Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Framtidens kollektiva mobilitet : nästa steg för hållbart resande
No full textDen här rapporten riktar sig till dig som är beslutsfattare i riksdag och regering eller i kommuner och regioner. Vi har skrivit den för att det är dags för nästa steg i omställningen till ett samhälle med hållbart resande. En viktig del är att tillvarata potentialen i kollektivtrafiken. Men för att det ska ske räcker det inte att bara göra mer av samma. Vi behöver tänka nytt och större. I den här skriften pekar vi ut en ny vision som innebär en bredare och djärvare ansats där den etablerade kollektivtrafiken knyts samman med nya delade mobilitetstjänster. Tillsammans utgör de den framtida kollektiva mobiliteten. Visionen och förslagen för att uppnå den har tagits fram inom “Rådslaget”, ett initiativ som startade under pandemin och som involverat ett 80-tal experter inom kollektivtrafik, nya mobilitetstjänster och stadsutveckling. I arbetet har vi samlats kring ett ramverk som synliggjort olika framtidshorisonter. Vi har tagit utgångspunkt i forskningen och i experternas samlade kompetens, erfarenhet och idéer. Arbetet kompletterar andra pågående initiativ genom att tydligare betona vikten av systemförändring. Rådslaget har genomförts som ett initiativ inom K2, nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik och med finansiellt stöd från Trafikverket och Vinnova. De slutsatser som presenteras i rapporten sammanfattar resultatet av en dynamisk process där många deltagit. Innehållet speglar inte nödvändigtvis alla inblandade experters, K2:s parters eller övriga finansiärers ståndpunkter i olika frågor. Pandemin visade oss att samhället, ställt inför en stor utmaning, har förmåga att finna nya lösningar. Låt oss använda den insikten för att utveckla framtidens kollektiva mobilitet på sätt som både bidrar till ökad individuell frihet och till ett samhälle som är långsiktigt hållbart.Hållbar omstart - Rådslag för förnyelse av kollektivtrafik, resande och icke-resande i det nya normal
Pathways for the integration of urban design and infrastructure planning for sustainable urban development
No full textBased on the reviews of the state-of-the-art in the four research areas that we describe in this report, three knowledge gaps can be highlighted: Ontological disciplinary differences of urban and transport planning have resulted in silo developments (in practice, research, education) hindering integration. Although there have been methodological developments for multimodal, intermodal and multiscalar network modelling and analysis, their empirical validation, operationalisation and application in practice, needed to handle both spatial complexity and stakeholder complexity, are largely lacking. Especially lacking is how a more integrated approach could be implemented in current formal planning processes where there seems to be occasion for major gains if this exchange could be improved.Pathways for the integration of urban design and infrastructure planning for sustainable urban developmen
Rock and Groundwater Surface Modelling Using artificial intelligence
No full textAtt kartlägga bergtopografi, grundvattennivåer och överlagrade sediment är en viktig och svår uppgift i geotekniska tillämpningar på grund av komplexa stora variationer och glesa data. Modeller utgör ett verktyg för geoingenjörer i sitt dagliga arbete och är ett värdefullt underlag för diskussioner mellan olika yrkesroller och beslut. Resultatet av prediktiva modeller innehåller dock givetvis osäkerheter. Därför behövs formella ramverk för kvantifiering av osäkerheter (UQ, uncertainty quantification) för att kunna bedöma modellernas tillförlitlighet och minska tveksamheter i både beräkningar och tillämpningar. Moderna beräkningstekniker som modeller baserade på AI, är lämpliga alternativ för att övervinna bristerna med idag använda metoder. Syftet med denna studie är att undersöka genomförbarheten av AI för att kunna prediktera rumslig 3D-fördelning av berggrundens topografi och grundvattennivåer i stora områden i Stockholm. Denna studie var också motiverad att ta itu med utmaningen med kvantifiering osäkerheter i geotekniska projekt genom att använda en adekvat AI-modell. Två datauppsättningar från Tvärförbindelsen och E20 Bälinge-Vårgårda användes för prediktion av berggrundtopografi och grundvattenytor och kvantifiering av osäkerheterna. Från jämförelsen av de predikterade ytorna med AI och den geostatistisk metoden Ordinary Kriging (OK), fann man att AI-metoden kunde förutsäga mer korrekta rumsliga 3D-ytor och ge mer korrekta förutsägelser vid vilken punkt som helst. Tre metoder för AI-analys och modellering testades i denna studie och de jämfördes med OK-metoden: Monte Carlo Dropout (MCD), Quantile Regression (QR) och Random Deactivating Connective Weights (ARDCW). Dessa AI-osäkerhetsmetoder såsom MCD och QR används inte mycket i bergtopografi- och grundvattenmodellering och ARDCW är en ny föreslagen ny metod i denna studie. Det påvisas att MCD-metoden förbrukar mer beräkningstid och de uppskattade osäkerheterna är inte lika exakta som QR och ARDCW. QR- och ARDCW-metoderna har visat båda överlägsenhet i uppskattningen av osäkerheter från datamängderna från de två studerade områdena. Därför har resultaten visat fler möjligheter för QR och ARDCW för framtida analyser av osäkerheter i bergtopografi- och grundvattenmodellering.BeFo 415 - Modellering av berg‐ och grundvattennivåer med artificiell intelligen
Digitalisering, kommunikation och förtroende
No full textDigitalisering och förtroende är två fenomen som är intimt sammankopplade i offentliga organisationers interna och externa kommunikation. I denna rapport diskuteras på vilket sätt digitaliseringen av den svenska offentliga sektorn är central både för medborgarnas förtroende och tillit till myndigheter i en alltmer kommunikativt komplex värld, och för medarbetarnas förtroende och tillit till sina chefer och ledningsgrupper. Rapporten bygger på både tidigare forskning och på fyra olika studier av Skatteverket, Trafikverket, Stockholms stad och Malmö stad. De frågor som rapporten syftar till att diskutera är följande: • Hur kan digitaliseringen av offentliga organisationers interna och externa kommunikation förstås? • Hur kan offentliga organisationer utnyttja potentialen i den digitala kommunikationen och därigenom stärka och upprätthålla organisationens relationer med intressenter och intressenternas förtroende för organisationen? • Hur kan offentliga organisationer hantera några av de risker och utmaningar som en alltmer digital kommunikation medför? I den första delen av rapporten presenteras centrala begrepp och tidigare forskning om digitalisering, kommunikation och förtroende. Några av de områden som berörs är digitaliseringens påverkan på intern kommunikation och ledarskap, digitaliseringens betydelse för förtroendeskapande kommunikation samt digitaliseringens baksidor. I rapportens andra diskuteras några av de viktigaste resultaten från de fyra fallstudierna samt vad som är viktigt att beakta i det praktiska arbetet med att digitalisera organisationens kommunikation. I studien av Skatteverket diskuteras hur medarbetare uppfattat de interna budskapen om myndighetens digitalisering, samt deras förtroende för och konkreta användning av de AI-chattbotar som introducerades för att minska deras arbetsbörda. I studien av Trafikverket riktar vi blicken mot ledningens förmåga att lyssna på och föra dialog med sina medarbetare via Träffpunkt, ett digitalt mötesforum där chefer och medarbetare möts för att diskutera frågor relaterade till verksamhetsutveckling. I den tredje studien, som handlar om Stockholms stad, ligger fokus på hur medborgarna i staden uppfattat stadens försök att nå ut till dem via digitala plattformar och verktyg för medborgardialog. I den sista studien, som fokuserar på Malmö stad, analyseras hur ledningsgrupper och chefer förhåller sig till den nya kommunikativa miljö som digitaliseringen fört med sig. Rapporten drar slutsatsen att det finns stora, nästan orimliga förväntningar på digitaliseringens roll i samhället, och att detta har både positiva och negativa effekter för offentliga organisationers interna och externa kommunikation. Några av fördelarna med en digitaliserad kommunikation är ökad tillgänglighet, effektivare och snabbare möten, utökat serviceerbjudande, ökad inblick i kollegors arbete, samt att det kan bidra till att avlasta medarbetarna. Nackdelar med en digitaliserad kommunikation är fram för allt att alla nyanser i ett möte inte går fram, att det vardagliga korridorsnacket uteblir, att nätverken begränsas och helhetsperspektivet försvagas, att det mellanmänskliga kittet tunnas ut, att det blir svårare att hantera konflikter, samt att det kan skapa ett hårdare tonläge i kommunikationen. Rapporten pekar på det finns ett behov av att frångå ett kommunikativt tänk baserat i varulogik och ”managerialism”, där fokus ligger på kontroll och förutsägbarhet och där värde förstås i kvantitativa termer. I stället behövs en övergång till en kommunikativ logik där fokus ligger på att skapa förtroendefulla relationer och tillit både externt och internt genom en mer spontan, dynamisk och interaktiv kommunikation. Rapporten pekar på att digitala plattformar och verktyg har en stor roll att spela här, då de skapar förutsättningarna för en övergång till denna nya logik, vilket inte gjorts i någon större utsträckning än.Kommunikativa offentliga organisatione
A numerical study on mass displacements from piling in natural clay
No full textDensification of urban areas is a global trend. Since many of the worlds cities are built on soils with poor engineering properties, e.g. soft natural clay, the urban developments increases the demand of efficient deep foundations that are capable of supporting increasingly larger loads. The installation of deep foundations using displacement piles into clay leads to disturbance which need to be quantified to prevent damage on adjacent structures. This work presents a coupled Eulerian numerical framework for the simulation of pile installation into natural soft clay. Furthermore, an advanced effective stress based constitutive model was implemented. The most important factor governing the magnitude of displaced soil volume is the volume of the installed pile. After installation, dissipation of excess porewater pressures leads to volumetric contraction in the soil. The displacements during this phase are in the reversed direction compared to the initial outward movement during installation. Incorporating the anisotropy and sensitivity of the clay in the analysis leads to increased displacements closer to the pile during penetration and larger reversed displacement trajectories in the subsequent porewater pressure equalisation stage. The overconsolidation ratio, elastic and plastic stiffness properties and the critical state friction angle are shown to be the most influential, both directly after installation and after equalisation of the excess porewater pressures. The differences between the mass displacements predicted from full vertical penetration and numerical horizontal cavity expansion, show that the far field (>10) displacement pattern are similar, while the displacement path of soil closer to the pile are not fully captured using horizontal cavity expansion. The Shallow Strain Path Method (SSPM) is shown to predict similar deformations as the Finite Element calculations using a failure criterion. For the investigated normalised penetration rates in natural soft clay the emerging response from the coupled analyses indicated near constant volume conditions. Hence, any simplified method acknowledging this condition will predict displacement in a similar order of magnitude as the advanced method. However, an effective stress based model that captures the response of the natural clay is required if the magnitude of mass displacements during and after the porewater equalisation phase is of interest.BIG Problem med påhängskrafter och massförskjutningar på pålar i lös ler
Utvecklingsplattform Vattenvägen: Med systemfrågorna i fokus
No full textI det hållbara samhället behöver alla resurser användas genomtänkt och optimalt. Sverige har en infrastrukturresurs i vattenvägarna, som med modern miljöteknik skulle tillföra transportsystemet väsentligt ökad kapacitet, redundans och flexibilitet och som dessutom attraherar resenärerna till ett bättre och mer hållbart resande. Varför använder vi inte den på ett bättre sätt? Förstudiens syfte har varit att undersöka möjligheterna att etablera en nationell utvecklingsplattform för vattenburen persontrafik i inre vatten och vad ett oberoende nav av detta slag skulle kunna bidra med. Förstudien handlar lika mycket om systeminnovation som om vattenvägen. Problematiken är generell och återfinns i flera andra branscher med liknande mogna komplexa sociotekniska system. Einstein lär ha sagt att definitionen av idioti är att göra likadant som förra gången och förvänta sig ett annat resultat. För att råda bot på dagens komplexa samhällsutmaningar och klara av att ställa om till ett hållbart samhälle så måste vi hitta nya arbetssätt, som utmanar och ger ny energi till det gamla. Utvecklingsplattform vattenvägen - med systemfrågorna i fokus är ett sådant initiativ. Miljötekniken finns, är relativt enkel att implementera och miljönyttan infinner sig redan inom några månader. Vad väntar vi på?Utvecklingsplattform Vattenvägen - med systemfrågorna i foku
Myndigheters roll för urban vattenburen logistik
No full textSvenska myndigheter har ett uttalat mål att flytta över mer gods från väg till vatten. De huvudsakliga anledningarna är de negativa effekter som orsakas av transport på vägar i form av exempelvis trängsel, buller och olyckor. Under rätt förutsättningar är sjöfart även mer energieffektiv och förbrukar mindre bränsle genom att transportera mer gods på en gång än till exempel lastbilar, och kan därmed bidra till minskade utsläpp av växthusgaser. Det finns även goda möjligheter till att utveckla fartyg och pråmar som drivs av helt förnyelsebara drivmedel. Användandet av urbana vattenvägar i Sverige är mycketsparsamt, trots att det finns ett stort intresse för urban vattenburen logistik (UVL) hos offentliga aktörer på nationell, regional och kommunal nivå. Janjevic & Ndiaye (2014) visade i sin genomgång att UVL används i ett antal fall runt om i Europa, exempelvis i Bryssel, Amsterdam, Utrecht och Paris. I de flesta fallen har myndigheter spelat en stor roll för att både driva på och stödja utvecklingen, exempelvis genom att tillhandahålla infrastruktur i form av att stå för kostnad för att bygga kajer. Det har även omfattat ekonomiskt stöd till eldrivna pråmar.Branschprogrammet hållbar sjöfar
Anpassning av svenska trafiksäkerhetsindikatorer till nya EU-krav
No full textI samband med att EU beslutade om nya trafiksäkerhetsmål för 2030 uppmanade kommissionen alla länder i EU att, förutom utfall av dödade och skadade, också redovisa ett antal trafiksäkerhetsindikatorer (KPI for road safety). Syftet med projektet som redovisas här var att göra en grundlig genomgång av Sveriges nuvarande trafiksäkerhetsindikatorer som årligen mäts för att se om och i så fall hur de behöver anpassas eller kompletteras för att uppfylla EUs krav. Projektets mål var att ta fram ett dokument som redovisar hur Sveriges nuvarande trafiksäkerhetsindikatorer förhåller sig till EUs indikatorer. Redovisningen av projektet beskriver nuläge, ger förslag på hur kompletteringar kan genomföras samt hur nya data kan samlas in. I projektet ingick även att följa arbetet på EU-nivå för att dels bidra med erfarenheter från Sverige, dels att i möjligaste mån se till att indikatorerna inom EU harmoniserar med varandra. Sammanfattningsvis visar projektet att de indikatorer som samlas in i den årliga uppföljningen i Sverige till stor del kan användas för rapporteringen till EU. Det finns i vissa fall mindre avvikelser som gör att vi inte exakt uppfyller de rekommendationer som finns kopplat till EUs uppföljning. De indikatorer som samlas in i den svenska uppföljningen och som till stor del uppfyller Eus rekommendationer är: 1. Hastighetsefterlevnad i tätort och på landsbygd 2. Bältesanvändning 3. Cykelhjälmsanvändning 4. Nyktra förare 5. Säker infrastruktur 6. Säkra fordon. De indikatorer som vi inte följer upp i dagsläget men kommer att följas upp är (datainsamling är planerad till april 2022): 1. Distraktion (handhållen mobiltelefonanvändning) 2. Post-crash care De indikatorer som vi i dagsläget inte följer upp och som inte kommer att rapporteras in är: 1. Motorcykelhjälmanvändning 2. Bilbarnsstolanvändning.Anpassning av svenska trafiksäkerhetsindikatorer till nya EU-kra
Potential society effects of regulation tyre/road noise : Summary report of the NordTyre projects
No full textThis report summarizes the results of the NordTyre projects. The report has a special focus on the effects to society of regulating tyre/road noise by using the quietest tyres available on the market together with road surfaces with reduced noise emission. The report includes the main results on noise from passenger car tyres and truck tyres, conclusions and recommendations of the NordTyre projects. Labelling of new tyres became mandatory in all EU and EEC countries in 2012. Nordic road administrations work on reducing traffic noise exposure by applying noise reducing road surfaces, by building and maintaining noise barriers etc. There is a need to know how “less noisy” tyres and road surfaces could contribute to traffic noise mitigation.NordTyre - Tyre labelling and Nordic traffic nois
Nollutsläppsentreprenad: en förstudie för lösningar inom väganläggningsbranschen
No full textProjektet syftade till att sätta igång arbetet med nollutsläppsentreprenad genom att skapa ett förankrat kunskapsunderlag som kan ligga till grund för omställningen som behövs för att minska klimatpåverkan från vägbranschen. Projektet var direkt kopplat till Tvärförbindelse Södertörn för att bli konkret och för att skapa direkt engagemang med relevanta aktörer. Alla resultat kan dock tillämpas även på andra (stora) vägprojekt och är generellt relevanta för klimatomställningen av vägbranschen i Sverige. Idag finns flera bra tekniska lösningar inom digitalisering, automatisering och elektrifiering som skulle kunna bidra till ett klimatneutralt system. För att tekniklösningen ska vara effektiv, med tanke på hållbarhetsmålen, behöver den dock bli använd i rätt sammanhang och med rätt systemlösningar, t ex kring regelverket. Ett samlat grepp med insatser behövs därför längs med en komplex men sammanhängande värdekedja för att skapa ett praktiskt och regelmässigt realistiskt underlag som driver samverkan mellan relevanta parter och kan påbörja en omställning. Frånvaron av en "first mover"-mekanism, som exempel och förebild, komplexa intressentnätverk, felinriktade incitamentsstrukturer, delat kontra individuellt ägda resurser och en riskminimerande inställning, bidrar till komplexiteten vad gäller implementering av förändringar i sektorn. Till förstudien, som pågått under ett år, bjöds ett 20-25-tal relevanta aktörer in för workshops och intervjuer för att samla gruppens utmaningar, hinder och möjligheter och tillsammans arbeta fram ett förankrat underlag för nollutsläppsentreprenad. Förstudien har resulterad i en tydlig sammanställning av perspektiv som ger insyn i möjliga hinder för genomförande samt några förslag på fokusändringar, modeller och verktyg som kan bli fortsatt använda i branschen för att åtgärda dessa.Nollutsläppsentreprenad - en förstudie för lösningar inom väganläggningsbransche