Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Manual till företagsekonomisk kalkylmodell för stationär laddning
No full textEn företagsekonomisk kalkylmodell med tillhörande manual har tagits fram inom Trafikverkets arbete med affärsmodeller och organisering vid elektrifiering av tunga transporter. Kalkylmodellen för stationär laddning är ett verktyg som syftar till att skapa en fördjupad förståelse kring finansiella konsekvenser för olika aktörer i ett system med stationär laddinfrastruktur. Modellen utgår från ett företagsekonomiskt resultaträkningsperspektiv och resultatet från kalkylmodellen ger en ögonblicksbild givet vald indata. Kalkylmodellen kan användas som diskussionsunderlag för att hjälpa till att skapa en förståelse för vad olika förutsättningar innebär aktörer i systemet
Slutrapport Bristanalys Nedre Norrland : Utbyggnadsstrategi och förslag till utbyggnadsordning
No full textI denna rapport avhandlas en av 16 utpekade brister i regeringens fastställelse av Nationell plan för transportsystemet 2018 – 2029.1 Rapporten omfattar utredningen av den utpekade bristen ”Nedre Norrland, bristande kapacitet i järnvägssystemet - återstående delsträckor med kapacitetsproblem och långa restider, såsom Ostkustbanan Gävle – Sundsvall och Ådalsbanan Sundsvall – Härnösand”. Syftet med denna rapport är att utreda bristen och föreslå åtgärder som kan vara aktuella att övervägas för utbyggnad i nästa planeringsomgång och planrevidering. Motiv till varför redovisas i form av en utbyggnadsstrategi och förslag till utbyggnadsordning av de ingående etapperna. Stråket består av Ostkustbanan från Gävle till Sundsvall och Ådalsbanan på delen från Sundsvall till Västeraspby (norr om Kramfors där Botniabanan tar vid)
Bristanalys Narvik-Luleå Bristande kapacitet i järnvägssystemet, förslag på kapacitets- och kvalitetshöjande åtgärder : slutrapport
No full textI denna rapport avhandlas en av 16 utpekade brister i regeringens fastställelse av Nationell plan för transportsystemet 2018-2029. Rapporten omfattar utredningen av den utpekade bristen ”Narvik-Luleå, bristande kapacitet i järnvägssystemet”. Järnvägen mellan Narvik och Luleå är en enkelspårsbana som trafikeras idag av bland annat 750 meter långa malmtåg med en axellast på 30 ton. Järnvägen mellan Narvik och Luleå har kapacitets- och kvalitetsbrister som påverkar det transportbehov som finns för malm-, gods- och persontransportföretag. Mål har ställts upp vad gäller det kapacitetsutnyttjande, restid för malm-, gods och persontrafik, miljö, mm.
Regeringsuppdrag Analysera omfattning och konsekvenser av obalanserad budgivning samt kostnadsökningar i samband med upphandling och genomförande av basunderhållskontrakt för underhåll av järnvägar
No full textInfrastrukturdepartementet har gett Trafikverket i uppdrag att analysera omfattning och konsekvenser av obalanserad budgivning samt kostnadsökning i samband med upphandling och genomförande av basunderhållskontrakt för underhåll av järnvägar. Uppdraget omfattar även att beskriva pågående och planerad utveckling av arbetssätt och systemstöd. Detta för att möjliggöra en mer komplett informationsinsamling av järnvägens tillstånd,vilken kan användas för att genomföra analyser och förutsäga anläggningens framtida tillstånd såväl på delsystem som på aggregerad nivå. Uppdraget omfattar också att redogöra för åtgärder som ska minska framtida obalanserad budgivning och motverka kostnadsökningar, inklusive en handlingsplan för åtgärderna
Slutsatser om infrastruktur för automatiserade fordon
No full textI detta kortfattade PM har vi undersökt rapporter där olika potentiella åtgärder för automatiserade fordon diskuterats. Slutsatserna har sammanfattats för att ge en nulägesbild. Flera rapporter, från Sverige men även andra länder, har analyserats. Arbetet har resulterat i ett antal generella slutsatser, bland annat att fordonens system utvecklas efter vad som redan finns idag och att infrastrukturen i stora drag håller en acceptabel nivå för detta
Fossilfria och nollutsläpps arbetsmaskiner : En samverkansåtgärd inom Miljömålsrådets delprojekt Staten går före
No full textAktuell rapport utgör slutrapporten från en samverkansåtgärd om fossilfria eller nollutsläpps arbetsmaskiner inom Miljömålsrådets delprojekt Staten går före. Miljömålsrådet inrättades av regeringen år 2014 och är en plattform där myndigheter inom områden som är strategiskt viktiga för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen kan samverka. Genom detta kan takten i arbetet med att nå miljömålen öka. Energimyndigheten, Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Sveaskog, Trafikverket och Transportstyrelsen har deltagit i samverkansåtgärden om fossilfria och nollutsläpps arbetsmaskiner. Trafikverket har tillsammans med konsulten Ecoloop ansvarat för åtgärden med stöd från de övriga deltagarna. Målen med samverkansåtgärden var Nulägesbeskrivning: arbetsmaskiner som är tillgängliga på marknaden och som leder till fossilfri[1] eller nollutsläpps[2] användning Sammanställning: målsättningar, visioner och utmaningar hos olika tillverkare eller leverantörer av arbetsmaskiner Målsättningar: klimat- och luftkvalitetsmål kopplat till att introducera fossilfria- eller nollutsläpps arbetsmaskiner Förslag: upphandlingskrav för att stötta omställningen till fossilfria eller nollutsläpps arbetsmaskiner Åtgärden omfattade tre olika sektorer där arbetsmaskiner är vanligt förekommande: entreprenadverksamhet, jordbruk och skogsbruk. Dessa sektorer skiljer sig ganska markant kring hur marknaden har utvecklats hittills och hur tillverkarna ser på utvecklingen de närmaste åren kopplat till framförallt nollutsläpps arbetsmaskiner. De nollutsläpps arbetsmaskiner som finns på marknaden återfinns främst inom entreprenadsektorn. Gruvnäringen sticker ut genom att det redan finns kommersiella större eldrivna arbetsmaskiner inom den delsektorn. Inom alla sektorer är möjligheten att köra på biodrivmedlet HVO vanligt förekommande. I princip alla tillverkare av arbetsmaskiner tillåter detta. Idag är det svårt att påstå att det finns en marknad för nollutsläpps arbetsmaskiner. Ytterst få offentliga beställare inom EU uppmuntrar för närvarande arbetsmaskiner för nollutsläpp via upphandling, vilket kan förklara varför nästan inga tillverkare tillhandahåller elektriska arbetsmaskiner för den europeiska marknaden. Ägare av arbetsmaskiner köper inte nollutsläpps arbetsmaskiner eftersom dessa inte kan konkurrera med dieseldrivna maskiner i upphandlingarna och tillverkarna erbjuder inte nollutsläpps arbetsmaskiner eftersom det inte finns någon efterfrågan. För att möjliggöra nollutsläpps arbetsmaskiner behöver beställarna kommunicera långsiktiga mål och framtida kravställning till marknaden, och marknaden behöver sannolikt även stöttas genom olika typer av innovationsupphandlingar. Beroende på marknadens och lösningarnas mognad kan olika typer av åtgärder tillämpas. [1] Inga utsläpp av klimatgaser i ett livscykelperspektiv [2] Inga direkta utsläpp av varken luftföroreningar eller klimatgaser från användningen av arbetsmaskine
Grön transportkorridor digitalisering väg 372, Bergsbyn-Skelleftehamn
No full textDigitalisering av transportsystemet och automatiserade fordon är megatrender som kan påverka hela vårt samhälle och inte minst hur vi planerar för framtiden. För Trafikverket är det viktigt att vara förberedd för att eventuellt behöva anpassa infrastrukturen men också ställa krav så att den nya tekniken främjar trafiksäkerheten, minskar miljöpåverkan och ökar kapaciteten i vägnätet. Northvolt AB etablerar en storskalig produktionsanläggning för litiumjonbatterier inom Bergsbyns industriområde i Skellefteå. Northvolts transportbehov mellan Bergsbyn och Skellefteå Hamn på väg 372 kommer att öka succesivt från 2021 och framåt. För transporter utvecklas logistikkoncept för eldrivna lastbilar och bolaget siktar mot pilotförsök 2024 med automatiserade godstransporter. Trafikverket behöver mer kunskap om vilka förutsättningsskapande åtgärder som är möjliga att genomföra som väghållare och som också leder till att automatiserade transporter bidrar till Trafikverkets mål. Att studera detta vägavsnitt som ett möjligt pilotprojekt är ett sätt att få ökad kunskap om hur fysisk och digital infrastruktur kan utvecklas framåt. Studiens mål är att ta fram förslag på åtgärder som stödjer elektrifierade och automatiserade transporter längs med väg 372, i syfte att stegvis anpassa den fysiska och digitala infrastrukturen till framtida utveckling ur ett digitaliseringsperspektiv. Det finns, utifrån dialogen i denna studie, en samstämmighet kring vilka typer av åtgärder som är värdeskapande för automatiserade fordon och att det inte finns någon utpekad anpassningsåtgärd som är nödvändig och kritisk. Externa aktörer är också samstämmiga om att eftersom utvecklingen av tekniken sker mycket snabbt är det svårt att säga vad som kommer att behövas och vad som är kritiskt att anpassa för morgondagens teknik. Det finns således i dagsläget ingen åtgärd som Trafikverket/ länsplaneupprättaren behöver prioritera för att möjliggöra ett pilotprojekt. Detta betyder inte nödvändigtvis att det saknas behov av förutsättningsskapande åtgärder. Istället är slutsatsen att Trafikverket behöver fortsätta dialogen med aktuella aktörer med sikte mot ett gemensamt tidsmål om genomförande av pilotprojekt. Rekommendationen är att skapa en överenskommelse, avsiktsförklaring, om att gemensamt med varuägare och fordonstillverkare i samverkan fortsätta studera behovet av åtgärder och vem som ansvarar för vad. De åtgärder som diskuteras i denna rapport kan vara en utgångspunkt för arbetet.
Legala aspekter för datadelning och horisontella samarbeten
No full textDenna rapport har tagits fram inom ramen för regeringsuppdraget Horisontella samarbeten för ökad fyllnadsgrad och transporteffektivitet med stöd av datadelning. Legala aspekter kring horisontella samarbeten och datadelning behöver belysas, vilket blivit har blivit tydligt i tidigare utredningar inom regeringsuppdraget. Reglering av datadelning via lagstiftning är knapphändig och de data som är intressanta för att kunna analysera möjligheterna att samordna transporter regleras idag till stora delar via avtal och licenser mellan de parter som producerar och förvaltar data. I denna rapport har existerande regelverk analyserats och bedömningen är att förutsättningar för datadelning finns i mindre konstellationer av aktörer och genom datahantering i befintliga system som används för varu- och transportflöden
Förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2022–2033
No full textDen nationella planen för transportinfrastruktur beskriver hur den statliga infrastrukturen ska underhållas och utvecklas. Planen omfattar i huvudsak: drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar investeringar i statliga vägar, järnvägar, farleder och slussar åtgärder för att minska infrastrukturens miljöpåverkan stöd till kommuner för att främja hållbara stadsmiljöer (stadsmiljöavtal) medel till forskning och innovation. I transportsystemet behöver gång- och cykelvägar, vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser samspela och komplettera varandra för att möta samhällets behov. Det trafikslagsövergripande perspektivet är grundläggande i planeringen av hur vi ska använda vår infrastruktur smartare och effektivare. Utgångspunkten för Trafikverkets förslag är de transportpolitiska målen, inklusive klimatmålen. Trafikverkets övergripande prioritering är att enligt fyrstegsprincipen i första hand vårda och utveckla den infrastruktur som redan finns, samt vidta åtgärder som gör att den utnyttjas effektivt. Transportsystemets funktion, användning och miljöpåverkan påverkas även av en rad andra faktorer som inte är en del av infrastrukturplanen, såsom styrmedel, regleringar och upphandlad trafik. För att nå de transportpolitiska målen är infrastrukturen en pusselbit bland flera