Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
FOI-inriktning vägkropp/vägkonstruktion
No full textDet finns inga aktuella strategidokument avseende Forsknings- och Innovationsverksamhet inom området vägkropp/vägkonstruktion. Genom att i samarbete med branschen och akademin arbeta fram en långsiktig strategi ökar möjligheterna till att mer systematiskt arbeta med de åtgärder och aktiviteter, som ger de bästa effekterna för att nå de uppsatta målen enligt bl.a. Trafikverkets forsknings- och innovationsplan. De forskning- och innovationsteman som identifierats som högst prioriterade för kommande forskning- och innovationsverksamhet som rör vägkropp/vägkonstruktion är redovisade nedan utan inbördes rangordning: Minskad klimatpåverkan, där alla delar i underhålls- och byggprocessen måste bidra Utveckling av en klimatanpassningsmodell för vägnätet som beslutstödsverktyg vid val av klimatanpassningsåtgärder och prioritering Anpassa kriterier för dimensionering av dränering och ledningar med hänsyn till framtida klimatscenarier Metoder och modeller för dränering av vägöverbyggnad under alla årstider med fokus på tjällossning Framtagning av nya mått för mätning av tillstånd och dess variation över året Utveckla metoder att beskriva skadeverkan från tyngre fordon Användning av digitaliseringens möjligheter för att samla in information om tillstånd Utveckling av kostnadseffektiva och objektiva mått och mätmetoder för uppföljning av nedbrytning av vägkonstruktionen och dess bakomliggande orsaker Ökad kunskap om dräneringens påverkan på vägens nedbrytning som underlag för dimensionering, planering av underhållsåtgärder och klimatanpassningsåtgärder Utveckla nya mått och modeller för befintlig vägs förmåga att bära last Utveckling av beräkningsmodeller för avvägning mellan investeringsåtgärder eller långsiktiga förstärkningsåtgärder och avhjälpande underhållsåtgärder (”Lappa och laga”) baserad på LCC och LCA Systematisk uppföljning av åtgärdernas effekter på vägarnas tillståndsutveckling Ökad kunskap om avvattningsåtgärders påverkan på vägkonstruktionens nedbrytning i syfte att hitta typlösningar som passar generellt Utveckla modeller som beskriver kopplingen mellan tekniska effekter och samhällsekonomiska effekter Utveckling av affärsmodeller för informationshantering som inkluderar hela kedjan från inhämtning av data till beslutsunderlag Utveckling av metoder för att förutse skador i syfte att använda data för att utveckla regelverk och öka förmågan till förebyggande åtgärder Utvärdering och utveckling av affärsmodeller för att ge incitament för innovationer Utveckling av mått och metoder för att kontrollera och verifiera kvalitet och funktion på levererad konstruktion Utveckling av affärsmodeller i syfte att styra projektering, produktion och underhåll av vägkonstruktion mot nollemission och klimatneutralitet Introducering, demonstration och utvärdering av nya material vid byggande och underhåll av vägkonstruktionStudier av FOI behov inom område Vägkrop
Projektkatalog KAJT 2021-03-31 : Branschprogram kapacitet i järnvägstrafiken
No full textBranschprogram Kapacitet i järnvägstrafiken – KAJT – syftar till att förstärka järnvägssystemetsförmåga att tillgodose samhällets transportbehov. Målet för forskningen inom programmetär att förbättra nyttjandet av järnvägssystemet och utforma effektiva och pålitliga trafikflödenmed tillhörande tjänster. Branschprogrammet bidrar till att utifrån infrastrukturella förutsättningarpå strategisk, taktisk och operativ nivå ge järnvägsbranschen bättre koncept, modeller,verktyg och metoder så att svensk järnväg blir världsledande inom effektivitet, kvalitet ochflexibilitet.Branschprogram KAJT har sju akademiska parter: Linköpings universitet (LiU) är värd förprogrammet och övriga akademiska parter är Blekinge Tekniska Högskola (BTH), KungligaTekniska Högskolan (KTH), RISE Research Institutes of Sweden (RISE), Uppsala universitet(UU), Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) och Lunds universitet (LU). Trafikverketär programmets huvudfinansiär. Partnerföretag är SJ AB, LKAB, Green Cargo AB,MTR Nordic AB, Sweco Society AB och Transrail Sweden AB.</p
Utpekad bristanalys Västra stambanan : Underlag till revidering av nationell plan 2018 – 2029
No full textTrafikverket ska enligt fastställelse beslut av Nationell plan för transportsystemet 2018– 2029 fortsätta utreda brister i stråket Västra stambanan. Denna rapport redovisar en analys av dessa brister som avser kapacitet, punktlighet, robusthet och säkerhet samt långa restider. Rapporten redovisar också förslag på åtgärder som möter bristerna, med syfte att möjliggöra vidare prövning i kommande revidering av nationell plan. Arbetet har avgränsats till sträckan Göteborg–Järna, och det har utgått från tidigare genomförda åtgärdsvalsstudier och funktionsutredningar. Analysen har beaktat Västra stambanans roll både före och efter utbyggnad av de planerade nya stambanorna. Projektet har innefattat kapacitetsanalys, bristanalyser och utvärdering av åtgärdsförslag
Åtgärdsvalsstudie Kust till Kustbanan Borås-Kalmar/Karlskrona
No full textI denna rapport belyser vi en av flera utpekade brister i regeringens fastställelse av nationell plan för transportsystemet 2018 – 2029, nämligen Kust till kustbanan1 , delen Borås-Kalmar/Karlskrona. Syftet med denna rapport är att utreda stråkets förutsättningar och framtida funktion inför en kommande planrevidering. I Bilaga 4 till denna rapport återges fastställelsebeslutet i den del som avser de utpekade bristerna, med markering av det som avser Kust till kustbanan. I uppdraget ingår att utpekade stråk ska utredas vidare så pass att de kan övervägas i nästa planeringsomgång och planrevidering. De fördjupade ekonomiska analyser som krävs för detta avser vi genomföra i särskild ordning, efter avslutad åtgärdsvalsstudie. Åtgärdsvalsstudien har genomförts i enlighet med beslutad metodik som bland annat innebär en omfattande dialog med intressenter om framtida anspråk. Studien har en bred ansats och redovisar åtgärdsförslag med olika tidshorisonter utifrån identifierade anspråk varav alla inte kan anses som säkerställda i det tidsperspektiv som kommande planrevidering avser. Då arbete med åtgärdsvalsstudien haft en bredare ansats än att enbart identifiera åtgärder som bör prövas i nästa planeringsomgång och planrevidering utgör studien även ett kunskaps- och beslutsunderlag för hantering av åtgärder som inte kan prövas i nästa planrevidering. Det kan handla om åtgärder som krävs för att tillgodose trafikeringsanspråk som inte bedöms säkerställda, trimningsåtgärder som kan hanteras i löpande verksamhetsplanering, etc.Studien är genomförd av Trafikverket och Norconsult.Medverkande:Norconsult: Kajsa Ahlström, Jonas Bengtsson och Stefan Krii.Trafikverket: Mattias Holmqvist och Krister Wall.</p
Utpekad bristanalys Kust till kustbanan, delen Göteborg-Borås
No full textUnder rubriken ”Utpekade bristanalyser” angav regeringen i sitt fastställelsebeslut av Nationell plan 2018-2029 att ”Trafikverket bör fortsätta att utreda de stråk, noder eller motsvarande som beskrivs nedan. Utredningsarbetet bör ha som målsättning att dessa stråk, noder eller motsvarande är så pass utredda att de kan övervägas i nästa planeringsomgång och planrevidering.” Den bristanalys som denna rapport redovisar är ”Kust till kustbanan, bristande kapacitet, punktlighet och robusthet” för delen Göteborg-Borås. I rapporten redovisas identifierade brister, studerade åtgärder samt åtgärdernas grova kostnadsindikationer och effekter.
Slutrapport Övre Norrland, Skellefteå/Bastuträsk-Boden/Luleå : bristande kapacitet i järnvägssystemet, förslag på kapacitets- och kvalitetshöjande åtgärder
No full textI denna rapport avhandlas en av 16 utpekade brister i regeringens fastställelse av Nationell plan för transportsystemet 2018-2029. Rapporten omfattar utredningen av den utpekade bristen ”Övre Norr-land, Skellefteå/Bastuträsk-Boden/Luleå, bristande kapacitet i järnvägssystemet”. Utbyggnad av järnvägen längs Norrlandskusten behövs för att möta de transportbehov som finns från medborgarna och näringslivet.
Åtgärdsvalsstudie Trafiksäkerhet och framkomlighet väg 35 Åtvidaberg-Rösten
No full textRapporten dokumenterar åtgärdsvalsstudien rörande brister i trafiksäkerhet och framkomlighet på väg 35 mellan Åtvidaberg och Rösten i Östergötlands län. Studien genomfördes åren 2020-2021 i ett samarbete mellan Trafikverket, Region Östergötland och Åtvidabergs kommun
Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen i Region Stockholm 2020 : Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020
No full textDenna rapport redovisar och analyserar trafiksäkerhetsutvecklingen från år 2010 till år 2020 i Trafikverkets Region Stockholm, som omfattar Stockholms och Gotlands län. Rapporten är den tionde i ordningen av de årliga uppföljningarna mot trafiksäkerhetsmålen för väg- och järnvägstrafiken år 2020. Det svenska trafiksäkerhetsarbetet utgår från Nollvisionen och etappmål på vägen dit. 2020 var slutåret för det etappmål som angav att antal omkomna skulle halveras mellan 2007 och 2020 och att antal allvarligt skadade skulle minska med en fjärdedel. För vägtrafik beskrivs utvecklingen utifrån utfallet av antalet dödade och allvarligt skadade samt för ett antal utpekade indikatorer. För järnväg analyseras utfallet av antal omkomna och allvarligt skadade i personpåkörningar. Sammantaget tydliggör rapporten de områden som är viktiga att arbeta med och är därmed ett viktigt stöd för den fortsatta planeringen av trafiksäkerhetsåtgärder i regionen
Trafiken på vägarna i Stockholms län : en tillståndsbeskrivning 2020
No full textDenna rapport ger en beskrivning av tillståndet för trafiken på vägarna i Stockholms län, avseende trafikmängder, restider och framkomlighet. Tanken med rapporten är att den ska kunna användas som stöd för utredare och planerare i värdering och prioritering av brister i transportsystemet, men också för att proaktivt kunna identifiera och beskriva nya brister och följa uppsatta mål. Rapporten är framtagen av WSP</p
ATK årsrapport 2020 Trafiksäkerhetskameror
No full textAutomatisk trafiksäkerhetskontroll (ATK) är ett system för automatisk hastighets- övervakning med kameror. Målet med trafiksäkerhetskameror är att sänka medelhastigheten på våra mest olycksdrabbade vägar och på det sättet minska antalet döda och allvarligt skadade. Systemet förvaltas av Trafikverket och Polismyndigheten