Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Kompetensförsörjning i infrastrukturbranschen : Underlagsrapport till Förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2022–2033
No full textTrafikverket presenterade den 30 oktober 2020 regeringsuppdraget Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2022 − 2033 och 2022 – 2037. En del av inriktningsunderlaget behandlade kompetensförsörjning i infrastrukturbranschen då Trafikverket hade identifierat frågan som en av de centrala utmaningarna.Allt pekar på ett totalt ökat behov av resurser och kompetens inom transportområdet. Redan nu upplever många aktörer svårigheter att rekrytera rätt kompetens. Brist på kompetens innebär risker för utvecklingen mot ett hållbart samhälle och för möjligheterna att genomföra beslutade och planerade åtgärder i gällande planer. För att möta behovet av kompetens behöver utbildningssystemet utvecklas och bli mer flexibelt
Fördjupad utredning : Landvettervägen, väg 535, delen Furulund - Partillemotet
No full textUtredningen berör väg 535, Landvettervägen, mellan Furulunds cirkulationsplats och Partillemotet. Utredningen ska ses som en påbyggnad på tidigare genomförd åtgärdsvalsstudie, ÅVS Tvärförbindelse E20 - väg 40 (TRV 2017/117972) från 2018. För denna avgränsade sträcka av Landvettervägen har sedan tidigare en avsiktsförklaring tecknats mellan Västra Götalandsregionen (VGR), Trafikverket och Partille kommun. Avsiktsförklaringen gör gällande att parterna ska verka för att åstadkomma en helhetslösning för vägen i befintlig sträckning och att planeringen för infrastruktur, kollektivtrafik och bebyggelse för ska samordnas med utgångspunkt i ambitioner om utvecklad kollektivtrafik och bebyggelse i kollektivtrafiknära lägen. Detta måste dock ske på ett sådant sätt att vägens nuvarande och långsiktiga funktion fortfarande tillgodoses. Under 2020 har Partille kommun genom framtagande av strukturplan för Fördjupad översiktsplan Södra centrum och planprogram Furulund konkretiserat kommunens förslag för stadsutvecklingen längs aktuell vägsträcka. Förslaget tar höjd för ambitionerna i Målbild Koll203 och inkluderar bland annat en breddning av dagens väg med mittförlagda kollektivtrafikkörfält, tillkommande busstationer och stadsgatuanpassad utformning av Landvettervägen mellan Furulunds cirkulationsplats och Partillemotet. I anslutning till vägen föreslår kommunen därtill exploatering av ett stort antal tillkommande bostäder och verksamheter. Trafikverket har i denna utredning undersökt hur planeringen för infrastruktur, kollektivtrafik och bebyggelse på sträckan Furulund – Partillemotet kan samordnas. I utredningen redovisas Landvettervägens nuvarande och framtida funktion i ett regionalt och nationellt perspektiv, samt vad som krävs i termer av infrastruktur, kapacitet och framkomlighet för att säkerställa denna funktion. Till detta har Trafikverket analyserat vilka effekter Partille kommuns förslag på stadsgata och förslag på tillkommande exploatering medför på Landvettervägen, på närliggande vägnät samt på det övergripande trafiksystemet kring östra Storgöteborg. Trafikverket har även kostnadsbedömt kommunens förslag och beskrivit vilka tidsperspektiv och förutsättningar som gäller för en framtida genomförandeprocess. De resultat som presenteras i utredningen utgör underlag inför fortsatt samverkande planering mellan Trafikverket, VGR och Partille kommun.
Järnvägens kapacitetsutnyttjande 2020
No full textKapacitetsutnyttjandet har under 2020 minskat, något som uteslutande beror på effekterna av Corona-pandemin. Under årets tre första månader var trafikeringen normal, men från mars och framåt minskade framförallt den kommersiella persontrafiken. Minskningar på mellan 30-50% har noterats för denna trafik på stambanorna. Den regionala persontrafiken och godstrafiken minskade dock inte i samma omfattning utan låg kvar på ungefär samma nivå som tidigare år. För att göra en rättvisande analys så utgår denna rapport enbart från årets tre första månader och för denna period noteras små förändringar jämfört med 2019. De investeringar som gjordes i järnvägsnätet under 2019 var också av mindre karaktär, som trimningsåtgärder och mindre ombyggnadsåtgärder. Förändringarna i kapacitetsutnyttjandet fördelat över dygnet var under årets tre första månader minimalt, endast några enstaka procent jämfört med 2019. För kapacitetsutnyttjandet under dygnets mest belastade 2 timmar är trenden att linjedelar med högt kapacitetsutnyttjande minskat något, medan bandelar med medelhögt och lågt kapacitetsutnyttjande ökat något
Regeringsuppdrag kostnadsutveckling vid upphandling och genomförande av investeringsprojekt
No full textTrafikverket har kostnadsökningar i investeringsverksamheten och regeringen har gett oss i uppdrag att ta reda på varför och föreslå åtgärder för att minska eller undvika dessa genom att analysera skillnader mellan leverantörernas anbud och slutkostnader jämfört med Trafikverkets beräkningar. De projekt som vi analyserar är avslutade projekt med en egenkalkyl på över 100 miljoner kronor mellan år 2018-2020. upprätta handlingsplan – med ett åtgärdsprogram för att minska kostnadsöverskridanden i investeringsverksamheten. Arbetet har skett i samråd med representanter från olika verksamhetsområden internt inom Trafikverket och med externa parter; Byggföretagen, Innovationsföretagen, VTI, Maskinentreprenörerna, Konkurrensverket och Upphandlingsmyndigheten
Cykel- och mopedhjälmsanvändning i Sverige 2020
No full textI den här rapporten sammanfattas cyklisters hjälmanvändning i 21 orter i Sverige. Sedan 2012 har även en mindre mätning av mopedisters hjälmanvändning genomförts. Fokus för studien ligger på jämförelser mellan åren 2019 och 2020. Mätningarna för cykelhjälm startade år 1988. Studien indelas i fyra huvudkategorier av cyklister: • Barn upp till 10 år och vuxna över 65 år som cyklar på sin fritid i bostadsområden • Barn 6 – 15 år som cyklar till/från grundskolor • Vuxna (≥ 16 år) som cyklar till/från arbetsplatser • Vuxna (≥ 16 år) respektive barn som cyklar på allmänna cykelstråk. Totalt har 38 067 cyklister observerats 2020. Observationerna genomfördes under augusti och september månad. Den sammanvägda genomsnittliga hjälmanvändningen sett över alla fyra cyklistkategorier 2020 var 47,2 procent, 2019 var andelen 46,6 procent. Ökningen är inte signifikant högre än 2019, men högre än vid tidigare mättillfällen. Studien är utförd av Origo Group.</p
Trafikledningsområde Öst/Stockholm väg, centrala Stockholms län : karta
No full textKarta över trafikledningsområde Öst/Stockholm väg, centrala Stockholms län
Nya stambanor - Projekt Teknik & Utveckling : Kravspecifikation - Inläckning med hänsyn till tunnlarnas funktion och säkerhet
No full textFöreliggande dokument omfattar frågan om vatteninläckage till tunnlar i projekt som ingår i programmet ”Nya stambanor”, NS (”höghastighetsprojektet”). Dokumentet redogör för krav som funnits vara i behov av omformulering och/eller avsteg i relation till krav som anges i TRVINFRA-00233 ”Krav Tunnelbyggande”. De krav som på detta sätt ersätts anges i avsnitt 7.1.4.2 ”Tunnelns funktion och säkerhet”, ingående i avsnitt 7.1.4 ”Utformning med hänsyn till skydd mot inläckning av vatten”. Såväl föreliggande dokument som de nya kraven har tagits fram i Delprojekt Tunnel, ingående i Tekniska systemkrav Nya stambanor, TSK NS. Dokumentet är ett Trafikverksdokument som, tillsammans med befintligt regelverk, innehåller Trafikverkets tekniska krav för planering, projektering, byggande, drift och underhåll avseende Nya stambanor på sträckorna Stockholm – Göteborg/Malmö.Ersätter publikation 2019:197</p
Kvalitetsprogram Arkitektur Nya Stambanor
No full textNya Stambanors mål för arkitektur, stationer och landskap är högt ställda, samtidigt som vår rådighet och vårt faktiska ansvar är begränsande faktorer. Det är en utmaning som kräver samordning inom Trafikverket och med externa aktörer. Att hitta balansen mellan arkitektoniska ambitioner och ekonomiska förutsättningar är en annan utmaning. Målsättningen med kvalitetsprogrammet är att omhänderta de högt ställda målen för en långsiktigt ekonomisk hållbar anläggning där arkitekturen tillför ett mervärde och ger kvalitativa lösningar. Kvalitetsprogram Arkitektur Nya Stambanor är ett strategiskt dokument som beskriver inriktningen för arkitekturarbetet inom Nya Stambanor. Nya Stambanor har en lång utvecklingstid för de olika programmen och innan systemet kan vara färdigställt i sin helhet. Utgångspunkten är därför att varje program behöver få vara ett resultat av sin tid och sin kontext så länge arkitekturarbetet tar avstamp ur Kvalitetsprogram Arkitektur
Åtgärdsvalsstudie Väg 156 inom Västra Götaland : trafiksäkerhet och tillgänglighet
No full textVäg 156 är över 100 km och går från Ryamotet på väg 40 till länsgränsen. Sträckan går genom jordbruksmark och skogsmark och passerar genom flera tätorter. Vägen går genom fyra kommuner (Härryda, Mark, Svenljunga och Tranemo). Studien har tillämpat fyrstegsprincipen och utmynnar i allt från smärre åtgärder (kantsten) till namngivna objekt i regional plan (2+1-väg). Publikationen ersätter en tidigare variant av åtgärdsvalsstudien, publikation 2020:124</p
Beredskapsflygplatser för att säkra samhällsviktiga flygtransporter : Kompletterande underlag och förslag avseende svenska beredskapsflygplatser (slutrapport)
No full text Trafikverkets fick i december 2019 ett regeringsuppdrag att göra en översyn av beredskapsflygplatserna som redovisades i juni 2020. I juni 2021 fick Trafikverket i uppdrag att med utgångspunkt från översynen 2020 och utifrån erfarenheter från den pågående pandemin och de temporära beredskapsflygplatserna redovisa kompletterande underlag och förslag för systemet med beredskapsflygplatser. Trafikverket överlämnade en delrapport i augusti 2021 om vilka flygplatser som bör vara beredskapsflygplatser, kostnadsberäkningar för förslaget samt olika ambitionsnivåer av beredskap utifrån antal flygplatser i systemet. I delrapporten föreslås att de tio ordinarie beredskapsflygplatserna som finns idag utökas till totalt 22 stycken. Den slutrapport som nu har överlämnats till regeringen föreslår fortsatt att antalet beredskapsflygplatserna utökas till totalt 22. Av rapporten framgår bland annat också att regeringen bör överväga att byta ut den befintliga ersättningsmodellen med frivilliga avtal mot en bidragsmodell i form av en förordning som reglerar de kostnader som avser flygplatsernas icke-ekonomiska verksamhet, att Försvarsmakten redan i instruktion och regleringsbrev får i uppdrag att hålla beredskap på de flygplatser där Försvarsmakten är flygplatshållare som ingår i systemet med beredskapsflygplatser, att staten rekommenderas att peka ut en ansvarig myndighet att för drift och kommunikation avseende öppnande av beredskapsflygplatserna, en sorts ”operativt funktionsansvar”, och att systemet med beredskapsflygplatser även är av vikt för totalförsvaret, där de dialoger som förts med myndigheter och aktörer visar att det finns ytterligare behov av samverkan kring systemet när det gäller totalförsvarsaspekter.I den förevarande rapporten redovisas underlag och förslag avseende den befintliga model-len med frivilliga avtal, statsstödsfrågor, totalförsvarsaspekter samt ansvaret för drift och kommunikation avseende öppnande av beredskapsflygplatserna. Denna rapport utgör slutredovisningen av uppdraget