Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2022-2033 : Planen i korthet
No full textDen nationella planen för transportinfrastruktur beskriver hur den statligainfrastrukturen ska underhållas och utvecklas. Planen omfattar i huvudsak: drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar investeringar i statliga vägar, järnvägar, farleder och slussar åtgärder för att minska infrastrukturens miljöpåverkan stöd till kommuner för att främja hållbara stadsmiljöer (stadsmiljöavtal) medel till forskning och innovation I transportsystemet behöver gång- och cykelvägar, vägar, järnvägar, hamnar ochflygplatser samspela och komplettera varandra för att möta samhällets behov.Det trafikslagsövergripande perspektivet är grundläggande i planeringen av hurvi ska använda vår infrastruktur smartare och effektivare
Uppdrag att intensifiera arbetet med att främja intermodala järnvägstransporter : Redovisning av regeringsuppdrag TRV 2018/93255
No full textDen intermodala transportkedjan består av många aktörsgrupper såsom åkerier, speditörer, varuägare, tågoperatörer, terminalägare, lok-, vagn- och fordonstillverkare där varje aktör är fokuserad på att lösa sin del i transportkedjan. Den intermodala marknaden är fragmenterad vilket försvårar systemperspektivet. Under arbetet med uppdraget att främja intermodala transporter har dialog skett med ett sextiotal aktörer, varuägare, speditörer, åkerier och terminalbolag. Kunskapen om intermodala transporter skiljer sig kraftigt mellan olika aktörer, liksom målbild och ambitionerna med intermodaliteten. Rapporten är slutredovisning av regeringsuppdrag ”Att intensifiera arbetet med att främja intermodala järnvägstransporter”
Tågfärjeförbindelse Trelleborg-Tyskland : Redovisning av regeringsuppdrag
No full textRegeringen gav den 16 juli 2020 Trafikverket i uppdrag att analysera och redovisa vilken funktion tågfärjeförbindelsen mellan Trelleborg och Tyskland har för en långsiktigt hållbar transportförsörjning. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast 15 januari 2021. I uppdraget ingår att redogöra för möjliga åtgärder för tågfärjetrafiken som är långsiktigt motiverade ur ett transportförsörjningsperspektiv. Redovisningen ska särskilt beakta trafikens betydelse ur ett beredskaps-och redundansperspektiv
Bristanalys Hjulstabron : passage för större fartyg till Mälarhamnarna
No full textNuvarande Hjulstabron är en öppningsbar bro och kommer att utgöra en begränsning i utveckling av handelssjöfart i Mälaren när övriga farledsåtgärder är genomförda. Genom en ombyggnad av Södertälje sluss och kanal, en utveckling av Mälarhamnar och den farledsfördjupning som nu pågår, kommer transporter för gods till och från hamnarna i Mälaren först att kunna nå tänkt fartygsstorlek och ökat tonnage efter ett utbyte av aktuell bro för Riksväg 55 i Hjulsta. Större fartyg i enlighet med de nya max måtten för fartyg i Mälaren kan användas samtidigt som sjöfartens användbarhet och säkerhet ökar. Den nuvarande öppningsbara bron bedöms även ha stora behov av att rekonstrueras närmaste 10 åren p g a åldersskäl. Mer godstransporter till sjöss kan minska belastningen på det ansträngda väg- och järnvägssystemet runt Mälaren och i Stockholmsområdet. Detta samtidigt till nytta ur ett klimatperspektiv. Hela Mälarprojektet inklusive kvarstående begränsande del som Hjulstabron utgör anpassas för att bidra till mer hållbara transporter och hantera behovet av att utveckla våra vattenvägar i Mälaren kopplat till När- och kustsjöfarten i Östersjön
Järnväg för höghastighetståg - alternativa grundläggningsmetoder vid hårda sättningskrav
No full textJärnväg för höghastighetståg med största tillåten hastighet 320 km/h projekteras i huvudsak med ballastfri överbyggnad med spårplatta i betong i Sverige. Möjligheterna till framtida spårjustering med ballastfri överbyggnad är begränsade och därför krävs en i princip sättningsfri konstruktion. I områden med otillräcklig bärighet eller sättningskänslig jord krävs djupgrundläggning med pålar eller förstärkning av undergrunden. De i Sverige vedertagna jordförstärkningsmetoderna kalkcementpelare och vertikaldränering är inte direkt tillämpbara eftersom viss krypsättning är svår att helt eliminera. Rapporten redogör för alternativa grundläggningsmetoder som möjligen kan klara de hårda sättningskrav som en järnväg för höghastighetståg för 320 km/h ställer.
Implementering av bärighetsklass 4
No full textDen 1 juli år 2018 öppnades de första vägarna för den nya bärighetsklassen 4 (BK4) i Sverige när Trafikverket öppnade strax över 11 procent av det statliga vägnätet i ett första skede. Det har därefterskett en successiv utveckling av BK4- vägnätet och i dagsläget är strax över 20 procent av det statligavägnätet öppet för BK4. Trafikverkets ambition med den fortsatta implementeringen är att BK4- vägnätet ska fortsätta att utvecklas och att hela BK1- vägnätet på sikt blir BK4. Enligt den implementeringsplan som redovisas i denna rapport förväntas upp emot 40 procent av det statliga vägnätet vara upplåtet för BK4 vid slutetav år 2025. Det skulle motsvara att upp emot 60 procent av det strategiska vägnätet för tung trafik äröppet för BK4 vid slutet av år 2025. Det innebär att Trafikverket närmar sig målsättningen i den nationella planen att öppna upp till 70-80 procent av det strategiska vägnätet för tung trafik till år 2029. Trafikverket har samarbeten med kommuner och andra väghållare i olika sammanhang med syftet att bidra med information och kunskap om BK4. Trafikverket har exempelvis regelbundna kontakter och samverkar med Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Riksförbundet för enskilda vägar (REV). Det kan gälla allt från erfarenhetsåterkoppling till spridning av information och kunskap om BK4. Trafikverket har även löpande kontakter med kommuner och enskilda väghållare där det förs en dialog om den fortsatta BK4 utbyggnaden
Åtgärdsvalsstudie. Kapacitetsbrister i järnvägssystemet i Stockholmsregionen inklusive följdeffekter av nya stambanor : Slutrapport för två uppdrag om utpekade brister i transportsystemet av järnvägen sträckan Järna – Stockholm C – Märsta/Arlanda – Myrbacken (länsgräns).
No full textDen 31 maj 2018 fastställde regeringen nationell trafikslagsövergripande plan för transportinfrastrukturen för perioden 2018–2029. I fastställelsebeslutet gavs Trafikverket också i uppdrag att genomföra utpekade bristanalyser inför nästa planeringsomgång och planrevidering. Denna rapport är en slutrapport av två bristanalyser som tillsammans omfattar järnvägen genom Stockholms län i nordsydlig riktning, inklusive Stockholm Central. De två uppdrag avser: • Södra Stockholmsregionen, kapacitetsbrister i järnvägssystemet på längre sikt inklusive följdeffekter av nya stambanor • Ostkustbanan, Stockholm – Märsta/Arlanda – länsgräns till Uppsala län/Myrbacken, kapacitetsbrister. Slutsatsen av analysen visar att det inte är möjligt att med bibehållen kvalitet ytterligare utöka regional- och fjärrtågstrafiken till och från Stockholm jämfört med nuläget i högtrafiktimmarna. I arbetet beskrivs trafiksituationen i Stockholms län och på Stockholm Central när järnvägen byggs ut i landet och resande och transporter på järnväg ökar. För att kunna utveckla tågtrafiken till och från Stockholm behövs åtgärder i länet. Rapportens innehåll har i stora delar varit föremål för en extern dialog i ÅVS-format med många inblandade aktörer. Trafikverket svarar dock på egen hand för slutsatser i rapporten. Rapporten är ett underlag till Trafikverkets framtagande av förslag till nationell plan och innehåller även förslag till åtgärder, eller s.k. objekt. Samlade effektbedömningar har tagits fram för såväl de enskilda förslagen till objekt som samlat för flera objekt för att visa systemeffekterna
Trafikledningsområde Öst/Stockholm väg : karta
No full textKarta över trafikledningsområde Öst/Stockholm väg. I området ingår Region Stockholm (Stockholms län och Gotlands län) och Region Öst (Uppsala län, Södermanlands län, Västmanlands län, Örebro län och Östergötlands län.
Analys av alternativa modeller för färjetrafik till Gotland
No full textStaten upphandlar färjetrafik till Gotland för att säkerställa tillgång till väl fungerande kommunikationer. Det handlar om att skapa förutsättningar för människor att leva och utvecklas på Gotland. Näringslivet behöver möjligheter till godstransporter och samhällsviktiga funktioner behöver garanteras regelbundna och anpassade sätt att transportera bland annat farligt gods. Gotland har en stor turistnäring och det är en sektor som är helt beroende av kommunikationer. Färja och flyg kompletterar varandra väl, men det ena trafikslaget kan inte helt ersätta det andra eftersom de möter olika behov. Upphandlingen av färjetrafik till Gotland har sedan starten på 70-talet präglats av ytterst begränsad konkurrens bland anbudsgivare. Statens kostnader för Gotlandstrafiken har också ökat under senare år. Regeringen har med detta som grund gett Trafikverket i uppdrag att utreda fyra olika modeller för ägande och drift av fartyg