Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Elektrifierad infrastrukturbyggnation
No full textDenna förstudie har utförts i nära samarbete mellan Volvo Construction Equipment, Lunds Tekniska Högskola och Blekinge Tekniska Högskola, och har utrett förutsättningarna att utföra större infrastrukturprojekt emissions- och fossilfritt. Vidare har det även undersöks huruvida ett beslutstöd, som kan verka genom hela värdekedjan: beställare, entreprenör och maskin/systemleverantör, är möjligt att utveckla. I samarbete med Trafikverket och PEAB valdes sträckan E20-Vårgårda till att utgöra case-studien i projektet. Även om känslighetsanalys har utförts med avseende på andra siter och applikationer kommer tyngdpunkten i denna förstudie att relatera till Vårgårda-caset. Bra och relevant indata från Trafikverket och utförande entreprenör, satt i kontext av ytterligare besökta siter, utgjorde grunden till modelleringsarbetet. Modellbyggnad, simulering och beräkningar delades upp i tre delar; Utveckling av modelldrivet beslutsstöd, Modellering av energiförsörjningssystem och Kostnadsmodellering på komplett site/systemnivå. Resultat från projektet pekar på att det är möjligt att utveckla ett beslutstöd som kan verka genom hela värdekedjan, dock bör de tre delarna i ett fortsättningsprojekt inkorporeras i ett sömlöst verktyg. Analysen i projektet visar även på att det torde vara fullt möjligt att genomföra ett större infrastrukturprojekt fossil- och emissionsfritt. Detta inom ramen för vad analysen täckt in, vilket är arbetsmaskiner i varianter som Volvo tillverkar och dess energibehov. Resultaten pekar vidare mot att en batterielektrisk lösning är att föredra ur systemverkningsgradssynpunkt, då detta visar sig vara det mest effektiva systemet. Den stora utmaningen med batterielektrisk drift är energidistributionen, där projektet konstaterar att det finns olika förutsättningar beroende på hur systemet byggs upp med ingående komponenter så som infrastruktur och maskiner. Projektet ger förslag på att lösa denna utmaning givet de olika randvillkoren. Samarbetet i projektet har fungerat väldigt bra, kommunikation med trafikverket, entreprenör, maskintillverkare och universitet har möjliggjort en analys, och syntes, vilken de ingående parterna hade haft svårt att åstadkomma individuellt.Elektrifierad Infrastrukturbyggnatio
Urbana kajer: Slutrapport i projekt TRV 2021/12255
No full textÖverflytt av transporter från väg till regional sjöfart har potential att minska trängsel i vägtrafiksystemet och minska skadliga emissioner från transporterna. Tillgången till funktionella kajer som kan användas som noder mellan sjö- och landtransporter har identifierats som ett hinder för implementeringen av sjöfartslösningar i urban miljö. Våra städer har växt upp i anslutning till vattenvägarna, och kajer finns därför. Samtidigt pågår det flera stadsbyggnadsprojekt i vattennära lägen och i gamla hamn- och industriområden där befintliga kajer riskerar att byggas bort på grund av att sjöfartens behov inte är kända eller inte prioriteras i samhällsplaneringen. Projektet Urbana kajers syfte var att förbättra förutsättningarna för urban sjöfart genom att säkerställa tillgången på multifunktionella kajer, samt att bygga upp kunskap som myndigheter, regioner och kommuner kan använda som underlag för trafikplanering och planering av områden med transportnoder mellan sjöfart och landtransport. Projektet har utformats i dialog med den nationella samordnaren för inrikes sjöfart och närsjöfart på Trafikverket. De två huvudsakliga metoderna i projektet har varit en litteraturstudie och en intervjustudie.Urbana kaje
Kravställning av Ev2-modul och beräkning av spårstyvhet - fördjupad analys
No full textVid statiskt plattbelastningsförsök belastas en platta i två cykler och deformationsförloppet från den andra cykeln ger en modul som benämns v2. Vid beräkning av en järnvägsbanks styvhet antas ofta v2 motsvara E-modulen i banken, vilket ger felaktiga resultat, främst på grund av E-modulens djup-, spännings- och töjningsberoende. Plattbelastning utförs med en påtagligt mindre utbredning av lasten än för exempelvis en spårplatta på en ballastfri järnvägsanläggning samt även vid en påtagligt högre spänningsnivå. I denna studie har resultat från fem plattbelastningsförsök använts som utgångspunkt för FEM-simuleringar i Plaxis 2D med jordmodellen Hardening Soil Model. En geometrisk FEM-modell av plattbelastningsförsök har skapats varefter ett stort antal simuleringar med olika jordegenskaper har utförts för respektive plattbelastningsförsök till dess att de simulerade deformationerna motsvarar de uppmätta i fält. För de fem fallen har sedan dessa jordegenskaper applicerats på en FEM-modell av en järnvägsbank med ballastfri spårkonstruktion och styvheter i underballasten analyserats. Denna analys has resulterat i en semi-empirisk modell för ett förenklat förfarande för uppskattning av E-modul utifrån v2. Simuleringarna visar att Ev2 motsvarar E-modulen vid bankens obelastade överyta. Genom att ansätta olika parametrar, vars värden ges i denna rapport, tillsammans med vedertagen jordmekanik kan en djupberoende E-modul för återbelastning som beror på % beräknas enligt ett förenklat förfarande. Modellen ger en godtagbar noggrannhet för beräknade deformationer. Analysen i denna studie avser järnvägsbank av krossad sprängsten 0-150 mm men är tillämpbar även för andra konstruktioner av krossad sprängsten samt sannolikt även andra fraktioner.Kravställning av Ev2-modul och beräkning av spårstyvhet – simulering och fördjupad analy
Slutrapport projekt OPNOP
No full textOPNOP (OPerational Noise OPtimization) är ett projekt som genomförts inom ramen för Centrum för hållbar luftfart vid Kungliga Tekniska Högskolan. Projektet har finansierats av Trafikverket. Syftet med OPNOP har varit att öka kunskapen kring hur olika bullergenererande källor på landande flygplan påverkar olika områden på marken under inflygningen. Projektet har också sökt att öka kunskapen kring möjligheter att styra uppkomsten av buller från dessa källor genom att flygplanet flygs något annorlunda med hänsyn till fart och tidpunkt för utfällning av klaffar och landningsställ. Den primära forskningsfrågan har varit; att om det med flygoperationella procedurer går att göra så att buller antingen flyttas från ett geografiskt område till ett annat under inflygningssektorn, eller att bullret minimeras vid ett specifikt område på marken, detta trots att flygplanet fortsatt flyger samma väg genom luften och över marken. Projektets syfte har uppnåtts genom att flygdata som registrerats ombord på flygplan från flygbolaget Novair har samlats in vid inflygningar till en av landningsbanorna vid Stockholm Arlanda flygplats. Under inflygningsvägen har buller även samlats in med mikrofoner på marken. Därefter har flygoperationella data från flygplanen matchats med insamlat bullerdata. Efter analys och slutsatser från det första steget i projektet har därefter insamlad data från det tidigare projektet Brantare analyserats och bullerberäknats för att bekräfta de slutsatser som gjorts efter projektets första fas. Slutsatsen är att det finns möjligheter att påverka bullerexponeringen av olika områden under inflygningsstråket till en flygplats. Fortsatt forskning på fler flygplanstyper krävs dock för att fastställa vilken reell förändring på buller ändrade flygoperativa rekommendationer kan få. OPNOP har byggt på samverkan med övriga projekt inom Centrum för Hållbar Luftfart. OPNOP har tagit del av resultat från andra projekt såsom ULLA, SAFT, ANT och CIDER samtidigt som OPNOP har bistått övriga projekt inom centrumet med deras behov av flygdata och flygoperativ kompetens.OPNOP Bulleroptimerin
Åldrande landsbygder : En översikt av forskningslitteratur och nationella transportlösningar
No full textVi står inför betydande demografiska förändringar, där en åldrande befolkning och urbanisering är två globala trender som präglar våra samhällen. I framtiden väntas åldersstrukturerna att fortsätta förändras, med störst ökning i gruppen äldre. Möjligheterna för äldre personer att bo kvar i sin bostad har samtidigt kommit att bli en viktig utgångspunkt. Forskare lyfter fram äldre personer i rurala områden som mer sårbara ur ett mobilitetshänseende än de som bor i mer urbana områden, trots det är forskningsområdet tämligen outforskat. Det riktas kritik mot att äldreforskningen i första hand utgått ifrån stadens kontexter och att mer rurala områden nedprioriterats. Då landsbygderna karakteriseras av en utspridd befolkning och målpunkter med relativt få resenärer, står kollektivtrafikförsörjningen inför en utmaning. Rapporten avser att ge en översikt över forskningsområdet äldres transportmöjligheter i rurala områden och inkluderar även en översikt över nationella transportlösningar.Landsbygdens långsiktiga utmaningar; ett inkluderande transportsystem för en åldrande befolknin
Recommendations for Assessment of Reinforced Concrete Slabs : Enhanced structural analysis with the finite element method
No full textArmerade betongkonstruktioner uppvisar ett olinjärt beteende vid belastning, med uppsprickning av betong för brukslaster och plasticering av armering och krossning av betong för brottlaster. Med icke-linjär finit elementanalys (FE-analys) kan konstruktionens respons beskrivas på ett korrekt sätt och därigenom ge bättre förståelse för verkningssättet. Sådana analyser har också visat stor potential för att påvisa högre bärförmåga jämfört med traditionella förenklade och linjära analysmetoder. En strategi för bärighetsberäkningar, som utvecklats inom tidigare forskning, erbjuder en strukturerad metodik för hur mer avancerade och successivt noggrannare analysmetoder kan användas för att utvärdera armerade betongplattor. I denna rapport ges rekommendationer för praktisk bärighetsutvärdering med FE-analys. Fokus är på förbättrad strukturanalys med icke-linjär FE-analys, och tillämpningen är armerade betongplattor med begränsad membranverkan. Avsikten är att underlätta användningen av icke-linjär FE-analys i praktiskt ingenjörsarbete genom detaljerade rekommendationer för hur sådana analyser kan utföras. Även om tillämpningen är armerade betongplattor är den presenterade metodiken generell, och kan i flera avseenden därför även användas för andra typer av konstruktioner. Rekommendationerna som ges i denna rapport baseras på författarnas tidigare forskning, på information i litteraturen och på ingenjörsmässiga bedömningar baserade på praktisk erfarenhet. Avsikten är att ge konservativa uppskattningar av bärförmågan, vilka uppfyller aktuell säkerhetsnivå. Rapporten innehåller en noggrann beskrivning av strategin för bärighetsberäkningar. Det globala säkerhetsformat som rekommenderas för icke-linjära beräkningar presenteras, och rekommendationer ges för hur det kan tillämpas på olika nivåer i strategin. Rekommendationer ges även för hur effekten av nedbrytning kan beaktas i analyserna. Icke-linjär FE-analys av betongkonstruktioner behandlas i ett eget kapitel och generella råd ges för tillämpningen. Vidare ges generella rekommendationer för utvärdering med förenklade beräkningar och linjära analyser enligt dagens praxis. För utvärdering med icke-linjär FE-analys ges detaljerade rekommendationer för praktisk tillämpning. Råd ges för val av strukturmodell och materialmodeller, bestämning av materialparametrar, modellering och genomförande av analys. Vidare beskrivs utvärdering av konstruktionens respons baserat på analysresultaten, bestämning av bärförmåga och kontroll av respons i bruksgränstillstånd. För icke-linjär analys med skalelement används modeller på högre appoximationsnivå från Model Code 2010 för bestämning av lokal bärförmåga. Slutligen visas tillämpningen av strategin på exempel bestående av två plattor provade i laboratorium och en brobaneplatta.Rekommendationer för utvärdering av armerade betongplattor - Förbättrade strukturanalyser med finit elementmeto
Fördjupade beskrivningar av angelägen forskning och innovation 2021-2026
No full textI detta dokument finns fördjupade beskrivningar av angelägen forskning och innovation. Dokumentets texter är grupperade i ett antal angelägna områden där vi gör bedömningen att vi vill komplettera Trafikverkets plan för forskning och innovation för åren 2021-2026.Se också Trafikverkets Forsknings- och innovationsplan för åren 2021-2026, länk till höger.</p
Ledningsärenden : Åtgärder för kortare handläggningstid och effekter av ökad närvaro i fält
No full textDen här rapporten sammanfattar Trafikverkets arbete med att korta handläggningstiderna för ledningsärenden och beskriva effekterna av det nya regelverket som började gälla den 1 januari 2020 för ledningsärenden väg (Standardavtalet ABS 20). Rapporteringen vänder sig i första hand till Trafikverkets uppdragsgivare men kan också vara av intresse för andra parter med intresse för bredbandsutbyggnaden i Sverige
Krav – VGU : Begrepp och grundvärden
No full textTrafikverkets regelverk för anläggningsstyrning anger de krav på funktion och utformning som gäller för samtliga Trafikverkets anläggningar. Regelverket ställeräven krav på hur kravuppfyllnad ska verifieras och på hur lösningar och verifiering ska redovisas. Regelverket omfattar regler för ny- och ombyggnation, drift och underhåll och ska användas vid planering, projektering, genomförande och förvaltning. Flera dokument i regelverket ingår i Trafikverkets säkerhetsstyrningssystem för järnväg. Se särskilda regler för förvaltning av säkerhetstillståndet. Regelverket gäller. Det blir tvingande för leverantör genom att åberopas i kontraktshandlingarna. Enskilda delar kan endast avtalas bort genom dispens. Dispens från regelverket söks och hanteras internt på Trafikverket enligt särskild ordning. Regelverket upprepar normalt inte krav som finns i lagar och andra författningar. Regelverket kan dock ange detaljeringar eller specificeringar till kraven i respektiveförfattning. I det fall lag eller annan författning ställer strängare krav än vad som anges i Trafikverkets regelverk gäller dessa krav före krav i regelverket. Olika versioner av ett kravdokument kan vara gällande i samtidigt pågående verksamheter och kontrakt. I en kontraktshandling är det den i kontraktet angivna versionen som gäller, oavsett om det finns en version med ett senare ”gäller-från-datum”. Regelverket innehåller också råd. Ett råd är alltid kopplat till ett krav. Råden innehåller möjliga sätt att uppfylla kraven. De anger hur krav på en anläggningsutformning, prestanda eller effekter kan uppfyllas, eller hur uppfyllande av kraven kan verifieras. Råden kan även innehålla kompletterande stöd och val, där kraven inte är fullständiga och lösningen behöver projektanpassas. Råden är ett stöd för den utförare som vill använda beprövade lösningar. De är också ett stöd för Trafikverkets projektledare och specialister och hjälper Trafikverket att agera konsekvent. I vissa fall redovisas därför även bakgrunden till kraven. Det kan finnas andra sätt att uppfylla kraven än de lösningar som anges i råden, men för dessa är i allmänhet kravet på verifiering av lösningen högre. Krav och råd redovisas i separata dokument märkta ”KRAV” respektive ”RÅD”. Dokumenten har korresponderande DokumentID.En ny version av publikationen publicerades 7 april 2021. Korsreferenser och länkar är rättade. Innehållet har inte förändrats.</p
Utpekad bristanalys: ”Stockholm-riksgränsen-Oslo, kapacitetsproblem och långa restider” : Underlag till revidering av nationell plan
No full textUnder rubriken ”Utpekade bristanalyser” angav regeringen i sitt fastställelsebeslut av Nationell plan 2018-2029 att ”Trafikverket bör fortsätta att utreda de stråk, noder eller motsvarande som beskrivs nedan. Utredningsarbetet bör ha som målsättning att dessa stråk, noder eller motsvarande är så pass utredda att de kan övervägas i nästa planeringsomgång och planrevidering.” Den bristanalys som denna rapport redovisar är ”Stockholm–riksgränsen–Oslo, kapacitetsproblem och långa restider”. Utifrån uppdragets formulering har vi huvudsakligen beskrivit brister och förslag till åtgärder ur ett gränsöverskridande resandeperspektiv på järnväg. Trafikverkets sammanfattande bedömning är att de mest betydande bristerna på järnvägen i stråket Stockholm–Oslo är kopplade till bristande kapacitet. En ogen sträckning över gränsen till Norge bidrar tillsammans med låg hastighet på stråkets västra del till den långa restiden. Dessa två brister kombinerat med blandad gods- och persontrafik medför mycket låg punktlighet och svagt underlag för fler avgångar. Sammantaget ger detta låg uppfyllelse av det transportpolitiska funktionsmålets preciseringar om tillförlitlighet, tillgänglighet mellan Sverige och andra länder samt förutsättningar för att välja kollektivtrafik.