Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Virtuell Masteranläggning : ökad förmåga att arbeta modellbaserat i Trafikverket
No full textDet är idag svårt att på ett effektivt sätt beskriva och förstå hur väl Trafikverkets krav och råd, Teknisk Godkänt Material (TGM) och övriga tekniska lösningar fungerar i ett komplett anläggningssammanhang. Det är först när projekten, t.ex. inom Investering och Stora Projekt, använder kraven som denna kvalificering görs. Vi vet att projekten ofta begär avsteg från krav och TGM och vi har svag återkoppling från delar av anläggningens egenskaper under livscykeln tillbaka till krav och råd och TGM. Det kan också vara svårt att kvalificera nyutveckling på konceptuell nivå innan utvecklingen har genomförts. Det kan gälla både metoder, material och lösningar. En modell av anläggningen eller relevanta delar av en anläggning kan vara kraftfullt för att visa detta. Detta görs inom ramen för BIM-baserade metoder i investeringsprojekt, men görs inte på generell nivå i samband med utvecklingen av krav, råd och TGM. När vi nu arbetar med Nya Stambanor kan resultatet användas för att kvalificera krav och råd och komponentutveckling i ett generellt sammanhang som i sin tur kan stödja investeringsprojekten på ett bättre sätt
Miljöuppföljning ekodukt över E65 vid Lemmeströtorp : Förekomst och fördelning av större däggdjur vid Ekodukt Lemmeströtorp 2019–2020
No full textEkodukt Lemmeströtorp färdigställdes under våren 2019. Målsättningen med faunapassagen är att dämpa barriäreffekterna från väg E65 genom att skapa en grön struktur som binder samman landskapet söder och norr om E65. Ekodukten förväntas att fungera för allt djurliv och stärka rörelserna i nordsydlig riktning, inte minst för nominatrasen av kronhjort. Viltets rörelser invid ekoduktens öppningar och passager genom ekodukten har utvärderats mellan juli 2019 och juli 2020 med hjälp av viltkameror (autokameror). Ekodukten visar sig fungera tillfredställande som en faunapassage för samtliga klövvilt. Den flitigaste besökaren som nyttjar ekodukten är dovhjort. Även vildsvin och rådjur är vanligt förekommande och passerar genom ekodukten. Kronhjort förekommer sällan vid ekodukten. Det beror på att kronhjort är än så länge ovanlig i landskapet. Än mer sällsynt är älg i landskapet och följaktligen även som besökare vid ekoduktenUtgiven i samverkan med EnviroPlanning AB.</p
Förslag till objekt som bör få byggstartas år 1-3 (2022-2024) samt objekt som bör få förberedas för byggstart år 4-6 (2025-2027)
No full textRegeringen har, genom regeringsbeslut I2021/00871, givit Trafikverket i uppdrag att redovisa status för objekt som ingår i regeringens beslut den 31 maj 2018 om fastställelse av nationell trafikslagsövergripande plan för transportinfrastrukturen för perioden 2018-2029. I uppdraget ingår att Trafikverket dels ska redovisa status för objekt som ingår i regeringens tidigare beslut om byggstarter dels föreslå objekt som Trafikverket bör får byggstarta år 1-3 (2022-2024) och objekt som bör få förberedas för byggstart år 4-6 (2025-2027). Objekt som ingår i regeringens beslut och som har byggstartats eller bedöms byggstarta innan utgången av 2021 omfattas inte av kravet på redovisning av status.
Förarprovs årsrapport 2020
No full textPrecis som för samhället i stort innebar 2020 en rad oväntade utmaningar för Förarprov. Under pandemin har det varit viktigt för oss att skydda medarbetare och kunder från smitta men samtidigt kunna fortsätta tillhandhålla viktiga samhällstjänster. Samtidigt kan vi glädjas åt ett trendbrott där andelen godkända prov för körprov B ökat. Under många år har godkännandegraden sjunkit för varje år men nu går det åt rätt håll
Forskningens utmaning kring utveckling av system med avancerad visualisering : Analys av barriärer och vägval
No full textDenna rapport är resultatet av en gemensam förstudie mellan projekten AI-baserad Realtidsprognostisering av Trafikinformation (AIRT), Styrning mot ökad punktlighet och Digitaliserade beslutsstöd. Rapporten kartlägger centrala frågor, barriärer och erfarenheter från projektens behov av visualisering. Vidare beskrivs ett antal vägval hur Trafikverket kan hantera frågor avseende bland annat visualisering, data- och modelldelning samt så kallade digitala tvillingar för forskning och innovation.AIRT-projektet (AI-baserad Realtidsprognostisering av Trafikinformation, TRV2020/5711) i samverkan med FOI-projekten ”Styrning mot ökad punktlighet” (TRV 2020/26594) och ”Digitaliserade beslutsstöd – policy och praktik” (TRV 2019/119686).</p
Planering av vägtransportsystemet i samverkan med fordonsutvecklingen
No full textFörarstödsfunktioner och tjänster spelar en viktig roll i dagens och framtidens trafiksäkerhetsarbete, men också för att uppnå flera av de andra målen i Målbild 2030 – Tillgänglighet i ett hållbart samhälle. Syftet har varit att identifiera och rekommendera åtgärder i Trafikverkets digitala och fysiska infrastruktur som tar vara på digitaliseringens möjligheter och utvecklingen av fordonsflottan. Åtgärderna ska vara genomförbara inom de närmaste fem åren och bidra till ett hållbart vägtransportsystem. Hänsyn har tagits till genomslag av förarstödsfunktioner, utmaningar för förarstödsfunktionerna kopplat till infrastrukturen, samt status för väginfrastrukturen idag. Rekommenderade åtgärder bedöms också vara en grundförutsättning för att fler åtgärder ska kunna genomföras, såväl inom de närmaste fem åren som i ett mer långsiktigt perspektiv
Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen i Region Väst 2020 : målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020
No full textDenna rapport redovisar och analyserar trafiksäkerhetsutvecklingen mellan 2007-2020 i Trafikverket Region Väst. För vägtrafik analyseras utfallet för antalet omkomna och skadade samt för ett antal utpekade indikatorer. För järnväg analyseras utfallet av antal omkomna. Rapporten är ett underlag för den fortsatta planeringen av trafiksäkerhetsåtgärder i regionen
Bristanalys Malmtransporter från Bergslagen
No full textBristanalysen har genomförts i enlighet med utpekandet av behov av kompletterande bristanalyser i nationell plan för infrastrukturen 2018-2029. Åtgärdsförslagen finns beskrivna med utgångspunkt från i första hand malmtransporter. De åtgärder som föreslås ger även goda effekter för övriga trafikupplägg, såväl i stråket Bergslagen-Oxelösund som i angränsande tågsystem och trafikupplägg i Mälardalen. Följande åtgärder anses som högst prioriterade, för att inom kommande planperiod skapagoda förutsättningar för transport av järnmalm från Bergslagen till i tidigare utredningarutpekad utskeppningshamn i Oxelösund: En mötesfunktion på Bergslagsbanan (enkelspårsbana) mellan Ställdalen och Frövi i närhet av Storå. Utbyggnad till dubbelspår på Mälarbanan mellan Arboga och Jädersbruk Utbyggnad till dubbelspår på Svealandsbanan mellan Rekarne och Folkesta i Eskilstuna Samtidighet driftplatse
Utpekad bristanalys Stockholm–Oslo : Delen genom Värmland
No full textRapporten belyser en av de sexton av regeringen utpekade bristanalyserna, i beslutad nationell transportplan 2018-2029, stråket Stockholm-riksgränsen-Oslo, innehållande bristerna kapacitetsproblem och långa restider. Här sammanfattas fem utredningar som genomförts under perioden 2017-2021 och som innehåller underlag till bristanalysen för stråket Stockholm-Oslo och delen genom Värmland