringar i lagstiftningen har ännu inte införlivats varför denna förstudie och dess förslag utgår från dagens lagstiftning. En viktig utgångpunkt har därmed varit att göra en attraktiv tjänst snarare än att kunna förlita sig på att tjänsten är tvingande. Mot denna bakgrund har en fördjupad förstudie genomförts med syfte att: • Ur ett kundperspektiv utreda förutsättningarna och lämpligheten av ett myndighetsgemensamt digitalt gränssnitt som leder körkortstagaren genom hela förarutbildningsprocessen. • Säkerställa samsyn mellan myndigheterna om vad som ska uppnås med en digital ledstång för körkortstagare samt säkerställa att myndigheterna undviker dubbelarbete.Förstudien har genomförts i samverkan mellan Trafikverket och Transportstyrelsen med extern projektledare från Centigo AB.</p
Jämställdhetsintegrering 2022 -2025 : Regeringsuppdrag att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering
No full textTransportsystemet ska vara utformat så det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Det finns dock skillnader mellan män och kvinnor. Resmönstren varierar för kvinnor och män. De gör ungefär lika många resor per person, men reslängd och färdsätt skiljer sig åt. Kvinnor och män skiljer sig även åt i synen på säkerhet och risktagande och i viljan att gå mot hållbara transporter – kvinnor är mindre riskbenägna och mer positiva tillåtgärder som bidrar till ett hållbart samhälle. Det finns brister i jämställdhet och mångfald inom transport- och anläggningsbranschen. Kvinnor är underrepresenterade i de flesta delområden.Trafikverket har möjlighet att bidra till ökad jämställdhetsintegrering inom en rad områden i samhället och i den egna verksamheten. I rapporten presenteras sådana förbättringsområden
Förutsättningar för vätgas som drivmedel för tunga vägtransporter : Med fallstudier över Region Örebro län och Region Blekinge
No full textSyftet med denna studie är att beskriva förutsättningar och utvecklingstendenser som kankomma att påverka en introduktion av vätgas som drivmedel för tunga vägtransporter (över 3,5 ton) i Sverige. I studien har även regionala förutsättningarna för en vätgasintroduktionundersökts för två de geografiska områdena Örebro län och Blekinge län. I rapporten omnämns de som Region Örebro och Region Blekinge. Studien har gjorts med kvalitativ metod och är till stor del baserad på intervjuer och tidigare publicerat material
Rapport Tilläggsuppdrag hamnar : Inom ramen för regeringsuppdraget Nationell samordnare för inrikes och närsjöfart
No full textRegeringen beslutade under hösten 2020 att utöka uppdraget för den nationella samordnaren för inrikes sjöfart och närsjöfart till att samordnaren även ska belysa frågor om hamnar och hamnavgifter. Regeringen anger ett antal skäl för sitt beslut om ett utökat uppdrag, bland annat att en större andel av godset behöver transporteras på järnväg och till sjöss, för att Sverige ska nå klimatmålen och för att hamnarnas prissättning påverkar sjöfartens konkurrenskraft gentemot andra trafikslag. I uppdraget ingår att tillsammans med andra lyfta fram goda exempel och sänka trösklar för att ta fram förslag på konkreta åtgärder som leder till att hamnavgifterna skapar incitament för överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart. Hamnavgifterna ska också i större utsträckning gynna sjöfartens omställning till fossilfrihet, främja fossilfria transporter inom alla trafikslag och stärka sjöfartens konkurrenskraft.