Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
PM Landskapsanpassning – en vägledning : Bilaga till Kvalitetsprogram Arkitektur för Nya Stambanor
No full textTransportinfrastrukturen bör planeras utifrån landskapets värden och funktioner, med en strävan att behandla landskapsanpassningsaspekter tidigt i planläggningsprocessen. Målsättningen med detta dokument är att ge grundläggande förståelse till hur nya stambanor kan anpassas så att landskapets värden och funktioner kan bibehållas och utvecklas. Begreppet landskapsanpassning är ett brett begrepp som innefattar anpassning till ekologiska system, upplevelsevärden, landskapets form och tidsdjup. PM Landskapsanpassning är tänkt att fungera som ett kunskapsunderlag och vägledning. Här ges motiv och tillvägagångssätt för att landskapsanpassa anläggningen. Det övergripande syftet är att tillgodose landskapets värden och funktioner kan bibehållas och utvecklas i och med anläggandet av nya stambanor i Sverige. Denna PM är en bilaga till "Kvalitetsprogram Arkitektur för Nya Stambanor” som publiceras augusti 2021.
Åtgärdsvalsstudie trafiksäkerhet och framkomlighet väg 34 Stora Sjögestad- Borensberg
No full textRapporten dokumenterar åtgärdsvalsstudien rörande brister i trafiksäkerhet och framkomlighet på väg 34 mellan Stora Sjögestad och Borensberg i Östergötlands län. Studien genomfördes i samarbete mellan Trafikverket, Region Östergötland, Linköpings kommun och Motala kommun under 2020 och 202
Åtgärdsvalsstudie Trafiksäkerhet och restid väg 32 Sommen – Mjölby i Östergötlands län
No full textRapporten dokumenterar åtgärdsvalsstudien rörande brister i trafiksäkerhet och restid på väg 32 mellan Sommen och Mjölby i Östergötlands län. Studien genomfördes i ett samarbete mellan Trafikverket och Region Östergötlan
Järnvägsforskning 2021 – 2030 – Excellensområden : Beskrivning 2021 maj
No full textTrafikverket har i samverkan med dagens ledande FoI-miljöer och JBS - Järnvägens Branschsamverkan, tagit fram ett program för Järnvägsforskningen 2021 – 2030. Programmets syfte är att definiera inriktning och former för den kommande järnvägsforskningen. Programmet deltar i och samverkar med EU:s program för järnvägsforskning, Europe´s Rail 2022 - 2031. De tio excellensområdena består av 6 stycken Excellensområden inom teknik, 3 stycken Excellensområden inom funktion och 1 excellensområde för Systemperspektiv som tar ett helhetsgrepp (Cross Cutting) över definierade områden och gränssnitt däremellan
Nya stambanor : Livscykelkostnadsanalys och livscykelbedömning av bullerskyddsskärmar
No full textSom trafiksystem är järnvägen ett miljöeffektivt transportmedel i jämförelse med andra transportsystem. Trots detta anses bullerstörningar vara ett av järnvägens allvarligaste miljö- och hälsoproblem som påverkar många människor i landet. Trafikverket har en riktlinje för hantering av buller i olika verksamhetsmiljöer (TDOK: 2014:1021). Samtidigt beskriver TDOK 2014:1021 att även aspekter som ekonomi och teknisk möjlighet ska tas i beaktande. Under projekteringen av en järnvägsanläggning står beslutsfattare inför många vägval. Dessa vägval kan omfattas av såväl tekniska konfigurationer, underhållskoncept, linjedragning eller andra viktiga strategiska vägval. Oavsett vilket område som valet grundar sig på, kommer det säkerligen finnas ett flertal valmöjligheter som ger olika effekter på anläggningen. Ett sådant exempel kan vara valet mellan två, och flera, tekniska konfigurationer. Till synes kan valet se enkelt ut, man bedömer att alternativen är likvärdiga i teknik samt funktion och väljer det system som är ”billigast” utifrån lägsta investeringskostnad. Tyvärr är det väldigt sällan ett beslut kan fattas genom sådana enkla principer. Någonstans bör en avvägning av funktionell prestanda och kostnader över hela livscykeln vägas in, för att kunna fatta viktiga strategiska beslut. I följande utredning ska en metod och analys tas fram för att ge stöd i valet av bullerskyddskärm, för att säkerhetsställa att kostnadseffektiva beslut görs
VGU-guiden : Vägars och gators utformning - Stödjande kunskap
No full textI Vägars och Gators Utformning (VGU) beskrivskrav och råd för utformning av den färdiga väg eller gatuanläggningens egenskaper. Kraven i VGU ska användas vid utformning inom Trafikverket och är rådgivande för kommuner. VGU:s krav- och rådsdokument ska uppdateras löpande utifrån ny kunskap inom väg- och gatuutformning. Antalet sidor i VGU har de senaste åren minskats genom att arbetsgångar och detaljrikedom i åskådliggörandet av kunskap har reducerats. Det finns därför ett behov av att ge stöd för hur VGU ska tillämpas då väg- och gaturum ska formas, vilket är bakgrunden till att VGU-guiden har tagits fram som stödjande handböcker. Arbetsmetodik och bakgrundskunskap har nu inarbetats i VGU-guiden. Denna handbok beskriver en fördjupning av kunskap inom väg- och gatuutformning och som inte finns beskriven i VGU:s krav- och rådsdokument eller i andra handböcker. Innehållet i Stödjande kunskap ska baseras på etablerad kunskap som har en tydlig koppling till kraven och råden i VGU
Tvärförbindelse Södertörn : En del av ett modernt och klimatanpassat transportsystem med modern teknik och innovativa åtgärder
No full textTvärförbindelse Södertörn är en ny väg som ska gå mellan E4/E20 vid Vårby, via Flemingsberg till väg 73 vid Haninge centrum. Trots stor befolkningstillväxt, både historiskt och förväntad, har väginfrastrukturen på Södertörn inte byggts ut på många år. Vägen utformas både för att åtgärda dagens brister och för att försörja den framtida ökande befolkningen. Regeringen har begärt att Trafikverket ytterligare utreder hur utformningen av vägen kan bidra till god kollektivtrafikförsörjning, måluppfyllelse för klimatmålen samt goda möjligheter till cykling. Regeringen lägger även stor vikt vid att bristande möjligheter för vidaretransporter från Norviks hamn inte motverkar målet att flytta gods från väg till järnväg och sjöfart. Trafikverkets inriktning är att Tvärförbindelse Södertörn ska kunna nyttjas som en del av ett nytt, modernt och klimatanpassat transportsystem genom att i högsta möjliga omfattning nyttja modern teknik och innovativa åtgärder
Rening av näringsämnen i överskottsvatten i infrastrukturentreprenader – Litteraturstudie och urval
No full textDenna delrapport är den första från projektet Rening av näringsämnen i överskottsvatten i infrastrukturentreprenader som utförs av RISE på uppdrag av Trafikverket. Syftet med projektet är att bidra till utvecklingen av en behandlingsteknik för att minska kväveinnehållet i kväverikt processvatten hos Trafikverkets infrastrukturentreprenader. De specifika målen för projektet är att: (1) sammanställa kunskap om möjliga behandlingstekniker, (2) identifiera de mest lämpliga teknikerna för att vidare undersöka i labbförsök, samt utifrån labbförsöken, (3) identifiera en lämplig behandlingsteknik för utvärdering i pilotskala. I denna rapport presenteras den inledande litteraturstudien som har genomförts i projektet, samt de behandlingstekniker som har identifierats som mest lovande för vidare labbförsök.Syftet med litteraturstudien är att identifiera lovande tekniker och metoder för att rena kväve från överskottsvatten vid byggentreprenader. En extensiv sökning av vetenskaplig litteratur med flera nyckeltermer för tekniker för rening av kväve i vatten med liknande karaktär och systematisk genomgång av identifierade studier gjordes för att kartlägga potentiella tekniker. Utöver sökningar inom vetenskapliga databaser och tidskrifter gjordes även sökningar i databaser med examensarbeten, myndigheter och hemsidor. För en fördjupad förståelse för varje identifierad teknik gjordes riktade sökningar för kompletterande material. De identifierade teknikerna kategoriserades i 15 generella kategorier: biologisk nitrifikation/denitrifikation, aerobt granulärt slam, Anammox/deammonifikation, mikroalger, adsorption, jonbyte, ammoniakstrippning, membranfiltrering, elektrokemisk oxidation och reduktion, mikrobiella bränsleceller och elektrolysceller, samt kemiska metoder. Trots att sökningarna innehöll nyckelord för att identifiera byggprocessvatten och annat processvatten från infrastrukturentreprenader, återfanns ingen sådan studie i kartläggningen. Däremot återfinns en handfull studier på vatten från gruvverksamhet, en del av dessa från Sverige.För att välja ut de mest lovande teknikerna användes en poängsättningsmodell med skall-krav samt bör-krav som formulerades tillsammans med intressenter vid en workshop. Poängsättningsmodellen identifierade ammoniakstrippning, adsorption och elektrokemisk rening som de tre mest lovande teknikerna. Dessa tekniker har fördelar jämtemot biologiska metoder då de inte är lika beroende av temperatur, klarar varierande förhållanden bättre, samt att uppstartstiderna är kortare och att processerna överlag är mindre känsliga. Då biologisk kväverening är den vanligaste metoden som används för att rena vatten förorenat med kväve, samt att höga reningsgrader kan uppnås under goda förhållanden gör att det är en intressant metod att studera vidare i labbförsök, trots att den inte är bland de tre metoder som fick högst poäng i urvalsprocessen. Förutom biologisk kväverening bedöms ammoniakstrippning, adsorption och elektrokemisk rening som de mest intressanta att studera vidare.Rening av näringsämnen i överskottsvatten i infrastrukturentreprenade
Skadeverkan mot byggnad av markvibrationer från sprängning
No full textVid sprängningsarbete uppstår en omgivningspåverkan i form av markvibrationer som kan ge upphov till skador hos närliggande byggnader och konstruktioner. I dagens svenska vibrationsstandard anges riktlinjer för tillåtna vibrationsvärden för att undvika skador på olika typer av byggnader och byggnadsmaterial. Dessa riktlinjer är i huvudsak baserade på arbete utfört under 1940 till 1960-talet och beror av faktorer såsom t.ex. avstånd och grundförhållanden. Det vetenskapliga stödet är dock svagt, och kritik har framförts att givna riktlinjer i flera fall bedöms vara alltför konservativa. Med anledning av detta finns det i branschen en önskan att modernisera den nationella standarden. För att kunna göra detta finns det dock ett behov av att bättre förstå den teoretiska bakgrunden till hur olika vibrationsfaktorer påverkar skadebilden i en byggnad samt vilken effekt olika typer av parametrar har på skaderisken. Denna förstudie behandlar modellering av markvibrationer från sprängning och dess inverkan på närliggande byggnader. Arbetet omfattar dels att studera vilka markvibrationer som genereras från sprängning (lastresponsen), och dels hur dessa vibrationer påverkar angränsande byggnader (strukturresponsen). I projektet studeras inverkan på skaderisken från olika parametrar kopplade till lastens, markens och byggnadens egenskaper. Ett ytterligare syfte med förstudien är att utifrån numerisk modellering närmare stu-dera de riktlinjer för sprängningsinducerade vibrationer i byggnader som formuleras i Svensk Standard, samt i någon mån också relatera resultaten till standarder i andra länder. Projektet syftar således till att ge en djupare förståelse för kopplingen mellan mark- och strukturvibrationer, och hur detta i sin tur relaterar till skador i konstruktioner. Genom att belysa hur olika fenomen, och samspelet dem emellan, inverkar på skaderisken hos en vibrationsutsatt byggnad kan sådana modeller utgöra en viktig grundsten för en framtida revidering av Svensk Standard.Skadeverkan mot byggnad av markvibrationer från sprängnin
Gångfartsområden : samband mellan utformning, hastighet och andra effekter
No full textSlutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder inom rapportens ämnesområde. Ambitionen med denna rapport har varit att undersöka hur gångfartsområden ska vara utformade för att hastigheterna och funktionen i övrigt ska fungera enligt regleringen. Gångfartsområden, woonerf, skapades från början i Holland som ett sätt att skapa fler friytor för vistelse i (befintliga) bostadsområden med tät stadsbebyggelse där det inte bedömdes finnas tillräckligt med vistelseytor. Genom att utforma gatorna för en låg hastighet kunde oskyddade trafikanter tillåtas att vistas över hela ytorna mellan husen. Biltrafik tilläts på de boendes/gåendes villkor. Förutom i bostadsområden har gångfartsområden blivit vanliga på stadsgator med handel och mycket gångtrafik men som saknar utrymme för breda gångbanor och/eller rena gågator inte är möjliga av någon anledning. Regleringen gångfartsområde används även på gator med relativt mycket bil- och/eller cykeltrafik. Rapporten beskriver studier av åtta gator reglerade som gångfartsområde. På fyra av gatorna har, förutom trafikmätningar, beteendestudier och platsobservationer genomförts. Studien visar att det är svårt att utforma en gata så att motorfordon framförs i gångfart, speciellt om tunga fordon behöver komma fram. En tydlig zonering minskar gångtrafikanternas nyttjande av hela gatans bredd och fordonsförarna förväntar sig en fri körbana, väjning mot fotgängare minskar och hastigheterna ökar generellt.