Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Funktionsbeskrivningar för trafikslagens anläggningar : riksintresse kommunikationer
No full textSyftet med denna rapport är att skapa en enhetlig beskrivning av vilka funktioner, eller värden, som utgör riksintressen för kommunikationer vad gäller trafikslagens anläggningar. Funktionsbeskrivningarna ska också tydliggöra vilken annan utveckling som kan innebära skador på, eller skapa synergier med dessa anläggningar av riksintresse. Tanken är att funktionsbeskrivningarna ska utgöra ett stöd vid planering och lovgivning enligt plan- och bygglagen och 3-5 kapitlet miljöbalken
Europeiska järnvägsåret 2021 : Redovisning av regeringsuppdraget att vara nationellt ansvarig för det Europeiska järnvägsåret 2021
No full textI december 2020 utlyste EU-kommissionen 2021 till det Europeiska järnvägsåret (EYR), och en kick-off hölls senare i Lissabon den 29 mars 2021. Kommissionens mål med EYR var att lyfta fram fördelarna med järnväg som ett hållbart, smart och säkert transportmedel. Detta skulle uppnås genom att synliggöra järnvägens historiska betydelse i Europa och de möjligheter som finns kopplat till klimat, forskning och framtid – inte minst järnvägens bidrag till EU:s mål om att bli klimatneutralt senast 2050. Regeringen gav den 11 februari 2021 Trafikverket i uppdrag att vara nationellt ansvarig för det Europeiska järnvägsåret 2021. Uppdraget att samordna och organisera Sveriges deltagande har letts av Annelie Nylander. För att bli mer kostnadseffektiva och slagkraftiga valde Trafikverket en strategi som var att utgå från en rad befintliga projekt och initiativ vilka gick hand i hand med både regeringsuppdraget och de frågor som kommissionen vill lyfta. Grunden för genomförande av uppdraget har varit Trafikverkets egen verksamhet, kompletterar gör projekt och arrangemang från intressenter och organisationer som bedömts relevanta
Salthaltsmätningar för effektivare underhåll : Slutrapport Skyltfonden
No full textSlutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverket Skyltfonden. Ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder inom rapportens ämnesområde. Sammanfattning Historiska data och erfarenhet avgör idag ofta hur vinterväghållningen ska utföras. Med bättre indata kan bättre beslut fattas och detta kan både öka trafiksäkerheten och minska miljöpåverkan. Projektets syfte var att ta fram en prototyp för mätning av restsalt på vägar och gator. Detta har visat sig vara lättare sagt än gjort men slutresultatet är en prototyp där man kan använda två olika typer av sensorer för att få ut grundläggande data om luftfuktighet samt luft- och vägtemperatur respektive noggranna data om konduktivitet och vägtemperatur. Dessa system går att använda var för sig eller i kombination på samma plats. De kan också kombineras med väderprognoser för att kunna förutspå framtida förändringar i vägmiljön. Slutsatser Det är svårt att mäta salthalt på ett tillförlitligt och kostnadseffektivt sätt. Problemet är inte sensorerna och man skulle inte kunna optimera saltningen bättre för att det finns mer exakta sensorer. Problemet är att mätmiljön är komplicerad och att priset för hårdvara, mjukvara, service och underhåll blir högt när man vill ha mätning över hela vägbanan och man egentligen vill ha mätare på väldigt många platser. De sensorer som är riktigt bra är också mycket dyra och skulle endast kunna placeras på ett fåtal platser. Därför ser vi det som mest relevant att använda flera men billigare sensorer. Vi tror också att en kommun inte har lika stort behov av exakthet som Trafikverket och därför inte behöver de allra mest avancerade sensorerna. Mätningarna kan då göras genom att mäta i befintliga vägbrunnar eller annan befintlig infrastruktur med sensorer som inte kräver ingrepp i vägbanan.
Aktiv trafikstyrning för förbättrad luftkvalitet och minskad klimatpåverkan : Utmed E4/E20, tpl Hallunda – Vårby backe, Botkyrka kommun
No full textHösten år 2019 inleddes forsknings- och innovationsprojektet: ”Aktiv trafikstyrning för förbättrad luftkvalitet och minskad klimatpåverkan utmed statligt vägnät”. Huvudsyftet har varit att utreda om trafikstyrning i form av varierande hastighetsgränser (VH) kan minska trafikens påverkan på luftkvalitet och klimatpåverkande utsläpp. Vägsträckan som studerats är E4/E20 mellan trafikplats Hallunda och trafikplats Fittja i Botkyrka kommun. Den 2,7 km långa högtrafikerade motorvägssträckan passerar ett tätbebyggt område som sedan tidigare haft problem med att uppfylla miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft. VH från 80 till 60 km/h driftsattes på sträckan den 8 mars år 2021 och styrdes efter ”tät trafik”. Tyvärr uppkom tekniska komplikationer från och med driftsättning av VH. Om VH istället hade styrts utifrån NO2-halter samt fungerat felfritt, så hade fler fordon påverkats och effekten blivit större. En förhållandevis låg effektnivå speglar även en ovillighet hos förare att anpassa hastigheten efter den skyltade gränsen och en avsaknad av hastighetsuppföljning. En övergripande slutsats från arbetet är att bristande hastighetsefterlevnad har haft en betydande påverkan på VH-åtgärdens effektpotential. Åtgärder för att säkra hastighetsefterlevnaden är nyckeln för att skapa höjda nyttor för hälsa (luftkvalitet), klimat, och trafiksäkerhet. Samhällsekonomisk analys visade trots låg effektnivå en positiv samlad nytta för VH som åtgärd. Nettonuvärdet över en 20-årig driftperiod (avskrivningsperioden för teknikinvesteringar) beräknades till 5,2 mnkr (NNK 2,4).In the autumn of 2019, the research and innovation project: "Active traffic management for improved air quality and reduced climate impact along the state road network" began. The main purpose of this project was to investigate whether traffic control in the form of variable speed limits (VSL) could reduce the impact of traffic on air quality and climate related emissions. The road section studied is located on E4/E20 between the Hallunda intersection and Fittja intersection in the Botkyrka municipality. The 2.7 km stretch of motorway has a considerable flow of traffic that passes a densely populated area. The roadway has known problems with environmental quality standards for outdoor air. The implementation of VSL from 80 to 60 km/h along this stretch of roadway occurred on March 8, 2021. The controlling algorithm used a predetermined traffic flow value that determined whether a state of "dense traffic" existed. After the introduction of VSL, problems arose with the technical system causing many “missed” activations. A VSL-algorithm designed to activate VSL60 based on NO2 concentration levels instead of “dense traffic”, would have affected more vehicles and had greater effect given that there are no technical problems that prevent VSL-activations. The poor level of speed-compliance also reflects, amongst other things, an unwillingness on the part of drivers to adapt their speed to the posted speed limit and a lack of speed-enforcement measures. An overall conclusion from this project is that low speed-compliance has significantly reduced the potential of VSL and the effects it can generate. Measures to ensure speed-compliance are key to increasing the benefits for health (air quality), climate and road safety. The estimated net cost-benefit value over a 20-year operational period, showed despite low levels of effects a net cost-benefit ratio 2.4 and a net cost benefit to SEK 5.2 million. Aktiv trafikstyrning för förbättrad luftkvalitet och minskad klimatpåverkan utmed statligt vägnä
Handbok för trafikstrategiskt arbete : Tillgänglighet i ett hållbart samhälle
No full textSyftet med Handbok för trafikstrategiskt arbete är att sätta transportsystemet i sitt sammanhang och sammanlänka olika områden inom samhällsplaneringen. Handboken visar hur frågor om tillgänglighet konkret kan hanteras i kommunal planläggning och regional planering. Det ger förutsättningar att hantera avvägningar mellan motstående intressen i de olika planeringsprocesserna. Begreppet tillgänglighet definieras i ordlistan och fokus i handboken är frågor kring resor och transporter, samspel mellan markanvändning och transportsystemet samt digital tillgänglighet. Genom handboken erbjuds ett stöd i utformningen av transportsystemet så att det bidrar till samhällets utveckling samt en god och hållbar livsmiljö.
Arena för transporteffektiv stadsmiljö : goda exempel som ger ökad klimatnytta i närtid
No full textArenan transporteffektiv stadsmiljö är ett forum som ska bidra till att transportsektorn når klimatmålen 2030 och 2045. Genom ökad kunskap om åtgärder som ger klimatnytta i städer kan genomförandetakten öka. Ett viktigt fokusområde har handlat om kunskapsuppbyggnad kring hur omställningen till ett transporteffektivt samhälle kan gå till. Därför har det inom ramen för arenan anordnats en rad informationsinsatser inom utpekade kunskapsområden med fokus på lärande exempel. Denna rapport är sammanställning av ett urval av dessa lärande exempel som presenterats inom ramen för arenan. Syftet med rapporten är att sprida information- och kunskap kring åtgärder som bidrar till minskade klimatpåverkan i städer och på så sätt främja en ökad genomförandetakt
Regeringsuppdrag Handlingsplan för förbättrad säkerhet vid arbete på väg
No full textTrafikverket har på uppdrag av regeringen tagit fram en handlingsplan för ökad säkerhet i och runt arbeten på väg. Handlingsplanens aktiviteter har utgått från brister presenterade i Transportstyrelsens regeringsuppdrag Säkerhetshöjande åtgärder vid arbeten på väg som presenterades 2020. Av regeringens beslut framgår även att åtgärder för att förbättra hastighetsefterlevnad i anslutning till platser där det pågår arbeten ska ingå som en central del i handlingsplanen. Åtgärderna i handlingsplanen avser att stärka arbetsmiljön vid såväl planerade arbeten på väg som vid arbeten som uppkommer som en följd av oförutsedda händelser i vägtrafiken, exempelvis vid trafikolycka eller fordonsassistans. I regeringens beslut anges att handlingsplanen ska tas fram och redovisas för regeringskansliet senast den 31 december 2022. Genomförandet av åtgärderna i handlingsplanen ska utförts senast under 2025.
Vi ser himlen runt hörnet : Slutrapport för regeringsuppdraget om det statliga stödet till forskning och innovation på elflygsområdet
No full textSvensk flygindustri har som mål att inrikesflyget ska vara fossilfritt till 2030. Både inom näringslivet och i den offentliga verksamheten genomförs stora investeringar för att ställa om Sverige till netto-noll-utsläpp 2045. Svensk flygindustri arbetar med att utveckla helt eller delvis eldrivna flygplan. Regeringen bedömer att det behövs en kraftsamling för att åstadkomma en snabb introduktion och utveckling av elflyg. Statlig finansiering av forskning och innovation (FoI) utgör en viktig del i den fortsatta utvecklingen. Det statliga stödet till forskning och innovation bidrar till att bygga kunskap och att testa och verifiera ny teknik och nya lösningar. Trafikverket har i det här regeringsuppdraget analyserat och lämnat förslag på hur det befintliga statliga stödet till forskning och innovation på elflygsområdet kan utvecklas, samordnas och organiseras, för att påskynda införandet av elflyg i Sverige. Rapporten fokuserar i första hand på flygplan med fasta vingar, men vi konstaterar även att det pågår en snabb utveckling av mindre luftfarkoster. I uppdraget har vi anammat en bred definition av elflyg. Den omfattar batterier, vätgas, bränsleceller och elektrobränslen.
Vägens stöd till automatiserade fordon : Regeringsuppdrag om att möjliggöra användning av automatiserade fordon med förarstödjande teknik
No full textRegeringen gav i oktober 2021 Trafikverket i uppdrag att redogöra för vilka krav som ska ställas på den statliga väginfrastrukturens tillstånd samt bedöma och redogöra för behov av åtgärder för att möjliggöra användning av automatiserade fordon med förarstödjande teknik. Trafikverket ska: • redovisa hur stor del av den statliga väginfrastrukturen som bedöms hålla en sådan standard att det medger möjlighet till användning av uppkopplade och automatiserade körsystem i fordon • redogöra för vilka åtgärder som behöver vidtas för att säkerställa att befintlig väginfrastruktur ska kunna användas av automatiserade fordon• ta fram en underhållsstrategi för vägmarkeringar och annan viktig utrustning (vägutrustning inom vägområdet) i syfte att främja och stödja automatiserade fordon • redogöra för om det finns alternativa tekniska lösningar som kan komplettera eller ersätta delar av dagens väginfrastruktur för att öka tillgängligheten och säkerheten vid framförandet av automatiserade fordon med förarstödjande teknik