Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Möjligheter och farhågor med automation
No full textFör att effektiva flygtrafikledningstjänster ska tillhandahållas i framtiden med avseende på de ökande krav och utmaningar inom domänen implementeras fler och fler automationslösningar för att stödja den mänskliga operatören. Automationen måste därmed utformas och implementeras som en pålitlig teammedlem som flygtrafikledaren vill arbeta med. Om flygledaren inte accepterar den introducerade tekniken kan fördelarna med automationen gå förlorade och misstag och även incidenter kan uppstå (Svensson, 2020). Därför finns det ett behov av att förstå flygtrafikledarens arbete och vad de anser om automation och vilken typ av automation de vill arbeta med. Det räcker inte att bara lägga till mer automation för att göra flygtrafikledningsindustrin mer effektiv. Det handlar om att möjliggöra människa-automations-samarbete, och detta måste göras genom noggrann undersökning av flygledarnas behov. Ökad användning av automation är beroende av användarens acceptans av automationen. Tidigare forskning har visat att automation kan komma att betraktas med visst motstånd från flygledare och därför måste automationen utformas som en betrodd teammedlem som flygledaren kan samarbeta med. 2019 genomfördes en enkätstudie genom ett samarbete mellan LFV/COOPANS och Linköpings universitet i syfte att undersöka flygledares upplevelser av automation som finns idag och deras förväntningar på framtida automation. Enkäten delades ut till flygledare i sex olika länder. Emellertid svarade endast 67 flygledare från Sverige (mindre än 10% av den svenska flygtrafikledningspopulationen) på enkäten. Detta berodde på flygledarnas stora brist på tid. Därför planeras en uppföljande studie innehållande en enkät och fokusgrupper. För att kunna utforma och implementera automation som är säker, användbar men också accepterad av flygledare är det viktigt att undersöka så exakt som möjligt hur flygledare uppfattar den befintliga och framtida situationen med avseende på automation, vad flygledare tycker är viktigt i ett kommande samarbete med automationen, och vilka egenskaper de anser att en automation borde ha. Sammantaget svarade 113 operativa flygledare ett frågeformulär online och 35 operativa flygledare deltog i fokusgrupper. Resultaten visar tydliga indikationer på att flygledare anser att deras framtida arbetssituation är osäker på grund av en troligt ökad användning av högre automatiseringsnivåer, samtidigt som flygledarens situationsmedvetenhet kommer att minska, vilket leder till en allmän säkerhetsförsämring. Dessa resultat ligger i linje med en tidigare studie (Svensson et al., 2021) där operativa flygledare befarade att de själva skulle bli ett reservsystem för automatiseringen i framtiden.Flygtrafikledning i Sverige: möjligheter och farhågor med automatio
Förändringar i undervattensljudbilden i Kattegatt på grund av omdirigering av sjöfarten
No full textIn July 2020, the main route for commercial ships in Kattegat, Route T, was split into two: one route for large ships and one for smaller ships closer to the Swedish coast. The potential effect of this major re-routing on the marine environment, for example on the communication space, is investigated in this study. In particular, the focus is the harbour porpoises (Phocoena phocoena) and one of their prey, the Atlantic cod (Gadus morhua). Both species use natural sound for orientation and cods communicate at low frequencies (<200 Hz). Data on ship movement, wind, sound speed profile and both modelled and measured sound levels were recorded for one year before the rerouting and one year after. In addition, two methods were utilized to study any impact of the change in environment on the selected species. The results revealed a generally high sound pressure level along the shipping lanes. The rerouting increased the noise, in the 1/3 octave band with the centre frequency of 100 Hz, along the coastal route, in both northern (by 5-6 dB) and southern (3-4 dB) Kattegat. The shipping noise has also extended over a larger area. The acoustic habitat quality in terms of communication range has decreased for species like the cod but not for harbour porpoises. However, their ability to detect natural sounds has been reduced. The harbour porpoises potentially avoid larger areas due to more ships in the new shipping lane after the re-routing.TANGO – Påverkan på undervattensmiljön vid storskalig farledsomläggning i Kattegat
Trafiksäkra staden : Handbok för ett målinriktatkommunalt trafiksäkerhetsprogram
No full textKommunerna har under många år gjort flera förbättringar av trafikmiljön och det finns idag en stor acceptans hos allmänheten för lägre hastigheter i staden. Nästa stora utmaning i trafiksäkerhetsarbetet är att minska antalet döda och skadade cyklister och gående. Hälften av de 3600 allvarligt skadade år 2020 är cyklister. Om gående som blir allvarligt skadade sedan de fallit omkull i vägmiljön ingått i den officiella statistiken skulle antalet allvarligt skadade varit betydligt mycket högre. Vintern 2019/2020 var mild och i kombination med de restriktioner som rådde vid tidpunkten inträffade färre olyckor än vanligt under 2020. Vid undersökning av 2019 års data för fallolyckor skadades 3 000 allvarligt. Detta pekar på att det behövs mer fokus på säkra gång- och cykelpassager, drift och underhåll samt cykelhjälmsanvändning. Att minska antalet olyckor i våra tätorter är dock inget som sker över en natt utan det kräver ett långsiktigt arbete. Ett framgångsrikt trafiksäkerhetsarbete förutsätter också att trafiksäkerhetsfrågorna är väl förankrade i kommunens ledning och även integrerad med den övriga stadsplaneringen. Förbättrad trafiksäkerhet ger inte bara färre olyckor utan även en bättre stadsmiljö med ökad trygghet, trivsel och tillgänglighet. Lägre hastigheter minskar dessutom bullret och ökar förutsättningarna för samspel mellan olika trafikanter. Kommunens arbete för en säker trafikmiljö bidrar därmed dels till Nollvisionens mål men även kommunens övergripande mål om en hållbar och attraktiv stad. Som ett stöd i arbetet med trafiksäkerhet har denna handbok tagits fram för att leda kommuner till en systematisk och effektiv hantering i ett trafiksäkerhetsprogram. Programmet kan vara olika omfattande, för kommuner som tar grund i frågan med stöd av denna text kan programmet upprättas som en mer överskådlig variant för att sedan bygga vidare på. Detta kan skapa en bättre förståelse av vad kommande arbete kan innefatta och hur kommunen ska arbeta vidare i frågan
Utformning vid projektering av befintlig väganläggning : Handledning
No full textHandledningen innehåller råd och anvisningar till projektörer för framförallt breddningsprojektering och förutsätter att läsaren är bekant med vägprojektering i allmänhet. Hänvisning till andra regelverk (t ex VGU) och handböcker (t ex Breddning av väg) görs och kännedom om dessa förutsätts. Handledning riktar sig till de som arbetar med att projektera breddningar av befintliga vägar. Handboken ger en handfull handfasta råd som baseras på ”best-practice” fram till dags dato
Upphandling av flygtrafik från oktober 2023 : utredning inför beslut om allmän trafikplikt
No full textTrafikverket har utrett vilka flyglinjer som bör ha allmän trafikplikt och därmed upphandlad flygtrafik från oktober 2023. Rapporten beskriver utredningsmetoden, de olika förutsättningarna som föreligger, ställningstagandena som gjorts samt förslag på vilka flyglinjer som bör få allmän trafikplikt och hur den bör utformas för vardera linje. Trafikplikter för flygtrafik 2023-2027 finns i en separat bilaga, se länk till höger.</p
Trafikverkets uppförandekod
No full textPå Trafikverket bygger vi inte bara infrastruktur. Vi bygger också relationer - baserade på respekt och ansvar. Därför behöver vi en uppförandekod. Den betonar det förhållningssätt som gäller inom verk8t och i våra kontakter med avtalsparter och samhället i övrigt.Utgåva 10, september 2022.</p
Uppdrag att redogöra för hur myndigheten arbetar med att ställa krav i samband med upphandlingar och genomförande av verksamheten i syfte att motverka brottslighet
No full textRegeringen har gett Trafikverket i uppdrag att redogöra för hur myndigheten i samband med upphandlingar och genomförande av verksamheten bidrar till att motverka brottslighet. Inom ramen för uppdraget ska Trafikverket redogöra för de interna riktlinjer och förhållningssätt som myndigheten upprättat i syfte att motverka korruption, mutor och jäv samt hur myndigheten arbetar för att upptäcka och rapportera missförhållanden. Vidare ska Trafikverket redogöra för hur myndigheten verkar för en sund konkurrens på marknaden genom att bland annat följa upp att arbetsrättsliga villkor uppfylls och att ekonomisk brottslighet motverkas, av såväl huvudentreprenören som dess underentreprenörer. Trafikverket ska även redovisa hur ofta krav om arbetsrättsliga villkor har inkluderats vid upphandling samt på vilka grunder det har ansetts behövligt. Trafikverket ska också upprätta en handlingsplan avseende vilka fortsatta åtgärder som myndigheten avser att vidta för att motverka brottslighet i Trafikverkets roll som beställare av tjänster och entreprenader. Trafikverket har alltsedan myndigheten bildades i ökande omfattning bedrivit ett etik- och moralarbete, som med tiden blivit alltmer integrerat och systematiserat i Trafikverkets verksamhet. Arbetet syftar till att skapa en värderingsstyrd organisation där människor vill göra rätt för att det är rätt sak att göra, inte för att det finns regler. Med anledning av risken för oskäliga arbetsvillkor ställer Trafikverket arbetsrättsliga villkor enligt kollektivavtalen Väg- och Banavtalet samt Byggavtalet i cirka 300 entreprenadupphandlingar per år. Trafikverkets kravställning och uppföljning av arbetsrättsliga villkor syftar till att motverka arbetslivskriminalitet. Det kan handla om dumpade löner, andra bristande arbetsvillkor eller obetalda skatter och annat fusk. Myndigheten har en modell med syfte att systematisera uppföljningen och att säkerställa särskilt fokus på kontrakt med risk för brister gällande arbetsrättsliga villkor. Trots att mycket har hänt inom området, såväl hos Trafikverket som inom anläggningsbranschen, kvarstår utmaningar och mer kan göras. En handlingsplan visar vilka fortsatta åtgärder som Trafikverket avser att vidta för att motverka brottslighet. Aktiviteterna i handlingsplanen delas in i tre områden. Arbetssätt- och resurser Samverkan Upphandling och kontrak
ATK annual report 2021 : Traffic safety cameras
No full textAutomatic Traffic Control (Swedish: ATK) is a system for automatic speed monitoring using road safety cameras. The aim of road safety cameras is to reduce the average speed on our most hazardous roads and in this way decrease the number of fatalities and serious injuries. The ATK system is administered by the Swedish Transport Administration and the Swedish National Police Board
Fördjupade beskrivningar av angelägen forskning och innovation : för åren 2022-2027
No full textI detta dokument finns fördjupade beskrivningar av angelägen forskning och innovation. Dokumentets texter är grupperade i ett antal angelägna områden där vi gör bedömningen att vi vill komplettera Trafikverkets plan för forskning och innovation för åren 2022-2027. Motiven är både interna och externa. Dels vill vi säkerställa att vi internt verket är överens om vad vi vet och vill veta mer om inom de beskrivna områdena. Dels vill vi säkra att vi därmed adresserar FOI-behov som organisationen ser som angelägna och därmed prioriterade.Se också Trafikverkets Forsknings- och innovationsplan för åren 2022-2027, länk till höger.</p
