Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Verktyg för utveckling av bilbarnstolar som passar tidigt födda spädbarn
No full textThis study was funded by Skyltfonden, the Swedish Road Transport Administration. All views, conclusions and methods presented here are the authors and do not necessarily present the views of the Swedish Road Transport Administration Small infants are not a prominent group in traffic injury data. However, on a daily basis neonatal nurses struggle to help parents fit their small infants, ready to be discharged from the hospital, in infant car seats that are not suited for them. The fit of the harness is critical for protection in a crash situation and current regulations in UN R129 are not sufficient to ensure a good harness fit for very small infants. In addition, prematurely born infants are especially sensitive to sitting posture, where unsuitable postures may cause heart and breathing problems during normal car travel. In many parts of the world, the care of premature infants is moving towards earlier discharge from hospital and regular check-ups, which means that many of these infants will increase their car travel exposure. Today, there is a lack of tools that can be used by car seat manufacturers to assess the fit of infant car seats. Our previous project (TRV2023-103118) resulted in three body shape models of premature infants based on anthropometric measurements for the 5th, 50th, and 95th percentiles in supine position. Only the 5th percentile body shape model was imported to a CAD software and enhanced with joints for the shoulders, elbows, hips and knees. This enabled repositioning of the model into a sitting posture, to assess the fit of infant car seat designs with CAD. The 5th percentile CAD-model was evaluated at CYBEX, identifying several needs for improvement. Therefore, the purpose of this project was to further develop tools that represent the prematurely born infants’ body shapes, that can be used by car seat manufacturers to assess harness and seat fit early in the production process. This project was composed of three work packages: 1. Improve the user-friendliness of repositioning the 5th percentile CAD-model, add a neck joint, and subsequently create 50th and 95th percentile CAD models using the same methodology. 2. Add a landmark for the head centre of gravity (CG) in the small infant body shape models, such that sitting postures with unstable head positions can be identified in the CAD models. This included a search of the literature to find background references for the head CG location. 3. Disseminate the improved versions of the body shape and CAD models of the 5th, 50th, and 95th percentile premature infants, by uploading to the PIPER platform (http://www.piper-project.org/downloads). This included documentation of the morphing scripts and the baseline model, used for morphing to the different anthropometries. All three work packages were successfully finished. The main project result was three CAD-models of small infants that can be used to evaluate and improve the fit and protection of infant car seats. The head and limbs of these models can be rotated into different sitting postures, where the head CG and CG for the whole body can be used in the assessment of seat design. With these improved tools, car seat manufacturers can improve the infant car seats, which contributes to increased road traffic safety, such that the prematurely born or extremely small infants’ first car journeys can be safe and secure
Avslutade FoI-projekt i Trafikverkets sjöfartsportfölj 2024
No full textForskningen inom Trafikverkets sjöfartsportfölj riktar sig mot hela sjötransportsystemet. Satsningarna ska bidra till genomslagskraftig forskning, innovation och demonstration av hög kvalitet med samhällsnytta utifrån faktiska behov. Detta flyttar, med svenska aktörer och forskningsinsatser, kunskapsfronten framåt. Ytterst kan det leda till implementering av framgångsrika koncept där ”marknaden” inte sällan är global. Insatserna bidrar till stärkt konkurrenskraft och ett mer hållbart sjötransportsystem men också till en långsiktig kompetensförsörjning av branschen. En central utmaning är att sprida forskningsresultaten, vilket berör både utförare, mottagare och finansiärer. Sjöfartsportföljen har därför intensifierat samarbetet med kunskapsplattformen Lighthouse för att öka kommunikationsinsatserna. Under 2024 har Lighthouse, genom kommunikatören Lars Nicklason, intervjuat aktörer i de projekten som avslutats under året. Detta har utmynnat i ett stort antal populärvetenskapliga artiklar som har spridits digital i ett flertal kanaler. Det har synliggjort forskningen på ett målgruppsanpassat sätt och ökat tillgängligheten till den Trafikverksfinansierade forskningen. Sjöfartsportföljen har nu samlat dessa artiklar i ett kompendium. Samtliga artiklar kommer från projekt som Trafikverkets sjöfartsportfölj har finansierat. Artiklarna ska ge en översiktlig information om projektet innehåll och resultat och vi hoppas att det ska leda till att man vill veta mera om projekten och läsa slutrapporten. Vill man djupdyka i något projekt finns publikationerna i Diva.Hållbar sjöfart programkonto
Elektriska högeffektsdrivlinor : Synergier mellan elektrifierat flyg och tåg
No full textDetta projekt har kartlagt och jämfört tekniska specifikationer, teststandarder och testbehov för elektriska drivlinor inom tåg- och flygsektorerna. Genom intervjuer med industripartners som Heart Aerospace och Alstom, samt omfattande litteraturstudier, har projektet analyserat likheter och skillnader i drivlinornas uppbyggnad, driftförhållanden och miljökrav. En central del av arbetet har varit att undersöka möjligheterna för ett branschöverskridande arbetssätt inom testning och utveckling. Analysen har identifierat gemensamma behov inom områden som prestandatester, energimätningar och miljötester. För att möjliggöra mer flexibla och kostnadseffektiva tester av drivlinors strömriktare har ett system för motoremulering utvecklats, vilket gör det möjligt att simulera driftprofiler och både utveckla och verifiera dess funktion utan en fysisk motor. Projektet har även genomfört en detaljerad kartläggning av testanläggningar i Sverige, där SEEL och Alstom Powerlab bedömts ha stor potential att stödja gemensamma testinitiativ mellan tåg- och flygsektorerna. Resultaten visar att en harmonisering av testmetoder och standarder mellan dessa sektorer inte bara kan leda till ökad kostnadseffektivitet, utan även främja innovation och samarbete inom elektrifierade transporter. Rapporten rekommenderar fortsatta investeringar i gemensam testinfrastruktur och utveckling av standarder som kan stärka konkurrenskraften och säkerheten i båda sektorerna. Projektet har finansierats av Trafikverkets FOI-medel för luftfart.This project has mapped and compared technical specifications, test standards and test needs for electric powertrains in the rail and aviation sectors. Through interviews with industry partners such as Heart Aerospace and Alstom, as well as extensive literature studies, the project has analyzed similarities and differences in the powertrain design, operating conditions and environmental requirements. A central part of the work has been to investigate the possibilities for a cross-industry approach to testing and development. The analysis has identified common needs within performance testing, energy measurements and environmental testing. To enable more flexible and cost-effective testing of powertrain converters, a motor emulator has been developed, which makes it possible to develop and verify the converter function without the need of a physical motor. The project has also carried out a detailed mapping of test facilities in Sweden, where SEEL and Alstom Powerlab are considered to have high potential to support joint testing initiatives between the rail and aviation sectors. The results show that harmonizing testing methods and standards across these sectors can not only lead to increased cost-effectiveness but also promote innovation and collaboration in electrified transport. The report recommends continued investment in common testing infrastructure and the development of standards that can strengthen the competitiveness and safety of both sectors. This project was funded by the Swedish Transport Administration.Elektriska högeffektsdrivlinor – synergier mellan elektrifierat flyg och tå
Avancerade förarassistanssystem (ADAS) i dödsolyckor med personbilar
No full textSlutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverket Skyltfonden. Ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder inom rapportens ämnesområde. Projektets övergripande syfte var att undersöka moderna bilar med avancerade förarstödsystem (ADAS) inblandning i vägtrafikolyckor med dödlig utgång. Specifikt undersöktes följande frågeställningar; 1. Hur stor andel av personbilar inblandade i dödsolyckor har ett ADAS system av nivå 0–2? 2. Vilka säkerhetssystem finns bland bilar inblandade i dödsolyckor? 3. Vilka omständigheter med betydelse för funktionen av autobroms eller kurshållningsassistans (tex hastighet, ljusförhållanden) har funnits i olyckor där ett dödsfall skett trots att bilen haft en för olyckan relevant system? 4. Finns exempel på avvikelser där en bil haft autobroms eller kurshållningsassistans som borde haft en inverkan på förloppet, men där ett dödsfall ändå skett? 5. Kan man kvantifiera effekten av kurshållningsassistans och autobroms med detektion av fotgängare och/eller cyklister? 6. Hur kan vägmiljön optimeras för att öka effekten av kurshållningsassistans och autobroms? Studien bygger på Trafikverkets djupstudier av dödsolyckor. Sedan 1997 har Trafikverket genomfört djupstudier av dödsolyckor i vägtrafiken. Målet med en olycksutredning är att förstå varför en olycka resulterat i ett dödsfall och vad som kan göras på systemnivå för att förhindra liknande dödsolyckor i framtiden. I händelse av en dödsolycka samlas information in om vägmiljön, fordonet och personen/personerna i olyckan. Man genomför en platsundersökning och dokumenterar olycksplatsen och inblandade fordon. Materialet bestod av 443 dödsolyckor som inträffat mellan 2014–2023 där en personbil av årsmodell 2014 eller senare varit inblandad. Analysen visade att i 274 fall (62 %) hade en bil minst ett ADAS-system. Baserat på de resultat som framkommit av studien drar vi följande slutsatser; • Det var vanligt att äldre personer blivit påkörda av bilar med AEB för fotgängare i lägre hastigheter där systemet normalt förväntas fungera, och hälften av alla påkörda fotgängare blev påkörda i hastigheter högre än vad som normalt förväntas att systemet är effektivt. Därför behöver AEB med detektion av fotgängare och/eller cyklister förbättras för att fungera bättre och i högre hastigheter än idag, samt att hastigheten för bilar ska begränsas och vara låg på vägar där fotgängare kan korsa. • Scenarion med upphinnande mot tunga fordon bör inkluderas i Euro NCAPs testprotokoll för AEB samt att alla AEB system testas för i högre hastigheter. • Det var många dödsfall som skett i olyckor där en bil med kurshållningsassistans kommit ur sitt körfält eller kört av vägen. Därför borde kurshållningsassistans testas i Euro NCAP i fler kritiska situationer och körsätt, tex vid kurviga vägar och kraftig acceleration, för att driva utvecklingen mot att systemet kan vara effektivt i fler kritiska situationer. • Även med dagens moderna bältespåminnare omkommer personer obältade, därför bör system som bättre kan upptäcka obältade eller felanvändning av bälte utvecklas. • I framtiden bör bilar vara utrustade med teknik som upptäcker försämrad förarförmåga, till exempel på grund av alkohol, samt på ett mer ingripande sätt kunna begränsa hastigheten till åtminstone hastighetsgränsen. Den erhållna trafiksäkerhetsnyttan av studien är förslag kring överväganden för väghållare när det kommer till vägmiljön och dess betydelse för fordon med avancerade stödsystem samt förslag på att vidareutveckla tester i Euro NCAP till att innefatta fler scenarion och högre hastigheter
Metoder i trafikstrategiskt arbete : Födjupningsdokument till Handbok för trafikstrategiskt arbete
No full textDenna publikation utgör den första utgåvan av en ny generation underlag som avses utgöra ett stöd inom trafikstrategiskt arbete. Det är ett stödmaterial till ”Handbok för trafikstrategiskt arbete” som 2022 ersatte handboken ”Trafik för en attraktiv stad” (TRAST). Grunden utgörs av de olika fördjupningar som under många år togs fram för att stödja arbetet inom TRAST. Det var fördjupningar som togs fram i samverkan mellan Boverket, Sveriges Kommuner och Regioner och Trafikverket. Dessa fördjupningar har nu bearbetats och delats upp i två dokument. Det ena är detta dokument ”Metoder i trafikstrategiskt arbete”, där det material finns som beskriver olika metoder i det trafikstrategiska arbetet. Det andra är ”Kunskap om trafikstrategiskt arbete”, där det material samlats som ger bakgrundskunskap i det trafikstrategiska arbetet. Arbetet har utförts av Sophie Augustsson, Emilia Franzén, Lina Thölix och Mathias Wärnhjelm på Trafikverket. Trafikverket ansvarar för förvaltning. Målsättningen är att med jämna mellanrum se över, uppdatera och förnya dessa två publikationer. Notera även att en av bilagorna i denna publikation anger vilka tidigare fördjupningar som nu ersätts
Kunskap om trafikstrategiskt arbete : Födjupningsdokument till Handbok för trafikstrategiskt arbete
No full textDenna publikation utgör den första utgåvan av en ny generation underlag som avses utgöra ett stöd inom trafikstrategiskt arbete. Det är ett stödmaterial till ”Handbok för trafikstrategiskt arbete” som 2022 ersatte handboken ”Trafik för en attraktiv stad” (TRAST). Grunden utgörs av de olika fördjupningar som under många år togs fram för att stödja arbetet inom TRAST. Det var fördjupningar som togs fram i samverkan mellan Boverket, Sveriges Kommuner och Regioner och Trafikverket. Dessa fördjupningar har nu bearbetats och delats upp i två dokument. Det ena är detta dokument ”Kunskap om trafikstrategiskt arbete”, där det material samlats som ger bakgrundskunskap i det trafikstrategiska arbetet. Det andra är ”Metoder i trafikstrategiskt arbete”, där det material finns som beskriver olika metoder i det trafikstrategiska arbetet. Arbetet har utförts av Sophie Augustsson, Emilia Franzén, Lina Thölix och Mathias Wärnhjelm på Trafikverket. Trafikverket ansvarar för förvaltning. Målsättningen är att med jämna mellanrum se över, uppdatera och förnya dessa två publikationer. Notera även att en av bilagorna i denna publikation anger vilka tidigare fördjupningar som nu ersätts
Svar på regeringsuppdrag att ta fram förnyat underlag
No full textTrafikverket fick den 11 februari 2025 i uppdrag av regeringen (LI2024/01680) att ta fram förnyat underlag för nio objekt. Trafikverket redovisade den 24 februari svar för tre av objekten. I denna rapport redovisas den återstående delen av uppdraget. Uppdraget innebär att Trafikverket, med beaktande av samhällsekonomiska nyttor, ska identifiera och om möjligt vidta lämpliga kostnadsreducerande åtgärder. I uppdraget ingår att Trafikverket ska redovisa en ny bedömning av objektens kostnader och eventuella förändringar av nyttor och måluppfyllelse, samt förnyade förslag om lämplig byggstartsperiod. För objektet Vänersjöfarten, Trollhätte kanal/Göta älv ska effekterna för Vänersjöfarten samt för dammsäkerheten särskilt beskrivas. För objekten ERTMS TC Göteborg och TC Stockholm Gävle ska Trafikverket komplettera det tidigare underlaget med en redovisning av vilka åtgärder som ingår i respektive objekt och varför dessa åtgärder är prioriterade samt hur dessa åtgärder förhåller sig till den ökade ambitionsnivå för ERTMS med målåret 2042.
Vägtrafiklaster – Tunga fordons vikt i rörelse : Nationell sammanställning mätprogram, Korttidsmätningar (7 dygn), År 2019-2024
No full textAxellaster från tunga fordon (bruttovikt över 3,5 ton) svarar för huvuddelen av nedbrytningen på det statliga vägnätet. Det är därför nödvändigt att ha information om den tunga trafikens omfattning och vikters belastning på vägnätet. Trafikverket har sedan 2002 mätt axellaster och från 2004 redovisat axellaster, bruttovikter och fordonens nedbrytande förmåga på vägnätet på ett flertal platser i landet. Analyser från mätningarna presenteras i årliga mätplatsrapporter samt en årlig sammanfattande nationell rapport. Från 2024 har ett omtag gjorts vad beträffar mätplatser. Mätavsnitten och mätplatserna är indelade i tre grupper där respektive grupp mäts vart tredje år. Under 2024 har den första av dessa grupper blivit mätt (Urval 24 A). Mätning har även skett på de 14 klassiska mätplatserna där det finns mäthistorik och resultat från 2004 respektive 2010. Resultaten redovisas huvudsakligen för Klassiska programmet vilket består av 14 mätplatser men i vissa fall redovisas även resultat för gruppen Urval 24A. För mätår 2024 redovisas, inom utvalda områden, mer ingående olika mätplatsers variation i förhållande till varandra. Utfallet för respektive mätplats finns att tillgå i separata mätplatsrapporter. Redovisningen omfattar endast tunga fordon med bruttovikt över 3,5 ton och visar trafikens omfattning och konfiguration, fordons och axelgruppsvikter, överlaster samt trafiklasternas nedbrytande påverkan på vägnätet (ESAL)
Människan i infrastrukturen : Forskningsinriktning inom FoI-portfölj Bygga
No full textForskningsinriktning Människan i infrastrukturen (MII) beskriver en satsning på forskning inom Trafikverkets forsknings- och innovationsportfölj Bygga. Denna satsning pågår 2025-2030 och startar med en riktad utlysning i början av 2025. Satsningens övergripande målsättning är att uppnå kunskaper som kan bidra till väl gestaltade livsmiljöer och att transportinfrastrukturens miljöer är attraktiva, inkluderande och tillgängliga utifrån människors olika förutsättningar och behov. I rapporten beskrivs kunskapsbehov och mål för kunskapsutveckling samt de förväntade nyttor som forskningen ska bidra till. MII inriktas mot två huvudsakliga målbilder: Socialt hållbar och inkluderande transportinfrastruktur samt Väl gestaltade livsmiljöer. I rapporten exemplifieras även utvecklingsbehov och konkreta utmaningar. Människan i infrastrukture
Tillämpning av Trafikverkets krav på kemikaliehantering
No full textSom entreprenör ansvarar du för att gällande lagar och regler samt Trafikverkets krav kring förvaring och hantering av kemiska produkter följs. Denna rapport är framtagen för att underlätta för entreprenörer som arbetar inom ett Trafikverks¬projekt att tillämpa Trafikverkets krav på kemikaliehantering. Den ska bidra till att förvaring och hantering av kemiska produkter sker på ett säkert sätt ur miljösynpunkt. Observera att projektspecifika krav om förvaring och hantering kan förekomma och sträcka sig utöver de krav vars tillämpning förtydligas i denna rapport