Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Drönare i kommunal verksamhet : Handbok kring det nya regelverket, dess nyttor och utmaningar
No full textSedan den 1 januari 2021 gäller nya regler beträffande drönare och hur de får användas. Det nya regelverket syftar till att underlätta utvecklingen av drönare samtidigt som den höga säkerheten behålls i takt med att drönartrafiken ökar. Samhället ställer allt högre krav på att information ska finnas tillgänglig digitalt och drönare är ett verktyg för insamling av data. För att kommuner ska kunna använda drönare på bästa sätt inom sin verksamhet är det viktigt att ha kunskap om det nya regelverket och hur verksamheten bör planeras och organiseras. Syftet med handboken är att den ska utgöra ett stöd och kunskapsunderlag för chefen, handläggaren och politikern.SKL Drönare i samhället – nyttor och utmaninga
Livscykelkostnadsanalys av åtgärder för sidvindssäkerhet
No full textUppdraget omfattar att genomföra en samhällsekonomisk analys av alternativa utformningar av åtgärder att hantera sidvindsrisk för nya stambanor. Bedömningen ska ta fram ett pålitligt underlag som ska stötta beslut för val av systemlösning till utformningen av höghastighetsbanor i Sverige. Resultatet ska även ge vägledning i vilka beslut som är viktiga för att minska den totala livscykelkostnaden, men även möjlighet att identifiera risker som har en hög kostnadskonsekvens och andra viktiga områden som ingår i utformningen. Inom projektet ingår det att omhänderta helhetsbilden för två de olika utformningsalternativen, där effekten på trafik ska viktas mot livscykelkostnaden (LCC) genom en kostnadseffektivitetsbedömning. Uppdragets omfattning består av att analysera två olika åtgärdsalternativ för att garantera sidvindssäkerheten och deras möjliga effekt på trafik och kostnad över hela livscykeln. Analysen ska ge underlag till krav i TSS eller rekommendation för anläggningsutformning
En hållbar handelspolicy : Handelsutveckling i staden
No full textInom ramen för utvecklingsarbetet av trafikstrategiska verktyg framkom att frågor om handelns utveckling behöver belysas ytterligare. Ett utvecklingsprojekt startades därför som ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Trafikverket, Kungliga Tekniska högskolan (KTH), Stockholms universitet och International Institute of Applied Systems Analysis (IIASA) i Österrike. Avsikten med projektet var att skapa ett hjälpmedel för svenska kommuner som kan användas för att utveckla en planering som förmår hantera de snabba förändringarna inom handel och service i staden samtidigt som man ökar andelen hållbara inköpsresor. I denna planering utgör policydokument, beslutade i kommunstyrelse eller kommunfullmäktige, värdefulla verktyg för kommunens utveckling. Projektets syfte var att skapa en metodik för att ta fram välavvägda underlag till dessa dokument
Underlag för åtgärdsprioritering av barriärer i Stockholmsområdet
No full textStockholms stora trafikleder utgör, tillsammans med bebyggelse längs och kring lederna, kraftiga barriärer för biologisk mångfald och friluftsliv. Ett 30-tal särskilt väsentliga barriärer har tidigare identifierats inom ett regeringsuppdrag redovisat 2005. Banverket och Vägverket tog då fram ett gemensamt åtgärdsprogram för att åtgärda de mest väsentliga barriärerna av järnvägar och vägar för friluftsliv och biologisk mångfald med tyngdpunkt på större tätorter. Det arbetet genomfördes i bred samverkan och de barriärer som pekades ut i programmet finns också till stor del förankrade i RUFS Stockholms läns grönstruktur och Svaga gröna samband. I denna rapport redovisas en kvantitativ metod för att systematiskt och transparent värdera olika faktorer som påverkar barriäreffekterna av transportinfrastrukturen. En utgångspunkt är den riktlinje för landskap som Trafikverket antog 2016. Avsikten är att rapportens resultat ska utgöra ett underlag och stöd för en tydligare prioritering av tidigare identifierade större barriärer av vägar och järnvägar i Stockholms län
EPIVIB: Hälsoeffekter av att bo vid en järnväg
No full textTidigare forskning visar att människors hälsa kan påverkas negativt av buller från transportsektorn med ökad förekomst och uppkomst av bullerstörning, sömnpåverkan och till viss del även kardio-metabola sjukdomar. Vad beträffar buller från tågtrafik finns det ett ökat vetenskapligt stöd för påverkan på människors hälsa, medan det är mindre väl belagt hur markburna vibrationer från tågtrafiken påverkar hälsa. Experimentella sömnstudier påvisar dock att vibrationsnivåer vid eller strax över perceptionströskeln kan påverka hjärtfrekvensen och andra vakenhetshöjande reaktioner. Projektet Epidemiologiska studier av Vibrationer från tågtrafik (EpiVib) har som mål att utöka kunskaperna kring långsiktiga hälsoeffekter från vibrationsexponering från tågtrafik bland befolkning boende i närheten av järnvägen. Såväl självuppskattad hälsa som nationella hälsoregister analyserades med hänsyn taget till förväxlingsfaktorer (s.k. konfounders). En liknande studie genomförd i Nederländerna gav oss en unik möjlighet att jämföra projektets resultat mellan länder. Inom projektet har vi även utfört en kvalitativ delstudie där vi ytterligare fördjupat kunskapen om människors respons till vibrationer från tågtrafik.Hälsoeffekter av vibrationer från tågtrafi
Ökad och jämställd trafiksäkerhet i arbetslivet : en förstudie
No full textSlutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Skyltfonden, Trafikverket. Ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder inom rapportens ämnesområde. De viktigaste fynden i denna studie var att hemtjänsten var den bransch med flest olyckor med landfordon, jämnt fördelat på bilar och cyklar; att de kommunala tekniska förvaltningarna inte hade lika säkra bilar som kommunala verksamheter inom omsorg, delvis på grund av sämre trafiksäkerhetsklassning för skåpbilar och lätta lastbilar; och att den kommunala fordonsflottan i hög grad saknade moderna förarstödssystem, som exempelvis autobroms, körfältshjälp och detektion av trötta eller distraherade förare. Kunskapsöversikten indikerar att tidspress, typ av fordon, skiftarbete och trötthet på grund av komplexa trafiksituationer kan vara riskfaktorer för den som kör bil i arbete. Det behövs forskning om och systematisk insamling och analys av olycksdata för trafikskador i arbetslivet för de som inte är yrkesförare. Förstudien bestod av fyra delar. Den första delen var en kunskapsöversikt där den vetenskapliga litteraturen och relevanta rapporter om trafiksäkerhet i arbetslivet, med fokus på de som inte var yrkesförare, sammanfattades. Den andra delen analyserade arbetsskador orsakade av fordon i Arbetsmiljöverkets databas med deskriptiv statistik. Den tredje delen var en kartläggning av den kommunala fordonsflottan där trafiksäkerhet jämfördes mellan verksamheter inom omsorg och tekniska förvaltningar, genom att utgå från ett utdrag ur Transportstyrelsen vägtrafikregister som samkördes med säkerhetsbetyg från Euro NCAP:s utvärderingsprogram för nya bilar. Den fjärde delen utgjordes av kunskapsspridning genom workshops där resultaten diskuterades. Antalet skadade på grund av olyckor med landfordon har stigit från nästan 10 000 perioden 2011 – 2015 till över 15 000 perioden 2016 – 2021. Flest olyckor skedde inom transport och magasinering och vård och omsorg. Hemtjänsten var den bransch med flest arbetsskador. Olyckorna fördelades jämnt mellan personbilar och cyklar. Den kommunala hemtjänsten hade en hög andel trafiksäkra fordon, men de saknade ofta moderna system för förarstöd. Genom att i upphandlingar ställa krav på moderna förarstödsystem (så som adaptiv farthållare, körfältshjälp och autobroms) kan trafiksäkerheten succesivt förbättras. Vid cykelolyckor skadades oftast armar och ben. En kraftsamling behövs för att minska antalet arbetsskador på grund av cyklar, där forskning för att klarlägga vilka faktorer som bidrar till olyckor, kartläggning av cyklarnas funktion och säkerhet, och fältstudier av cyklande personal är exempel på insatser som kan klargöra vilka preventiva åtgärder som är mest effektiva. Endast hälften av de fordon som används av kommunala tekniska förvaltningar hade fått de två bästa betygen i Euro NCAP och dessutom saknade en majoritet av fordonen skydd för fotgängare och cyklister. Skydd för oskyddade trafikanter är en viktig del av nollvisionen och dessa kommunala fordon rör sig bland barn, cyklister och fotgängare inne i samhällen. Euro NCAP:s nya tester av säkerhet hos skåpbilar har potential att bidra till en säkrare fordonsflotta om de används i kravställning vid upphandling. För att ta hänsyn till trafiksäkerhet i upphandling av fordon föreslås: • Ett baskrav på fem stjärnor i Euro NCAP (max. 6 år gammalt test), som garanterar trafiksäkerhet för barn (många fordon säljs vidare till privatpersoner) och oskyddade trafikanter. • Krav på moderna förarstödsystem som baseras på en trafiksäkerhetsanalys av verksamhetens specifika förutsättningar (exempelvis typ av vägar, väderförhållande, stadsmiljö eller landsbygd). • Högre krav på trafiksäkerhet för småbilar, eftersom dessa riskerar att krocka med tyngre fordon och därmed råka värre ut än i krocktester, både för krockskydd för förare och passagerare men också för förarstödsystem som kan undvika krock.
Underlagsrapport till regeringsuppdraget att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering 2022–2025
No full textTransportsektorn har sedan 2001 ett specifikt jämställdhetsmål som i den senaste transportpolitiska målpropositionen (Mål för framtidens resor och transporter 2008/09:93) är en integrerad del av funktionsmålet (tillgänglighet). Inom Trafikverket är detta känt men det är inte tydligt hur det kommer in i Trafikverkets övergripande styrning. Trafikverkets strategiska inriktning består av två delar: Målbild 2030 och Trafikverkets långsiktiga mål. Målbild 2030 tar sin utgångspunkt i ett hållbarhetsperspektiv och är formulerat för hela transportsektorn. Den utgår från de transportpolitiska målen och Agenda 2030. Målbild 2030 innehåller tio prioriterade aspekter där transportsystemet har en avgörande betydelse för att nå det hållbara samhället 2030. Jämställdhet ingår i dessa mål, men detta är inte tillräckligt tydligt för medarbetare eller sektorn. Under hösten 2021 kommer därför ett arbete att genomföras för att konkretisera och beskriva hur jämställdhet kommer in i den övergripande styrningen inom ramen för Målbild 2030. Inom Trafikverket finns inget utpekat ansvar på övergripande nivå för att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering, utan varje verksamhetsområde förväntas arbeta in jämställdhetsperspektivet i sitt dagliga arbete. I intervjuer har konstaterats att det finns medarbetare som har ett extra fokus på jämställdhetsintegrering. Det uppfattas dock inte som optimalt, och det finns önskemål om en form för hur Trafikverket på övergripande nivå kan stötta och bistå arbetet ut mot verksamhetsområdena. Under hösten 2021 kommer denna fråga att behandlas, och utgångspunkten är att verksamheten på övergripande nivå ska kunna få stöd och vägledning i arbetet med jämställdhetsintegrering.
Analys av förutsättningar och nyttor med ett nytt navigationsstöd från land
No full textDenna rapport presenterar resultaten från projektet ”Analys av förutsättningar och nyttor med ett nytt navigationsstöd från land” finansierat av Trafikverket och Västra Götalands Regionen. Syftet med projektet var att definiera, demonstrera och genomföra en första utvärdering av ett koncept för Navigationsstöd från land med en lots som stöd till fartygs navigering i svenska farvatten. Projektet utgör ett första steg i arbetet med att utveckla tjänster för navigationsstöd.Att öka sjöfartens andel av transporterna och konkurrenskraft i jämförelse med andra trafikslag är i linje med både Sveriges maritima strategi såväl som Sveriges nationella godstransportstrategi. Projektet är ett viktigt steg i utvecklingen av nya innovativa navigationsrelaterade tjänster som pågår i takt med den tekniska utvecklingen. Både ombord på fartygen och iland har förändringar skett vad gäller förutsättningar för navigering och kommunikation. De svenska rederierna ligger idag långt framme vad gäller teknisk utrustning och har välutbildade besättningar. Parallellt med denna utveckling har lotsens roll på vissa fartyg med att vara behjälplig vid manövrering till och från kaj ökat. Fartygens behov av lots finns och kommer fortsatt finnas, men den varierar för olika fartyg och har förändrats i takt med teknikutvecklingen. Flera länder i Europa använder lotsning från land när omständigheterna är sådana att lotsen inte kan embarkera. Ett lovande koncept och en metodik har utvecklats för tjänsten Navigationsstöd från land som möjligt komplement till dagens lotsning. Dock kommer de flesta lotsningar även i framtiden genomföras med lots ombord.Analys av förusättningar och nyttor med ett nytt navigationsstöd från lan
Förstudie kring användning av GPS-baserad probedata för skattning av hastigheter, länkflöden och ruttval
No full textSyftet med förstudien är att göra en första analys av egenskaper, potential och risker med storskaligt användande av probedata gällande skattning av 1) lokala hastighetsvariationer över tid 2) länkflöden och 3) ruttval mellan områden. Från resultatet konstateras att INRIX-uppskattningarna av hastighet stämmer väl överens med observerade hastigheter från MCS. Resultatet från jämförelse med MCS-data i Stockholm Norrköping visar på god korrelation mellan antalet probe-observationer och totala länkflödet för data på timnivå. Jämförelse med ÅDT-skattningar i Norrköping visar också på god korrelation mellan antalet probe-observationer och totala länkflödet för data på dygnsnivå för mindre vägar. Analysen av ruttval mellan zoner i Stockholms län visar på goda möjligheter att observera ruttval för utvalda zonerFörstudie kring användning av probedata för skattning av tidsvarierande reseefterfrågan och trafiktillstånd (TE nr 22
Slutrapport IRIS-programmets förstudie ÖKA
No full textInom ramen för IRIS-programmet (Icke-Raka Inflygningar Stockholm Arlanda) och Trafikverkets FoI portfölj för Luftfart har förstudien ÖKA genomförts under hösten 2020.Avsevärda besparingar avseende flygsträcka, miljöpåfrestning (ex. buller och utsläpp), och bränsle har noterats under användandet av de kurvade inflygningar enligt de kurvade RNP AR1-procedurer som används vid inflygning till Arlanda bana 01 höger (ESSA RWY 01R) sedan 2018.Under förstudien genomfördes en serie intervjuer med både piloter och flygledare då beslut, arbetsmetoder och regelverk hos båda dessa yrkesgrupper, samt samspelet dem emellan påverkar frekvensen med vilket RNP AR-inflygningar kan användas. Förstudien har därigenom samlat in data för att kunna analysera hur frekvensen kurvade RNP AR-inflygningar kan ökas samt stämt av IRIS programmet antaganden om detta med en bredare grupp operativ personal. 122 piloter och 38 flygledare besvarade enkäterna.ÖKA (Ökad användning av kurvade inflygningar